Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 212.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002.
2 Det är viktigt för unionen att ha ett gediget och flexibelt instrument till sitt förfogande för att kunna visa solidaritet, ge en tydlig politisk signal och verkligt stöd till de medborgare som drabbas av större naturkatastrofer med allvarliga återverkningar på den ekonomiska och sociala utvecklingen.
3 Unionens uttalade avsikt att bistå kandidatländer på vägen mot stabilitet och hållbar ekonomisk och politisk utveckling genom ett tydligt europeiskt perspektiv bör inte få stå tillbaka för de negativa konsekvenser som större naturkatastrofer medför. Unionen bör därför fortsätta att visa solidaritet med de tredjeländer som förhandlar med unionen om anslutning och med vilka en regeringskonferens om anslutning har inletts. Om förordningen ska utvidgas till att även omfatta dessa länder måste således artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) användas som kompletterande rättslig grund.
4 Kommissionen bör snabbt kunna besluta om att anslå särskilda medel och ta dem i anspråk så fort som möjligt. De administrativa förfarandena bör anpassas i enlighet med detta och begränsas till det som är absolut nödvändigt. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ingick därför det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
5 Terminologin och förfarandena i förordning (EG) nr 2012/2002 bör anpassas till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
6 Definitionen av naturkatastrof, som avgör tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2012/2002, bör vara otvetydig.
7 Skador orsakade av andra typer av katastrofer som genom en kedjereaktion är en direkt följd av en naturkatastrof bör vid tillämpningen av förordning (EG) nr 2012/2002 anses ingå i de direkta skador som orsakats av den naturkatastrofen.
8 I syfte att kodifiera etablerad praxis och säkerställa likabehandling av ansökningarna bör finansiella bidrag från fonden endast beviljas för direkta skador.
9 En större naturkatastrof i den mening som avses i förordning (EG) nr 2012/2002 bör ytterligare definieras som en katastrof som har orsakat direkt skada över ett tröskelvärde uttryckt i finansiella termer. Sådan skada bör uttryckas i priser under ett referensår, eller som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) i den berörda staten.
10 För att bättre kunna ta hänsyn till den särskilda karaktären hos naturkatastrofer, som trots att de får allvarliga återverkningar på den ekonomiska och sociala utvecklingen i de berörda regionerna inte når upp till den miniminivå som krävs för att beviljas ett finansiellt bidrag från fonden, bör kriterierna för regionala naturkatastrofer fastställas på grundval av den beräkningsbara skadan i förhållande till den regionala bruttonationalprodukten (BNP), varvid den specifika strukturella sociala och ekonomiska situationen tillsammans med särdragen för Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint-Martin, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna som yttersta randområden i den mening som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, motiverar att en särskild tröskel på 1 % av BNP som undantag inrättas för dem. Dessa kriterier bör fastställas på ett klart och tydligt sätt för att minska sannolikheten för att ansökningar som inte uppfyller kraven i förordning (EG) nr 2012/2002 lämnas in.
11 Vid fastställandet av den direkta skadan bör harmoniserade uppgifter från Eurostat användas för att säkerställa en rättvis behandling av ansökningarna.
12 Fonden bör bidra till återställande av infrastruktur till fungerande skick, till röjningsarbete i katastrofdrabbade områden samt till kostnaderna för räddningstjänst och tillfälliga bostäder för den berörda befolkningen under hela genomförandeperioden. Det bör definieras vad som kan betraktas som återställande av infrastruktur till fungeradande skick och det bör klargöras i vilken utsträckning fonden kommer att kunna bidra till de motsvarande kostnaderna. Det bör också fastställas hur länge inkvarteringen av människor som blivit bostadslösa på grund av naturkatastrofen kan anses vara tillfällig.
13 Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2012/2002 bör anpassas till unionens allmänna finansieringspolitik i fråga om mervärdesskatt.
14 Det bör också anges i vilken utsträckning bidragsberättigande insatser ska kunna omfatta utgifter för tekniskt stöd.
15 För att undvika att mottagarstaterna gör en nettovinst på fondens insatser, bör det fastställas under vilka omständigheter insatser som finansieras genom fonden ska kunna generera intäkter.
16 Vissa typer av naturkatastrofer, t.ex. torka, utvecklas under en längre tid innan deras effekter blir kännbara. Det bör föreskrivas regler så att solidaritetsfonden ska kunna användas även i sådana fall.
17 Det är viktigt att se till att bidragsberättigade stater gör de ansträngningar som krävs för att undvika att naturkatastrofer uppstår och mildra följderna, inklusive genom att fullt ut genomföra relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av risker för naturkatastrofer och använda tillgängliga unionsmedel för relevanta investeringar. Det bör därför fastställas att en medlemsstats underlåtenhet, fastställd genom en slutlig dom av Europeiska unionens domstol, att följa relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av risker för naturkatastrofer efter att ha fått ett finansiellt bidrag ur fonden för en tidigare naturkatastrof, kan leda till att en ytterligare ansökan som gäller samma typ av naturkatastrof avslås eller till att det finansiella bidragsbeloppet minskas.
18 Medlemsstaterna kan behöva ekonomiskt stöd vid en naturkatastrof snabbare än vad som är möjligt genom det vanliga förfarandet. Det bör därför föreskrivas en möjlighet att göra en förskottsutbetalning på begäran av den berörda medlemsstaten en kort tid efter det att ansökan om finansiellt bidrag från fonden har lämnats in till kommissionen. Förskottet bör inte överstiga ett visst belopp och bör beaktas vid utbetalningen av det slutliga finansiella bidragsbeloppet. Felaktigt utbetalade förskott bör återbetalas av medlemsstaten inom en fastställd kort tidsperiod. Utbetalningen av förskottsbelopp bör inte påverka det slutliga beslutet om utnyttjande av fonden.
19 De administrativa förfarandena för utbetalning av finansiellt bidrag bör vara så enkla och tidseffektiva som möjligt. I genomförandeakterna om beviljande av finansiellt bidrag bör det därför ingå närmare bestämmelser om hur medlemsstaterna ska genomföra bidraget från fonden. Av rättsliga skäl bör dock separata genomförandeavtal behållas för mottagarstater som ännu inte är medlemmar i unionen.
20 Kommissionen bör utfärda riktlinjer för att bistå medlemsstaterna med hur de effektivt kan få tillgång till och använda fonden och hur de på enklaste sätt kan ansöka om bistånd från fonden.
21 Genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 infördes förändringar när det gäller delad och indirekt förvaltning, inklusive särskilda rapporteringskrav som bör beaktas. Rapporteringskraven bör återspegla den korta genomförandeperioden för fondens insatser. Förfarandena för att utse förvaltnings- och kontrollorgan för unionsmedlen bör återspegla instrumentets art och inte leda till att utbetalningen av finansiella bidrag fördröjs. Det är därför nödvändigt att göra undantag från förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
22 Det bör föreskrivas bestämmelser för att undvika att insatser som finansieras genom fonden också finansieras genom andra av unionens finansieringsinstrument eller genom internationella rättsliga instrument för ersättning av specifika skador.
23 Det bör vara så enkelt som möjligt att redovisa de utgifter som länderna har haft från ett finansiellt bidrag från fonden. En enda växelkurs bör därför användas under hela genomförandet av det finansiella bidraget för länder som inte tillhör euroområdet.
24 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 2012/2002 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter avseende beslut om konkreta finansiella bidrag eller förskottsutbetalningar från fonden till bidragsberättigade stater.
25 Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2012/2002 om skydd av unionens ekonomiska intressen bör göras mer detaljerade så att det tydligt fastställs åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda oriktigheter och för att återkräva medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts felaktigt.
26 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa unionsomfattande solidaritetsinsatser för att stödja stater som drabbats av naturkatastrofer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med tillfälliga lösningar, utan snarare, genom att man på ett systematiskt, regelbundet och rättvist sätt beviljar ekonomiskt stöd, där alla medlemsstater bidrar efter förmåga, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
27 Förordning (EG) nr 2012/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar
Förordning (EG) nr 2012/2002 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 2 ska ersättas med följande:
2 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
4 Följande artikel ska införas:
5 Artikel 5 ska ersättas med följande:
6 Artikel 6 ska ersättas med följande:
7 Artikel 7 ska ersättas med följande:
8 Artiklarna 8 och 9 ska ersättas med följande:
9 I artikel 10 ska punkt 2 ersättas med följande:
10 Artikel 11 ska ersättas med följande:
11 Artiklarna 13 och 14 ska utgå.
Artikel 2 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 Yttrande av den 10 december 2013 (ännu ej offentliggjort i EUT).
2 Yttrande av den 28 november 2013 (ännu ej offentliggjort i EUT).
3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 6 maj 2014.
4 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).
5 Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
8 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
9 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
12 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).