Kommissionens rekommendation av den 13 januari 2010 om säkert utbyte av elektroniska data mellan medlemsstaterna för att kontrollera att de förarkort de utfärdar är unika [delgivet med nr K(2010) 19] (Text av betydelse för EES) (2010/19/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

(1) I artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter krävs att det förarkort som avses i bilaga 1B på förarens begäran ska utfärdas av behörig myndighet i den medlemsstat där föraren har sin normala hemvist.

(2) I krav 268a i förordning (EEG) nr 3821/85 sägs att medlemsstaterna ska ha ett elektroniskt datautbyte för att se till att varje förarkort för färdskrivare som de utfärdar är unikt. Enligt det kravet får medlemsstaternas behöriga myndigheter även utbyta data elektroniskt när de utför kontroller av förarkort längs vägarna eller i företagens lokaler för att kontrollera kortens status och att de är unika.

(3) Den behöriga myndigheten ska också se till att sökande inte redan innehar ett giltigt förarkort.

(4) Förarkort som har utfärdats av medlemsstaterna ska erkännas ömsesidigt.

(5) Säkerheten, integriteten och pålitligheten hos den digitala färdskrivaren bör kontrolleras och säkerställas genom användning av förarkort som utfärdats inom Europeiska unionen.

(6) Det är önskvärt att utfärdande myndigheter använder sig av effektiva metoder för att hantera uppgifter om utfärdande av färdskrivarkort i allmänhet och förarkort i synnerhet.

(7) För att förhindra förare från att inneha mer än ett giltigt förarkort bör utfärdande myndigheter i medlemsstaterna kvickt kunna kontrollera information om utfärdade förarkort, och på ett tillförlitligt sätt utbyta information om dem.

(8) Ansvariga nationella myndigheter bör vid kontroller längs vägarna kunna kontrollera om en förare har ett förarkort och om det är giltigt.

(9) Meddelandesystemet TACHOnet är ett väletablerat och pålitligt verktyg för elektroniskt datautbyte mellan medlemsstaterna i fråga om utfärdande och kontroll av förarkort. Redan nu har 28 europeiska länder anslutit sig till systemet. TACHOnet-systemet definieras av referensdokument, till exempel XML messaging Reference Guide, som finns på webbplatsen för de kommissionstjänster som ansvarar för vägtransportpolitikens sociala aspekter.

(10) TACHOnet-systemets prestanda är beroende av prestanda hos respektive nationella system. Man bör därför ange en minimiservicenivå som medlemsstaterna ska sträva efter att uppnå i fråga om systemets tillgänglighet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1 EGT L 370, 31.12.1985, s. 8.

BILAGA I

KONTROLL AV OM FÖRARKORTET ÄR UNIKT

1. Alla ansökningar om förarkort bör kontrolleras mot förarkortsregistret i den medlemsstat där ansökan sker.

2. Om den sökande innehar ett körkort som utfärdats i det land där ansökan sker, får den myndighet som utfärdar kortet använda TACHOnet-systemet eller ett kompatibelt system för att slumpvist kontrollera om den sökande har ansökt om och/eller fått ett förarkort i en annan medlemsstat. Dessa slumpmässiga kontroller bör omfatta minst 2 % av alla ansökningar.

3. Om den sökande innehar ett körkort som utfärdats i en annan medlemsstat än den där ansökan skedde, ska den myndighet som utfärdar kortet alltid använda TACHOnet-systemet eller ett kompatibelt system.

4. En medlemsstat som utfärdar ett förarkort till en förare som innehar ett körkort som utfärdats i en annan medlemsstat bör omedelbart – via TACHOnet-systemet eller ett kompatibelt system – underrätta den andra medlemsstaten om att ett förarkort utfärdats.

5. En medlemsstat som informeras av en annan medlemsstat om att ett förarkort har utfärdats till en förare som innehar ett körkort som utfärdats i den första medlemsstaten bör registrera detta i sitt förarkortsregister. Registrering behövs dock inte om de utfärdande myndigheterna i medlemsstaterna för samtliga ansökningar använder TACHOnet eller ett kompatibelt system.

BILAGA II

MINIMISERVICENIVÅ

Medlemsstaterna ska tillämpa följande standarder för minimiservicenivå i fråga om TACHOnet eller ett kompatibelt system för datautbyte:

1) Servicens tid och omfattning:: Dygnet runt sju dagar i veckan

2) Åtkomstgrad:: 98 % Åtkomstgraden är den procentandel av tiden då ett system är i drift. Åtkomstgrad på innebär att systemet inte är tillgängligt Per dag Per månad Per år 98 % 20 minuter 10 timmar 5 dagar

3) Systemsvarstid:: Högst 60 sekunder Om systemet inte uppfyller kravet på systemsvarstid bör man se till att systemet så snart som möjligt återgår till normal svarstid.

4) Underhåll: Medlemsstaterna bör informera andra medlemsstater och kommissionen om eventuellt underhåll via verktyget Schedule Maintenance som finns på följande webbplats https://webgate.cec.eu-admin.net/tachonet/prod/tachonetportal/ (webbplatsen kan bara nås via s-TESTA-nätverket)

5) Incidenteskalering:: Om en incident inte kan åtgärdas inom 30 minuter, bör den medlemsstat i vars system incidenten uppkom vidta följande åtgärder

a) Meddela övriga medlemsstater via verktyget Schedule Maintenance; en kopia skickas automatiskt till kommissionen.

b) Omedelbart skicka ett meddelande när systemet fungerar normalt igen.