Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1245/2013 av den 28 november 2013 om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Fourme de Montbrison [SUB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 53.2 andra stycket, och
1 Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison, vilken registrerats i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 917/2010.
2 Syftet med ansökan är att ändra produktspecifikationen genom att precisera beviset på ursprung, framställningsmetoden, märkningen, de nationella kraven och kontaktuppgifterna för de organ som ansvarar för att kontrollera beteckningen.
3 Kommissionen har granskat ändringen i fråga och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 får kommissionen godkänna den utan att följa det förfarande som fastställs i artiklarna 50–52 i den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
En konsoliderad sammanfattning av de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen återfinns i bilaga II till denna förordning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
2 EUT L 269, 13.10.2010, s. 21.
BILAGA I
Följande ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison har godkänts:
1. Rubrik II Produktbeskrivning
Följande organoleptiska beskrivning kompletterar produktbeskrivningen: Fourme de Montbrison har en enhetlig och något fast textur, och osten smälter i munnen. Smaken är ren och parfymerad med ett fruktigt mjölkproduktsinslag, och den begränsade mängden blåmögel ger osten en viss mildhet. En bismak av salt och en lätt bitterhet godtas.. Denna beskrivning är användbar vid den organoleptiska undersökningen av produkten i samband med en kontroll.
Det preciseras att skärning i Fourme de Montbrison tillåts såvida det inte förvanskar texturen. På bitar som väger mer än 50 g ska en bit av skorpan medfölja..
Med beaktande av de ständiga förändringarna i fråga om sätten att konsumera ost fastställs genom denna bestämmelse en ram för att undvika glidningar vad gäller typen av skärning.
2. Rubrik IV Bevis på ursprung
2.1 Underrubrik IV.1 Skyldigheter avseende förklaring
Det preciseras att identitetsförklaringen ska genomföras i enlighet med en modell som godkänts av chefen för det nationella institutet för ursprung och kvalitet (L’Institut national de l’origine et de la qualité).
Det föreskrivs att förklaringar om avsikten att inte producera eller om att återuppta produktionen ska avges på förhand för att möjliggöra en noggrann uppföljning av de aktörer som tillfälligt önskar att avstå från ursprungsbeteckningen.
Innehållet i de förklaringar som krävs för kännedom om och uppföljning av produkter, liksom formerna för överföringen av dessa, anges i detalj.
Ändringarna hör ihop med den reform av systemet för kontroll av ursprungsbeteckningar som infördes genom lag nr 2006–1547 av den 7 december 2006 om uppvärdering av jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelsprodukter samt havsprodukter.
2.2 Underrubrik IV.2 Register
Den förteckning över registreringar som aktörerna ska upprätta kompletteras för att möjliggöra kontroll av de produktionsvillkor som fastställs i produktspecifikationen.
2.3 Underrubrik IV.3 Produktkontroll
Det stadium under vilket den organoleptiska undersökningen av produkten ska genomföras preciseras, och även provtagningsmetoden. Dessa former förs därefter in i den plan för kontroll eller inspektion avseende ursprungsbeteckningen som utarbetas av kontrollorganet.
3. Rubrik V Framställningsmetod
3.1 Underrubrik V.1 Mjölkproduktion
Mjölkkobesättningen definieras. Det rör sig om samtliga mjölkkor och kvigor som används för att förnya besättningen som befinner sig på gården, varvid man ser det som att mjölkkor utgörs av producerande kor och sinkor medan kvigor är kor i skedet mellan avvänjning och den första kalvningen. Denna definition syftar till att undvika eventuell förvirring och tydligt fastställa vilka djur som fortsättningsvis avses i produktspecifikationen vid användning av termerna mjölkkobesättning, mjölkkor och kvigor.
I punkt V.I a upphävs bestämmelserna för tillfälligt undantag vad gäller ursprunget till mjölkkornas basföda i händelse av torka, oförutsedda klimathändelser eller andra exceptionella omständigheter.
I punkt V.1 a preciseras det att det andra stycket gäller basfödan och att korsblommiga växter inte får förekomma i fodret. Syftet med dessa preciseringar är att undvika tvetydigheter i texten.
I punkt V.1 a ersätter meningen Andelen betesgräs, torkat eller förtorkat gräs, hösilage eller gräsensilage, uttryckt i torrsubstans, ska i genomsnitt för samtliga mjölkkor under ett år uppgå till minst 80 % av det foder som utgör mjölkkornas basföda meningen Betesgräs, torkat eller förtorkat gräs eller gräsensilage ska utgöra basföda. Därigenom preciseras gräsets andel av basfödan tydligt, liksom vilka djur det gäller och under vilken tidsperiod, vilket kommer att underlätta kontrollerna. Genom denna bestämmelse framhävs gräsets betydelse som basföda för ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison.
I punkt V.1 a ersätter meningen Andelen ensilerad majs, uttryckt i torrsubstans, får i genomsnitt för samtliga mjölkkor under ett år inte överstiga 20 % av det foder som utgör mjölkkornas basföda meningen Andelen ensilerad majs, uttryckt i torrsubstans, får i genomsnitt för besättningen under ett år inte överstiga 20 % av dagsbehovet av foder. Begränsningen av mängden majs gäller alltså basfödan och inte allt foder sammantaget och den berör endast mjölkkor.
Denna bestämmelse kompletteras av meningarna Inom mjölkkobesättningen förbehålls konsumtionen av ensilerad majs i form av hela växter till kvigor som går in i sin sista dräktighetsmånad och till mjölkkor och Det är förbjudet att i mjölkkornas dagsranson blanda majs i form av hela växter (färsk eller ensilerad) med majs i form av korn eller fuktkonserverade kolvar. Preciseringen avseende till vilka djur som man får ge ensilerad majs underlättar kontroll vad gäller den andel ensilerad majs som faktiskt ges till mjölkkor. Förbudet mot att blanda majs i form av hela växter med majskorn eller fuktkonserverade majskolvar syftar dessutom till att begränsa majstillskottet i mjölkkornas foder, i synnerhet i fermenterad form.
Bestämmelserna syftar sammantaget till att å ena sidan främja gräs som foder till mjölkkor och till att å andra sidan underlätta kontroll genom mer precisa hänvisningar till de berörda djuren och perioderna.
I punkt V.1 a gäller bestämmelsen avseende hötillskottet utanför betesperioden endast mjölkkor: För konsekvensens skull genomförs kontrollen av denna bestämmelse följaktligen på samtliga mjölkkor och inte på den mjölkproducerande besättningen.
I punkt V.1 b anges för tydlighetens skull att förbudet mot uppfödning uteslutande genom permanent inhysning och uppfödning med icke-egenproducerat foder gäller mjölkkor.
I punkt V.1 b preciseras att mjölkkor ska få beta minst 150 dagar per år. Genom detta villkor stärks betets ställning i mjölkkornas foder och kontrollen av skyldigheten avseende bete underlättas.
I punkt V.1 b godkänns genom en särskild mening om grönfoder detta bruk för mjölkkors vidkommande, om gräset kommer från det geografiska området och fungerar som ett kompletterande foder till betet. På så vis kan man utnyttja det färska gräset på jordlotter som ligger för långt bort från mjölkningsbyggnaden för att mjölkkorna ska kunna ledas dit som färskt foder.
I punkt V.1 b införs en gräns avseende djurtätheten på gården i syfte att bidra till att visa på den extensiva djurhållningen vid mjölkgårdar som omfattas av ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison.
I punkt V.1 c införs en begränsning avseende tillskottet av kompletterande foder och tillsatser till 1800 kg torrsubstans per mjölkko och per år. Genom denna bestämmelse främjas följaktligen en basföda som utgörs av foder från det geografiska området.
Enligt punkt V.1 c omfattas råvaror som är godkända för att ingå i kompletterande foder som ges till mjölkkor och godkända tillsatser fortsättningsvis av två olika positivlistor i syfte att öka tydligheten.
Positivlistan över råvaror som är godkända för att ingå i kompletterande foder som ges till mjölkkor kompletteras med våt majs, produkter utvunna ur oljeväxtfrön utan urinämnestillsats, produkter utvunna ur oljefrukter utan urinämnestillsats, med undantag för vegetabiliska oljor och vegetabiliskt fett samt kakaoskal och kakaofrukter, produkter utvunna ur baljväxtfrön, biprodukter från jäsning av mikroorganismer vars celler har inaktiverats eller dödats, förutom produkter som erhålls från biomassan av särskilda mikroorganismer som odlats på substrat avsedda för ändamålet och förutom vinass. Termerna samtliga spannmål och spannmålsbiprodukter, dehydratiserad betmassa, melass, proteingrödor och salt, mineraler ersätts i tur och ordning av termerna samtliga spannmålsprodukter och produkter utvunna ur dessa, torkad betmassa, melass, baljväxtfrön och mineraler och produkter utvunna ur dessa. Termen oljekakor utan urinämnestillsats stryks eftersom dessa produkter ingår i produkter som utvunnits ur oljefrön eller oljefrukter utan urinämnestillsats. Dessutom preciseras det att majskolvar får konserveras antingen torrt eller fuktigt. Dessa råvaror har ingen inverkan på produktens kvalitet.
Användningen av kaustik soda för att bearbeta spannmål och produkter som utvinns ur spannmål är förbjuden eftersom detta inte motsvarar någon traditionell metod.
Positivlistan över tillsatser ersätts med meningen Varje tillsats som syftar till att direkt ändra mjölkens sammansättning är förbjuden och det redogörs utförligt för de funktionella grupperna och kategorierna av godkända tillsatser, i enlighet med den föreskrivna terminologin. Syftet med denna ändring är att undvika varje tvetydighet eller tolkningsutrymme i samband med kontrollerna.
I punkt V.1 e läggs en bestämmelse till genom vilken genetiskt modifierade organismer förbjuds i djurens foder och gårdarnas odlingar. Detta i syfte att bevara fodrets traditionella karaktär.
3.2 Underrubrik V.3 Bearbetning
Vad gäller positivlistan över ingredienser eller hjälpmedel vid framställningen eller godkända tillsatser i mjölk eller under framställningen ersätts för att öka tydligheten termerna oskadliga bakteriekulturer och jästtyper, oskadligt mögel med termerna bakteriekulturer, jästtyper och mögel vilkas oskadlighet är bevisad.
Stycket Därefter följer följande steg: brytning av koaglet eller ostmassan, tvättning, ostmassan får vila, en lätt pressning, söndersmulning, saltning i ostmassan, formläggning, avrinning, placering i hängrännor. Dessa steg definieras i följande stycken: stryks eftersom vart och ett av de steg som nämns i punkten beskrivs var för sig senare i produktspecifikationen.
Den lätta pressningen av ostmassan under vilan före söndersmulningen är fortsättningsvis frivillig. Detta steg kan undvaras inom den framställningstekniska processen förutsatt att ostens slutliga torrsubstans uppfyller torrsubstanskraven i produktspecifikationen.
Meningen Därefter smulas ostmassan sönder, saltas i massan och formläggs omformuleras enligt följande: Därefter smulas ostmassan sönder och saltas, senast när den läggs i formen. Formuleringen blir därigenom tydligare i fråga om tidpunkten för saltning.
För tydlighets skull preciseras att den avrinning i rumstemperatur som genomförs utan pressning genom vändningar följer efter formläggningen.
Kravet på den minsta tid som avrinningen i form utan pressning genom vändningar ska pågå sänks från 24 timmar till 18 timmar. Genom en utveckling av metoderna har man lyckats minska denna tid utan att ostarnas kvalitet påverkas.
Meningen Prickning genomförs från den tionde dagen efter löpläggningen flyttas till punkt V.4 tillsammans med en närmare uppgift om att det rör sig om prickning av ost.
3.3 Underrubrik V.4 Mognadslagring och förvaring
Meningen Efter prickningen följer en mognadslagring i källare eller torkrum vid en temperatur på 6–12 °C under minst 15 dagar med en relativ luftfuktighet på 90–98 % ersätts av meningen När osten har lämnat hängrännerummet, efter eventuell torkning, följer mognadslagring i källare eller torkrum vid en temperatur på 6–12 °C och en relativ luftfuktighet på 90–98 % kompletterat av meningen Efter prickningen ska ostarna lagras i minst 15 dagar i källare eller torkrum med ovannämnda temperatur- och luftfuktighetsförhållanden.
Dessa preciseringar av formuleringen syftar till en bättre beskrivning av verksamhetens förlopp. I själva verket genomförs prickningen inte just innan osten förs till källaren utan när den redan finns där. Torkning kan eventuellt äga rum mellan det att osten lämnar hängrännerummet och att den förs till källaren. Den minsta tid på 15 dagar som osten ska förvaras i källaren räknas från den dag då prickningen utförs.
4. Rubrik VIII Märkning
Skyldigheten att på märkningen inkludera uppgiften kontrollerad ursprungsbeteckning upphävs och ersätts med skyldigheten att inkludera EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB), i syfte att förbättra läsbarheten och uppnå synergieffekter vid kommunikation beträffande produkter som är registrerade med skyddad ursprungsbeteckning.
5. Rubrik IX Nationella krav
I enlighet med den nationella reformen av ovannämnda system för kontroll av ursprungsbeteckningar görs ett tillägg i form av en tabell med de viktigaste punkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoden för dessa.
BILAGA II
KONSOLIDERAT SAMMANFATTANDE DOKUMENT Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel FOURME DE MONTBRISON EG-nr: FR-PDO-0105-01014–06.07.2012 SGB () SUB (X)
1. Beteckning
Fourme de Montbrison
2. Medlemsstat eller tredjeland
Frankrike
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Klass 1.3 Ost
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig
Fourme de Montbrison är en ost som framställs av komjölk till vilken man tillsatt löpe. Den tillverkas i form av en cylinder med en höjd på 17–21 cm, en diameter på 11,5–14,5 cm och en vikt på 2,1–2,7 kg. Det är en syrad mögelost som framställs utan att ostmassan pressas eller kokas. Saltningen sker genom att saltet tillförs ostmassan när osten placeras i formen.
Fetthalten ska vara minst 52 g per 100 g ost efter fullständig torkning. Torrsubstanshalten får inte vara lägre än 52 g per 100 g lagrad ost.
Osten får bära ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison först 32 dagar efter löpläggningsdagen.
Skorpan är torr, mögeltäckt och orange till färgen. Möglet kan vara vitt, gult och rött. Ostmassan, som är gräddfärgad, har få håligheter med ljusblå marmorering.
Fourme de Montbrison har en enhetlig och något fast textur, och osten smälter i munnen. Smaken är ren och parfymerad med ett fruktigt mjölkproduktsinslag, och den begränsade mängden blåmögel ger osten en viss mildhet. En bismak av salt och en lätt bitterhet godtas.
3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)
—
3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)
Mjölkkornas basföda ska året om bestå av foder från det geografiska område som beteckningen omfattar.
Som foder i basfödan godkänns alla former av foderväxter med undantag för korsblommiga växter i foderform.
Andelen betesgräs, torkat eller förtorkat gräs, hösilage eller gräsensilage, uttryckt i torrsubstans, ska i genomsnitt för samtliga mjölkkor under ett år uppgå till minst 80 % av det foder som utgör mjölkkornas basföda.
Andelen ensilerad majs, uttryckt i torrsubstans, får i genomsnitt för samtliga mjölkkor under ett år inte överstiga 20 % av mjölkkornas basföda.
Utanför betesperioden ska i genomsnitt minst 3 kg hö, uttryckt i torrsubstans, delas ut per mjölkko och per dag, för samtliga mjölkkor.
Under den period då det finns tillgång till gräs, från det att väderförhållandena tillåter det, är det obligatoriskt att låta mjölkkor beta. Denna period ska uppgå till minst 150 dagar per år.
Tillskottet av kompletterande foder och tillsatser ska begränsas till i genomsnitt högst 1800 kg torrsubstans per mjölkko och år för samtliga mjölkkor.
Endast sådana råvaror och tillsatser som anges i en positivlista får finnas i det kompletterande foder och de tillsatser som ges till mjölkkor.
3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Mjölkproduktionen och framställningen, mognadslagringen och förvaringen av ostarna i 32 dagar efter löpläggningsdagen ska äga rum i det geografiska området.
3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.
Skärning i Fourme de Montbrison tillåts såvida det inte förvanskar texturen. På bitar som väger mer än 50 g ska en bit av skorpan medfölja.
3.7 Särskilda regler för märkning
Märkningen av ost som bär ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison ska omfatta ursprungsbeteckningens namn i bokstäver med en storlek som motsvarar minst två tredjedelar av storleken på de största bokstäver som förekommer på märkningen samt EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB).
Oberoende av de regler som gäller för ostar i allmänhet är det förbjudet att lägga till någon som helst beteckning i anslutning till ursprungsbeteckningens namn, med undantag för särskilda varumärken eller märkesnamn.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det geografiska området för Fourme de Montbrison har följande omfattning:
Departementet Loire: kommunerna Bard, Cervières, Chalmazel, La Chamba, La Chambonie, Champoly, Châtelneuf, La Côte-en-Couzan, Écotay-l’Olme, Essertines-en-Châtelneuf, Jeansagnière, Lérigneux, Noirétable, Palogneux, Roche, Saint-Bonnet-le-Courreau, Saint-Didier-sur-Rochefort, Saint-Georges-en-Couzan, Saint-Jean-la-Vêtre, Saint-Julien-la-Vêtre, Saint-Just-en-Bas, Saint-Laurent-Rochefort, Saint-Priest-la-Vêtre, Saint-Romain-d’Urfé, Les Salles, Sauvain, La Valla-sur-Rochefort och Verrières-en-Forez.
Departementet Puy-de-Dôme: kommunerna Brugeron, Job, Saint-Anthème, Saint-Pierre-la-Bourlhonne och Valcivières.
5. Samband med det geografiska området
5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området
Naturliga faktorer
Det geografiska området för ursprungsbeteckningen Fourme de Montbrison omfattar huvudsakligen den högt belägna stubbmark som ligger i anslutning till Forez-bergens toppar i gränsområdet mellan departementen Loire och Puy-de-Dôme samt den östra delen av Forez-bergen. Det rör sig om ett område med medelhöga berg (den högsta punkten ligger 1634 m ö h) som i sin helhet breder ut sig i nord-sydlig riktning över en berggrund av granit. Området omges av naturliga avgränsningar. Det geografiska området består av bergiga och subalpina hedmarker som bildar ett landskap av karga platåer med rundade, böljande åsar som kantas av huvudsakligen barrskogsbevuxna sluttningar. Området är rikt på torvmossar och ängar. Nederbörden är relativt stor (i genomsnitt över 1000 mm per år). Klimatet påverkas av både havet och inlandet. Årsmedeltemperaturen är alltså snarast kylig, under 10 °C och ofta under 5 °C. Vintrarna är långa och kalla och snöfall är inte ovanligt.
På grund av höjden och den rikliga nederbörden grundas foderproduktionen huvudsakligen på de permanenta betesmarkerna.
Mänskliga faktorer
Framställningen av Fourme de Montbrison har sitt ursprung under högmedeltiden i regionen Haut-Forez, där ett system som byggde på kombinationen av jordbruk och bete levde kvar ända fram till andra världskriget. Ostframställningen ägde rum i så kallade jasseries ‒ fäbodar på de båda sluttningarna av Forez-bergen. Under denna tid var det kvinnorna som ansvarade för att framställa osten under sommaren av mjölk från de små boskapsbesättningarna, medan männen levde kvar i byn för att fortsätta med sommarens arbete på fälten. Genom naturmiljön fick man tillgång till stammar från barrträd som, urholkade, blev till perfekt anpassade avrinningskärl (hängrännor) för fourme-ostarnas avrinning under framställningen. Ostarna bevarades ofta till slutet av sommaren, varefter de såldes på marknaderna på båda sidor av bergsmassivet, däribland den viktiga Montbrison-marknaden.
Nu för tiden utnyttjar de mjölkproducerande gårdarna i stor utsträckning den permanenta betesmarken. Produktionsvillkoren för Fourme de Montbrison, och i synnerhet det obligatoriska betet under den period då bete är möjligt, det gräsbaserade fodret och den begränsade användningen av ensilagemajs innebär att man tar tillvara på denna naturresurs.
Vid den framställningstekniska processen för Fourme de Montbrison med sina gamla anor utnyttjas en lokal sakkunskap, som omfattar följande:
En omrörning som är anpassad till de små kornen i ostmassan, vars sidor är omkring 0,5–1 cm breda.
En saltning i massan och en begränsad yttre saltning.
Den mycket särpräglade tekniken med ytterligare avrinning i hängrännor av barrträdsvirke.
5.2 Specifika uppgifter om produkten
Fourme de Montbrison är en mögelost med en ren och parfymerad smak, som tillverkas i form av en cylinder med en höjd på 17–21 cm och en diameter på 11,5–14,5 cm. Den har ett ytskikt som skiftar i orange medan ostmassan innehåller få håligheter och bara en liten mängd blåmögel, vilket ger osten en viss mildhet.
5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)
De särskilda egenskaperna hos Fourme de Montbrison grundar sig framför allt på de särpräglade mjölkproduktions- och framställningsmetoderna.
Mjölkproduktionen bygger på rikedomen hos betesmarkerna i Forez-bergen och bidrar till den rena och parfymerade smaken hos Fourme de Montbrison.
Ostens relativt lilla format förklaras av dess ursprung: Den har framställts av kvinnor av mjölk från små djurbesättningar med liten mjölkproduktion.
Den snarast milda smaken hos Fourme de Montbrison beror på finfördelningen av ostmassans korn. Kornens ringa storlek innebär att ostmassans håligheter blir små, varigenom utvecklingen av mögelsvampen Penicillium roqueforti begränsas och blir svagare än hos andra mögelostar.
Den mycket särpräglade orangea färgen på skorpan uppkommer genom saltningsteknikerna, som främjar framväxten av en ytflora. Avrinningen i hängrännor av barrträdsvirke bidrar också till ytflorans utveckling. Hängrännorna av trä utgör i själva verket en källa till ytfloran och inverkar direkt på utvecklingen av denna flora genom att förhindra en alltför snabb uttorkning av skorpan.
Saltningsteknikerna bidrar också till att göra Fourme de Montbrison till en mindre salt ost än andra blåmögelostar.
Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen
(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)
https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCFourmeDeMontbrison.pdf
1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).