Kommissionens förordning (EG) nr 977/2009 av den 19 oktober 2009 om godkännande av mindre ändringar i produktspecifikationen för en beteckning som har tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Boerenkaas [GTS])
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 9.4 första stycket, och
1 I enlighet med artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 509/2006 har kommissionen granskat Nederländernas begäran om godkännande av en ändring av uppgifterna i produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten Boerenkaas, som registrerats genom kommissionens förordning (EG) nr 149/2007.
2 Ansökan avser en ändring av specifikationen som innebär att det i de fall då produkten är säsongsbunden, endast görs kontroller var sjätte till åttonde vecka under produktionsperioden. I de fall då ett företags årliga produktion av Boerenkaas är mindre än 25000 kg ska kontroller göras två gånger om året. Ändringarna syftar till att motverka att små företag drabbas av mycket höga kostnader för kontrollerna.
3 Kommissionen har granskat den aktuella ändringen och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en så kallad mindre ändring i den mening som avses i artikel 11.1 fjärde stycket i förordning (EG) nr 509/2006 får kommissionen godkänna den utan det förfarande som anges i artiklarna 8.2 och 9 i den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten Boerenkaas ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
Den ändrade specifikationen återges i bilaga II till denna förordning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.
2 EUT L 46, 16.2.2007, s. 18.
BILAGA I
Specifikationen för den traditionella garanterade specialiteten Boerenkaas ska ändras enligt följande:
Följande text ska införas i punkt 3.9 om minimikrav och förfarande för kontroll av särarten:
I de fall då framställningen av Boerenkaas är säsongsbetingad ska kontroller göras var sjätte till åttonde vecka under produktionsperioden. Om ett företags årliga produktion av Boerenkaas är mindre än 25000 kg ska kontroller göras två gånger om året.
BILAGA II
3. Uppdaterad produktspecifikation
3.1 Benämning(ar) som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Boerenkaas (endast på nederländska)
3.2 Ange om benämningen
Benämningen Boerenkaas är specifikt knuten till den produkt som traditionellt framställs på lantgårdarna av obehandlad mjölk som huvudsakligen härstammar från gårdens egna djur. Ordet boeren betyder bonde, så Boerenkaas är ost som framställs på en bondgård.
3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006
3.4 Produkttyp [samma som i bilaga II]
Klass 1.3 Ost
3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Boerenkaas är en (halv)hård ost, framställd av obehandlad mjölk från kor, getter, får eller buffelkor. Boerenkaas har en varierande fetthalt, som är beroende av den använda mjölkens fetthalt.
Osten kan innehålla kummin eller andra frön, örter och/eller kryddor. När osten åldras och mognar blir ostmassan kompaktare och torrare, så att man kan tala om hårdost.
Namn på produkterna är bland annat Goudse Boerenkaas, Goudse Boerenkaas met kruiden (med örter), Edammer Boerenkaas, Leidse Boerenkaas, Boerenkaas van geitenmelk (getost) och Boerenkaas van schapenmelk (fårost).
3.6 Beskrivning av den produktionsmetod som används för framställningen av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Följande råvaror får användas:
a Obehandlad mjölk.
b Grädde eller helt eller delvis skummad mjölk som direkt utvunnits ur den mjölk som anges i punkt a.
c Vatten.
Mjölkråvaran får inte ha värmebehandlats med temperaturer på över 40 °C, och dess fosfatasaktivitet ska överensstämma med den använda råvaran obehandlad mjölk.
Mjölken ska bearbetas till ost inom 40 timmar efter mjölkningen.
Hjälpämnen och tillsatser
a Kulturer av mjölksyrabildande, propionsyrabildande och aromabildande mikroorganismer (ej genetiskt modifierade).
b Löpe (enligt artikel 5 a i varulagen för mejeriprodukter (Warenwetbesluit Zuivel))
c Kalciumklorid
d Natriumnitrat
e Fröer, örter och/eller kryddor
f Natriumklorid (genom insaltning)
Framställningsprocess
Obehandlad mjölk ystas senast 40 timmar efter mjölkningen vid en temperatur på cirka 30 °C.
En blandkultur av mjölksyrabakterier framkallar försurning.
Blandningen av vassle och ostmassa skärs och rörs, varpå en del av vasslen tappas av. Sedan tvättas blandningen en till två gånger med hett vatten, varvid vassle- och ostmasseblandningen får värmas till maximalt 37 °C.
Efter bearbetning av ostmassan placeras denna i ostformar.
Före eller under pressningen läggs en kaseinetikett på osten, på vilken minst ostens namn (Boerenkaas) anges, samt eventuellt namnet på mjölksorten.
Efter pressning och syrasättning i ett par timmar saltas osten in i saltbad med 18-22 % kökssalt (natriumklorid).
Osten mognar på lantgården i minst tretton dagar efter första bearbetningsdagen, vid en temperatur på minst 12 °C.
För att få tillräckligt karaktäristisk smak mognar Boerenkaas sedan ytterligare i gårdens eller osthandelns mogningsrum. Denna mogningsprocess kan variera mellan några veckor till över ett år.
3.7 Särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Boerenkaas är en ost som tillverkas på jordbruksföretag av obehandlad mjölk från kor, getter, får eller buffelkor. Minst hälften av mjölken måste härstamma från gårdens egna djur. Mjölk från högst två mjölkdjursgårdar får köpas till, men den sammanlagda mängden mjölk som köps till får inte överstiga det egna företagets produktion.
Egenskaper | Goudse Boerenkaas | Leidse Boerenkaas | Edammer Boerenkaas | Boerenkaas (van geitenmelk), Boerenkaas (van schapenmelk) Boerenkaas (van buffelmelk)
Råvara | Komjölk | Komjölk | Komjölk | Getmjölk, fårmjölk, buffelmjölk
Form | Gouda-modell (platt cylindrisk med rundade kanter) | Leiden-modell (platt cylindrisk med skarpa kanter) | Klotform eller limpform
Skorpa | Vitgul skorpa, eventuellt ytbehandlad | Röd skorpa, eventuellt ytbehandlad | Vitgul skorpa, eventuellt ytbehandlad | Vitgul skorpa, eventuellt ytbehandlad
Konsistens | Fast till mjuk och bredbar | Fast till hård och skärbar | Mjuk till fast eller hård, skärbar | Fast till mjuk och bredbar
Pipor | Regelbunden pipbildning i hela osten, pipornas diameter cirka 2–15 mm; sprickor (längre än 1 cm) saknas | Begränsat antal små tillverkningshål, regelbundet fördelade i hela osten, pipornas diameter är 1–3 mm; sprickor saknas | Begränsat antal pipor, regelbundet fördelade i hela osten, pipornas diameter cirka 2–8 mm; sprickor saknas | Piporna regelbundet fördelade i osten, eller kompakt ostmassa
pH | Efter 12 dagar mellan 5,20 och 5,40 | Efter 12 dagar mellan 5,20 och 5,30 | Efter 12 dagar mellan 5,20 och 5,30 | Efter 12 dagar mellan 5,10 och 5,30
Fetthalt i torrsubstansen (%) | Helfet, minst 48 % | 30+, torrsubstansens fetthalt är högre än 30 % och lägre än 35 %; eller 35+, torrsubstansens fetthalt är högre än 35 % och lägre än 40 % | 40+, torrsubstansens fetthalt är högre än 40 % och lägre än 45 % | Minst 45+
Högsta vattenhalt | 42,5 % (tolv dagar efter framställning) | 45 % (tolv dagar efter framställning) | 47 % (tolv dagar efter framställning) | 46 % (tolv dagar efter framställning)
Salthalt % | 0,4 % upp till maximalt 4 % salt i torrsubstansen | 0,4 % upp till maximalt 4 % salt i torrsubstansen | 0,4 % upp till maximalt 5 % salt i torrsubstansen | 0,4 % upp till maximalt 4 % salt i torrsubstansen
Tillsatser | Eventuellt kummin, frön, örter och/eller kryddor | Kummin | Eventuellt kummin | Eventuellt frön, örter och/eller kryddor
Kortaste mognadsperiod | 13 dagar efter första framställningsdagen | 13 dagar efter första framställningsdagen | 13 dagar efter första framställningsdagen | 13 dagar efter första framställningsdagen
Lägsta mognadstemperatur | 12 °C | 12 °C | 12 °C | 12 °C
Fosfatasaktivitet | Normalt värde för obehandlad mjölk | Normalt värde för obehandlad mjölk | Normalt värde för obehandlad mjölk | Normalt värde för obehandlad mjölk
3.8 Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Benämningen Boerenkaas är specifikt knuten till den produkt som traditionellt framställs på lantgårdarna av obehandlad mjölk som huvudsakligen härstammar från gårdens egna djur.
Fram till 1874 bearbetades all mjölk på bondgårdarna. Därefter infördes stegvis industriell bearbetning. I början av 1900-talet infördes pastörisering av mjölk för ostframställning. Till följd av pastöriseringen förlorade den industriellt tillverkade osten sin särprägel. På bondgårdarna levde de gamla hantverkstraditionerna med bearbetning av obehandlad mjölk kvar.
Genom de enzymer som naturligt förekommer i mjölken, bland annat lipas, och genom den bakterieflora som uppstår i mjölken vid mjölkningen och därefter, får ost som tillverkas av obehandlad mjölk mer smak. Denna smak har beskrivits som fullare, kraftigare och kryddigare, och ses av många konsumenter som kännetecknande för Boerenkaas, till skillnad från industriost. Smaken blir starkare ju längre osten mognar.
1982 infördes nya bestämmelser enligt beslutet och kungörelsen om ostprodukter (Beschikking en Besluit Kaasproducten), som grundas på Landbouwkwaliteitswet (Lagen om kvalitet på jordbruksprodukter). Dessa bestämmelser berör ostens kvalitet, mjölkens härkomst och tillverkningsmetoderna. Det tillhörande riksmärket utgör garanti för att Boerenkaas är en gårdsprodukt som tillverkats av obehandlad mjölk som endast lagrats under kort tid och som i huvudsak härstammar från gårdens egna djur.
Lagstiftningen tillåter också att man utöver komjölk använder mjölk av getter, får och buffelkor och att man tillverkar ost av obehandlad mjölk med lägre fetthalt.
Ovanstående redogörelse illustrerar råvarans och tillverkningsprocessens särart.
3.9 Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007)
De krav som anges i specifikationen under punkt 3.6 (Beskrivning av den produktionsmetod av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser) och tabellen i punkt 3.7 (Särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet [artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007]) är tillämpliga på Boerenkaas i dess egenskap av garanterad traditionell specialitet enligt förordning (EG) nr 509/2006.
Var sjätte till åttonde vecka kontrolleras det att varje gård använder färsk, obehandlad mjölk (som inte får vara äldre än 40 timmar) för osttillverkningen samt att gårdarna använder kaseinmärket. En gång per år genomförs en administrativ kontroll där det fastställs från vilka gårdar mjölken härstammar. De kontroller av efterlevnaden av sammansättningskraven som görs avser fetthalten i torrsubstansen, vattenhalten och salthalten i torrsubstansen. Dessa parametrar kontrolleras vid samma tidpunkt var sjätte till åttonde vecka.
Därutöver ska kontrollförfarandet garantera att de övriga typiska egenskaperna hos de olika sorterna av Boerenkaas, som nämns i tabellen i punkt 3.7 bevaras. Denna kontroll av typiska egenskaper genomförs som okulärkontroll var sjätte till åttonde vecka.
1 I de fall då produkten är säsongsbunden görs kontroller var sjätte till åttonde vecka under produktionsperioden. I de fall då ett företags årliga produktion av Boerenkaas är mindre än 25000 kg ska kontroller göras två gånger om året..