EU-direktiv

Kommissionens direktiv (EU) 2019/1832 av den 24 oktober 2019 om ändring av bilagorna I, II och III till rådets direktiv 89/656/EEG vad gäller rent tekniska justeringar

CELEX: 32019L1832
Typ: EU-direktiv
Datum: 20191024
EUT: L 279

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen, särskilt artikel 9, och

1 Princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades i Göteborg den 17 november 2017, innebär att varje arbetstagare har rätt till en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö. Arbetstagarnas rätt till ett gott skydd för hälsa och säkerhet i arbetet och till en arbetsmiljö som passar för deras yrkesverksamhet och gör att de kan stanna kvar i arbetslivet längre inkluderar användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen om risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom andra medel eller arbetsorganisatoriska åtgärder.

2 Genomförandet av de direktiv som rör arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet, bl.a. direktiv 89/656/EEG, var föremål för en efterhandsutvärdering, en så kallad Refit-utvärdering. Vid utvärderingen bedömdes direktivens relevans, forskning och nya vetenskapliga rön på de olika aktuella områdena. I Refit-utvärderingen, som redovisas i kommissionens arbetsdokument, dras bland annat slutsatsen att användningen av personlig skyddsutrustning berör ca 40 % av EU:s arbetskraft, då riskerna på arbetsplatsen inte kan undvikas på annat sätt, och att det finns ett behov av att ta itu med svårigheter i genomförandet av direktiv 89/656/EEG.

3 I sitt meddelande Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla – modernisering av EU:s lagstiftning och politik på arbetsmiljöområdet upprepade kommissionen att även om Refit-utvärderingen av EU:s regelverk om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bekräftade att lagstiftningen på detta område generellt sett är effektiv och ändamålsenlig, finns det utrymme att uppdatera föråldrade bestämmelser och säkerställa bättre och mer omfattande skydd, efterlevnad och tillsyn i praktiken. Kommissionen betonar särskilt behovet av att se över definitionen av personlig skyddsutrustning och dess användning av olika tjänster och sektorer enligt artikel 2 i direktiv 89/656/EEG.

4 I direktiv 89/656/EEG fastställs minimikrav för användning av personlig skyddsutrustning av arbetstagare på arbetsplatsen, som ska användas när risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller genom arbetsorganisatoriska åtgärder. För att underlätta införandet av de allmänna regler som krävs enligt artikel 6 i direktiv 89/656/EEG tillhandahåller bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG icke-bindande riktlinjer i syfte att underlätta och stödja valet av lämplig personlig skyddsutrustning för de berörda riskerna, verksamheterna och sektorerna.

5 I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 fastställs bestämmelser om konstruktion, tillverkning och saluföring av personlig skyddsutrustning. Genom förordning (EU) 2016/425 ändrades riskklassificeringen av produkter för att göra det lättare för arbetsgivare att förstå och därmed kunna tillhandahålla personlig skyddsutrustning, såsom förklaras närmare i riktlinjerna om personlig skyddsutrustning som klargör de förfaranden och frågor som avses i förordning (EU) 2016/425. Det är lämpligt att uppdatera bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG för att säkerställa överensstämmelse med den riskklassificering som fastställs i förordning (EU) 2016/425 och anpassa dem till den terminologi som används och de typer av personlig skyddsutrustning som avses i förordning (EU) 2016/425.

6 I artikel 4.1 i direktiv 89/656/EEG föreskrivs att arbetsgivaren ska tillhandahålla personlig skyddsutrustning som uppfyller tillämpliga unionsbestämmelser om utformning och tillverkning med hänsyn till säkerhet och hälsa. Enligt samma artikel måste arbetsgivare som tillhandahåller personlig skyddsutrustning till sina anställda säkerställa att sådan personlig skyddsutrustning uppfyller de krav som fastställs i förordning (EU) 2016/425.

7 Bilaga I till direktiv 89/656/EEG innehåller ett vägledande riskschema för användning av personlig skyddsutrustning och fastställer vilka typer av risker som kan uppstå på arbetsplatser i förhållande till olika delar av kroppen som ska skyddas genom personlig skyddsutrustning. Bilaga I bör ändras för att ta hänsyn till nya typer av risker som förekommer på arbetsplatser och för att säkerställa överensstämmelse med den riskklassificering och den terminologi som används, särskilt i förordning (EU) 2016/425.

8 Bilaga II till direktiv 89/656/EEG som innehåller en vägledande ej fullständig förteckning över typer av personlig skyddsutrustning bör ändras för att ta hänsyn till de nya typer av risker som anges i bilaga I till det direktivet. Bilaga II bör också kompletteras med exempel på personlig skyddsutrustning som för närvarande finns på marknaden i överensstämmelse med förordning (EU) 2016/425 och den terminologi som används i den förordningen.

9 Bilaga III till direktiv 89/656/EEG innehåller en vägledande ej fullständig lista över arbeten och arbetsmoment där det kan vara nödvändigt att använda personlig skyddsutrustning, som sammanför de klassificeringar som anges i bilaga I till det direktivet och de typer av personlig skyddsutrustning som beskrivs i bilaga II till det direktivet. Bilaga III till direktiv 89/656/EEG bör omstruktureras för att säkerställa överensstämmelse mellan de termer och klassificeringar som används i de tre bilagorna och förordning (EU) 2016/425. Detta gör det möjligt för arbetsgivare från olika sektorer och branscher att bättre identifiera och tillhandahålla personlig skyddsutrustning som motsvarar specifika arbeten och de specifika typer av risker som arbetstagare utsätts för enligt riskbedömningen.

10 Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor har hörts om de åtgärder som till följd av antagandet av kommissionens meddelande Säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla – modernisering av EU:s lagstiftning och politik på arbetsmiljöområdet krävs för att hålla unionens arbetsmiljölagstiftning effektiv och ändamålsenlig.

11 I sitt yttrande om moderniseringen av sex arbetsmiljödirektiv av den 6 december 2017 rekommenderar den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor att direktiv 89/656/EEG ändras för att förbättra dess relevans och ändamålsenlighet.

12 I ett senare yttrande om tekniska uppdateringar av bilagorna till direktiv 89/656/EEG av den 31 maj 2018 rekommenderar rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor specifika uppdateringar av bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen på området och för att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) 2016/425.

13 Vid utarbetandet av den föreliggande uppdateringen av bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG biträddes kommissionen av experter som företräder medlemsstater som lämnat tekniskt och vetenskapligt stöd.

14 I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

15 De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I, II och III till direktiv 89/656/EEG ska ersättas med texten i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1 Medlemsstaterna ska senast den 20 november 2021 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2 Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EGT L 393, 30.12.1989, s. 18.

2 Europeiska pelaren för sociala rättigheter, november 2017, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/social-summit-european-pillar-social-rights-booklet_sv.pdf

3 SWD(2017) 10 final.

4 COM(2017) 12.

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

6 PPE Regulation Guidelines – Guide to application of Regulation (EU) 2016/425 on personal protective equipment, https://ec.europa.eu/docsroom/documents/29201

7 Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, dok 1718/2017: Opinion on the Modernisation of Six OSH Directives to Ensure Healthier and Safer Work for All.

8 Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, dok 443/18: Opinion on technical updates to the annexes of the Personal Protective Equipment Directive (89/656/EEC).

9 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

10 Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

BILAGA

(1) Bilaga 1 till direktiv 89/656/EEG ska ersättas med följande:

(2) Bilaga 2 till direktiv 89/656/EEG ska ersättas med följande:

(3) Bilaga 3 till direktiv 89/656/EEG ska ersättas med följande:

BILAGA I

RISKER I FÖRHÅLLANDE TILL DE KROPPSDELAR SOM SKA SKYDDAS AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING () () Denna förteckning över risker/kroppsdelar kan inte antas vara uttömmande. Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dessegenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.

BILAGA II

ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER TYPER AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING MED BEAKTANDE AV DE RISKER DE GER SKYDD MOT

Utrustning för HUVUDSKYDD

Hjälmar och/eller mössor/huvor/huvudbonader mot:

Hårnät mot risk för insnärjning

Utrustning för HÖRSELSKYDD

Hörselkåpor (exempelvis fästa till en hjälm, hörselkåpor med aktiv bullerdämpning, hörselkåpor med elektrisk ljudingång)

Öronproppar (t.ex. nivåberoende öronproppar, individuellt anpassade öronproppar)

Utrustning för ÖGON- OCH ANSIKTSSKYDD

Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir (förskrivna linser i förekommande fall) mot:

Utrustning för ANDNINGSSKYDD

Filteranordningar mot:

Isolerande utrustning, inbegripet med lufttillförsel

Hjälpmedel för självräddning

Dykutrustning

Utrustning för HAND- OCH ARMSKYDD

Handskar (inklusive tumvantar och armskydd) mot:

Fingerhättor

Utrustning för FOT- OCH BENSKYDD och halkskydd

Skodon (t.ex. skor, inklusive under vissa omständigheter träskor, stövlar som kan ha tåhättor i stål) för skydd mot:

Avtagbara vristskydd mot mekaniska risker

Knäskydd mot mekaniska risker

Damasker mot mekaniska, termiska och kemiska risker och biologiska agens

Tillbehör (t.ex. dubbar, broddar)

HUDSKYDD – SKYDDSKRÄMER

Det kan finnas skyddskrämer mot:

Utrustning för KROPPSKYDD/ANDRA HUDSKYDD

Personlig skyddsutrustning för fallskydd, t.ex. säkerhetsblock, helselar, sittselar, stödbälten och fallhindrande kopplingslinor och för stödutrustning, falldämpare, styrda glidlås på förankringslina, repjusteringsanordningar, förankringsanordningar som inte är utformade för att vara permanent fästa och vilka inte kräver något fastsättningsarbete innan de används, anslutningar, kopplingslinor, räddningsselar

Skyddskläder, inbegripet skydd för hela kroppen (t.ex. dräkter, overaller) och delar av kroppen (dvs. damasker, byxor, jackor, västar, förkläden, knäskydd, huvor) mot:

Räddningsvästar för förebyggande av drunkningsolyckor och flythjälpmedel

Personlig skyddsutrustning som visuellt varslar om att en människa är närvarande

1 Som ett resultat av riskbedömningen kan under vissa omständigheter skyddskrämer användas tillsammans med annan personlig skyddsutrustning i syfte att skydda arbetstagares hud från risker. Skyddskrämer är personlig skyddsutrustning som omfattas av direktiv 89/656/EEG, eftersom denna typ av utrustning under vissa omständigheter kan betraktas som tillbehör i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 89/656/EEG. Skyddskrämer är emellertid inte personlig skyddsutrustning enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/425.

BILAGA III

ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER OCH SEKTORER DÄR DET KAN VARA NÖDVÄNDIGT ATT ANVÄNDA PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING () () Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dess egenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.

I. FYSISKA RISKER

Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer

Islag av fallande eller flygande föremål, kollision med hinder och högtrycksstrålar | Kraniet Skyddshjälm | Arbete på, under eller i närheten av byggnadsställningar och högt belägna arbetsplatser Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten Uppsättning och nedtagning av formar Montering och installation av byggnadsställningar Montering och installation Rivning Sprängning Arbete i gruvor, diken, schakt och tunnlar Arbete i närheten av hissar, lyftdon, kranar och transportörer Arbete under jord, i stenbrott, i grustäkter Arbete med industriugnar, behållare, maskiner, silon och rörledningar Slakt och styckning vid slakterier Hantering av last eller transport och lagring Skogsarbete Arbete på stålbroar, på stålbyggnadskonstruktioner, hydrauliska stålkonstruktioner, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, ångpanneanläggningar och kraftstationer Jord- och bergarbete Arbete med bultpistol Arbete med masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide och gjuterier Arbete som innebär färd med cyklar och cyklar med mekanisk framdrivningsanordning | Byggarbeten Anläggningsarbeten Tillverkning, installation och underhåll av maskiner Varvsindustri Gruvindustri Energiproduktion Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur Järn- och stålindustrin Slakterier Tågrangering Hamnar, transport och logistik Skogsindustri

Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Svetsning, slipning, skärningsarbete Manuellt hamrande Borrning och mejsling Huggning och bearbetning av sten Arbete med bultpistol Användning av svarv, fräs och borr Hammarsmide Slipning och slaggning Blästring Användning av röjsåg eller motorsåg Tandvård och kirurgiska ingrepp | Byggarbeten Anläggningsarbeten Tillverkning, installation och underhåll av maskiner Varvsindustri Gruvindustri Energiproduktion Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur Järn- och stålindustrier Metall- och träindustrier Stenhuggning Trädgårdsskötsel Hälso- och sjukvård Skogsbruk

Fot och ben (delar) Skodon (skor/stövlar, etc.) med skyddståhättor Skodon med mellanfotsskydd | Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten Uppsättning och nedtagning av formar Montering och installation av byggnadsställningar Rivning Sprängning Bearbetning av sten Slakt och styckning Transport och lagring Hantering av formar inom keramisk industri Hantering av fryst kött och förpackningar med konserverad mat Tillverkning, hantering och bearbetning av planglas och glaskärl Ombyggnads- och underhållsarbete Skogsarbete Arbete med betong och prefabricerade element inklusive montering och nedtagning av formar Arbete på byggarbetsplatser och lager Takarbete Arbete på stålbroar, stålbyggnader, master, torn, hissar, vattenbyggnadskonstruktioner av stålkraftsstationer, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, kranar, ångpannor och kraftstationer Konstruktion av ugnar, installation av värme- och ventilationsanläggningar och metallkonstruktioner Arbete vid masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide, anläggningar för varmpressning och kalldragning. Arbete i stenbrott och grustäkter Hantering av formar inom keramisk industri Arbete med infodring av ugn inom keramisk industri Tågrangering | Byggarbeten Anläggningsarbeten Tillverkning, installation och underhåll av maskiner Varvsindustri Gruvindustri Energiproduktion Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur Järn- och stålindustrin Slakterier Logistikföretag Tillverkningsindustrin Glasindustri Skogsindustri

Fall orsakade av halka | Fot Halkfria skodon | Arbeten på hala ytor Arbeten i miljöer med hög luftfuktighet | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Slakteri Rengöring Livsmedelsbranschen Trädgårdsskötsel Fiskerinäringen

Fall från hög höjd | Hel kropp Personlig skyddsutrustning som är avsedd att hindra eller dämpa fall från hög höjd | Arbete på byggnadsställningar Montering av prefabricerade element Arbete i master Takarbete Arbete på vertikala eller lutande ytor Arbete i högt belägna kranskötarhytter Arbete i högt belägna kranförarhytter till gaffeltruckar Arbete högt uppe i borrtorn Arbete i schakt och avloppsbrunnar | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Underhåll av infrastruktur

Vibrationer | Händer Skyddshandskar | Arbete med handstyrda verktyg | Tillverkningsindustrin Byggnadsarbete Anläggningsarbeten

Statisk kompression av delar av kroppen | Knä (delar av ben) Knäskydd | Installation av block, plattor och marktegel på golvet | Byggarbeten Anläggningsarbeten

Fot Skodon med tåhättor | Rivning Lasthantering | Byggarbeten Anläggningsarbeten Transport och lagring Underhåll

Mekaniska skador (skrap-, stick- och skärsår, sår eller huggskador) | Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Arbete med handstyrda verktyg Svetsning och smide Sllipning och skärningsarbete Mejsling Huggning och bearbetning av sten Användning av svarv, fräs och borr Hammarsmide Slipning och slaggning Blästring Användning av röjsåg eller motorsåg | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Energiproduktion Underhåll av infrastruktur Järn- och stålindustrier Metall- och träindustrier Stenhuggning Trädgårdsskötsel Skogsbruk

Händer Mekaniska skyddshandskar | Arbete med stålramar Hantering av vassa föremål, dock inte vid maskinarbete där det finns risk att handsken fastnar i maskinen. Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning Byte av knivar i skärmaskiner Skogsarbete Trädgårdsarbete | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Underhåll av infrastruktur Tillverkningsindustrin Livsmedelsindustri Slakt Skogsindustri

Underarmar Armskydd | Urbenings- och styckningsarbete | Livsmedelsindustri Slakt

Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker Byxor med penetrationsskydd (byxor med skydd mot skärskador) | Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning Skogsarbete | Livsmedelsindustri Slakt Skogsindustri

Fot Skodon med penetrationsskydd | Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten Rivning Uppsättning och nedtagning av formar Skogsarbete | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Skogsindustri

Insnärjning och fastnande | Hel kropp Skyddskläder som används där risk föreligger att fastna i rörliga delar | Snärja in sig i delar av maskiner Fastna i delar av maskiner Fastna med kläder i delar av maskiner Svepas iväg | Maskintillverkning Tillverkning av tunga maskiner Anläggningsarbeten Byggarbeten Jordbruk

Buller | Öron Hörselskydd | Arbete vid metallpressar Arbete med tryckluftsborrar Markpersonalens arbete på flygplatser Arbete med motordrivna verktyg Sprängning Pålningsarbete Trä- och textilarbete | Metallindustri Tillverkningsindustri Byggarbeten Anläggningsarbeten Flygindustri Gruvindustri

Hetta och/eller brand | Ansikte/Hela huvudet Huvudskydd för svetsning, hjälmar/mössor mot hetta eller brand, skyddshuvor mot hetta och/eller flammor | Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet Arbete med och i närheten av smält material Arbete med plastsvetsningspistoler | Järn- och stålindustri Metallindustri Underhållstjänster Tillverkningsindustrin

Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker | Svetsning och smide Gjutning | Järn- och stålindustri Metallindustri Underhållstjänster Tillverkningsindustri

Hand Skyddshandskar mot hetta och/eller flammor | Svetsning och smide Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet Arbete med och i närheten av smält material | Järn- och stålindustri Metallindustri Underhållstjänster Tillverkningsindustri

Underarmar Armskydd | Svetsning och smide Arbete med och i närheten av smält material | Järn- och stålindustri Metallindustri Underhållstjänster Tillverkningsindustri

Fot Skodon mot hetta och/eller flammor | Arbete med och i närheten av smält material | Järn- och stålindustri Metallindustri Underhållstjänster Tillverkningsindustri

Hela kroppen/delar av kroppen Kläder för skydd mot hetta och/eller flammor | Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet | Järn- och stålindustri Metallindustri Skogsindustri

Kyla | Hand Skyddshandskar mot kyla Fot Skodon mot kyla | Arbete utomhus i extrem kyla Arbete i frysrum Arbete med kryogena vätskor | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Livsmedelsbranschen Jordbruk och fiskeri

Hela kroppen/delar av kroppen inklusive huvudet Skyddsklädsel mot kyla | Arbete utomhus i kyla Arbete i frysrum | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Livsmedelsbranschen Jordbruk och fiskeri Transport och lagring

Elektrisk stöt (direkt eller indirekt) | Hela huvudet Elektriskt isolerande hjälmar Händer Elektriskt isolerande handskar Fot Elektriskt isolerande skodon Hela kroppen/Händer/Fot Ledande personlig skyddsutrustning avsedd att bäras av utbildad personal under arbete med en nominell spänning upp till 800 kV AC och 600 kV DC | Arbete med spänning eller nära spänningsförande delar under elektrisk spänning Arbete med elektriska system | Energiproduktion Överföring och distribution av elenergi Underhåll av industrianläggningar Byggarbeten Anläggningsarbeten

Statisk elektricitet | Händer Antistatiska handskar Hantering av plast och gummi Ihällning, insamling eller påfyllning i behållare Arbete i närheten av delar med hög laddning, som transportbälten Hantering av sprängämnen | Tillverkningsindustri Foderindustri Förpacknings- och emballeringsanläggningar Tillverkning, lagring eller transport av sprängämnen | Fot Antistatiska/ledande skodon Hel kropp Antistatiska kläder

Icke-joniserande strålning, inklusive solljus (förutom direkt observation) | Huvud Mössor och hjälmar | Arbete utomhus | Fiske och jordbruk Byggarbeten Anläggningsarbeten

Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Arbete vid värmestrålning Ugnsverksamhet Arbete med laser Arbete utomhus Svetsning och skärning med gas Glasblåsning Bakteriedödande lampor | Järn- och stålindustri Tillverkningsindustri Fiske och jordbruk

Hela kroppen (hud) Personlig skyddsutrustning mot naturlig och artificiell UV-ljus | Arbete utomhus Elektrisk svetsning Bakteriedödande lampor Xenonlampor | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Energiproduktion Underhåll av infrastruktur Fiske och jordbruk Skogsindustri Trädgårdsskötsel Livsmedelsindustri Plastindustri Grafisk industri

Joniserande strålning | Ögon Glasögon/skyddsglasögon mot joniserande strålning Händer Skyddshandskar mot joniserande strålning | Verksamhet i röntgenanläggningar Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos Arbete med radioaktiva produkter | Hälso- och sjukvård Veterinärvård Anläggning för hantering av radioaktivt avfall Energiproduktion

Bål/underkropp/del av kropp Skyddsförkläde mot röntgen /Jacka/Väst/Kjol mot röntgenstrålar | Verksamhet i röntgenanläggningar Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos | Hälso- och sjukvård Veterinärvård Tandvård Urologi Kirurgi Interventionell radiologi Laboratorier

Huvud Huvudbonader & Mössor Personlig skyddsutrustning för skydd mot t.ex. utveckling av hjärntumörer | Arbetsplatser och anläggningar för medicinsk röntgen | Hälso- och sjukvård Veterinärvård Tandvård Urologi Kirurgi Interventionell radiologi

Del av kropp Personlig skyddsutrustning för skydd av sköldkörteln Personlig skyddsutrustning för skydd av könskörtlar | Verksamhet i röntgenanläggningar Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos | Hälso- och sjukvård Veterinärvård

Hel kropp Skyddskläder mot joniserande strålning | Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos Arbete med radioaktiva produkter | Energiproduktion Anläggning för hantering av radioaktivt avfall

II. KEMISKA RISKER (inklusive nanomaterial) *

Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer

Fasta (damm, ångor, rök, fiber och nanomaterial) | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | Rivning Sprängning Slipning och polering av ytor Förekomst av asbest i arbetet Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar Svetsning Skorstensfejning Arbete med infodring av masugnar och skänkar där det kan finnas damm Arbete i närheten av masugnstappning där det kan finnas ångor av tungmetall Arbete i närheten av en masugns chargeringsutrustning | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Järn- och stålindustrier Metall- och träindustrier Bilindustrin Stenhuggning Läkemedelsindustrin Sjukvårdstjänster Beredning av läkemedel för cytostatikabehandling

Händer Kemiska skyddshandskar och skyddskrämer som tillbehör till skydd | Förekomst av asbest i arbetet Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Underhåll av industrianläggningar

Hel kropp Skyddskläder mot fasta partiklar | Rivning Förekomst av asbest i arbetet Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar Skorstensfejning Beredning av växtskyddsmedel | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Underhåll av industrianläggningar Jordbruk

Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Träarbeten Vägarbeten | Gruvindustri Metall- och träindustri Anläggningsarbeten

Vätska (dimmor och ångor) | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) Ytrengöring | Metallindustri Tillverkningsindustri Bilindustri

Händer Kemiska skyddshandskar | Ytbehandling Ytrengöring Arbete med sprutande vätskor Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | Metallindustri Tillverkningsindustri Bilindustri

Hel kropp Kemiska skyddskläder | Ytbehandling Ytrengöring | Metallindustri Tillverkningsindustri Bilindustri

Nedsänkning Stänk, duschar och strålar | Händer Kemiska skyddshandskar | Arbete med sprutande vätskor Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel Arbete med ytbeläggningar Garvning Arbete i frisörsalonger och skönhetssalonger | Textil- och konfektionsindustri Rengöringsindustri Bilindustri Skönhetsvård och hårvård

Underarmar Kemiska armskydd | Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | Rengöring Kemisk industri Rengöringsindustri Bilindustri

Fot Kemiska skyddsskor | Arbete med sprutande vätskor Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | Textil- och konfektionsindustri Rengöringsindustri Bilindustri

Hel kropp Kemiska skyddskläder | Arbete med sprutande vätskor Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | Rengöring Kemisk industri Rengöringsindustri Bilindustri Jordbruk

Gaser och ångor | Andningsorganen Andningsskydd mot gaser | Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) Ytrengöring Arbete i lokaler för fermentering och destillering Arbete inne i tankar och rötkammare Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist Skorstensfejning Desinfektionsmedel och frätande rengöringsmedel Arbete i närheten av gaskonvertrar och gasledningar på masugnar | Metallindustri Bilindustri Tillverkningsindustri Rengöringsindustri Tillverkning av alkoholhaltiga drycker Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Kemisk industri Petrokemisk industri

Händer Kemiska skyddshandskar | Ytbehandling Ytrengöring Arbete i lokaler för fermentering och destillering Arbete inne i tankar och rötkammare Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist | Metallindustri Bilindustri Tillverkningsindustri Tillverkning av alkoholhaltiga drycker Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Kemisk industri Petrokemisk industri

Hel kropp Kemiska skyddskläder | Ytbehandling Ytrengöring Arbete i lokaler för fermentering och destillering Arbete inne i tankar och rötkammare Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist | Metallindustri Bilindustri Tillverkningsindustri Tillverkning av alkoholhaltiga drycker Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Kemisk industri Petrokemisk industri

Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Sprutmålning Träarbeten Gruvdrift | Bilindustri Tillverkningsindustri Gruvindustri Kemisk industri Petrokemisk industri

III. BIOLOGISKA AGENS

Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer

Fasta ämnen och vätskor | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen Biokemisk produktion

Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen

Direkt och indirekt kontakt | Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Skyddsglasögon och ansiktsvisir | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur (bett och stick) Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen Skogsindustri

Stänk, duschar och strålar | Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen

Underarmar Armskydd mot mikroorganismer | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen

Fot/ben Skyddande överdragsstövlar och damasker | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen

Hel kropp Skyddskläder mot biologiska agens | Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur Förekomst av biologiska agens i arbetet | Hälso- och sjukvård Veterinärmottagningar Kliniska laboratorier Forskningslaboratorier. Ålderdomshem Servicehem Avloppsreningsverk Avfallsbehandlingsanläggning Livsmedelsbranschen

IV. ÖVRIGA RISKER

Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer

Icke-synlighet | Hel kropp Personlig skyddsutrustning som visuellt varslar om att en människa är närvarande | Arbete i närheten av fordon i rörelse Asfaltering och vägmarkering Järnvägsarbeten Framförande av transportmedel Markpersonalens arbete på flygplatser | Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Gruvindustri Transporttjänster och passagerartransporter

Syrebrist | Andningsorganen Isolerande andningsskydd | Arbete i slutna utrymmen Arbete i lokaler för fermentering och destillering Arbete inne i tankar och rötkammare Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist Arbete i brunnar, kanaler och andra platser under jord i anslutning till avloppssystemet | Tillverkning av alkoholhaltiga drycker Anläggningsarbeten Kemisk industri Petrokemisk industri

Andningsorganen Dykutrustning | Undervattensarbeten | Anläggningsarbeten

Drunkning | Hel kropp Räddningsväst | Arbete på eller vid vatten Arbete i havet Arbete i flygplan | Fiskerinäringen Flygteknikindustri Byggarbeten Anläggningsarbeten Varvsindustri Hamnar