Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/907 av den 14 mars 2019 om inrättande av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer i enlighet med artikel 49b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, särskilt artikel 49b.4, och
1 För närvarande omfattas skidinstruktörer av principen om ömsesidigt erkännande i enlighet med direktiv 2005/36/EG. Genom inrättandet av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer skulle ett automatiskt erkännande införas för vissa skidinstruktörskvalifikationer, med målet att göra det lättare för innehavare av sådana kvalifikationer att förflytta sig mellan medlemsstaterna. Det gemensamma utbildningsprovet är ett sätt att underlätta rörligheten för skidinstruktörer inom unionen. För skidinstruktörer som inte är berättigade att genomgå det gemensamma utbildningsprovet eller som inte fått godkänt resultat i provet kommer den generella ordningen för erkännande av kvalifikationer enligt direktiv 2005/36/EG att fortsätta att gälla.
2 Skidinstruktörsyrket, eller alternativt den utbildning som leder till kvalifikationen som skidinstruktör, är reglerat i mer än en tredjedel av medlemsstaterna, vilket innebär att kraven i artikel 49b.2 i direktiv 2005/36/EG är uppfyllda.
3 År 2012 undertecknades ett samförståndsavtal om inrättandet av ett pilotprojekt för att införa ett yrkeskort som ska utfärdas till skidinstruktörer i unionen av nio medlemsstater, nämligen Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien, Spanien och Förenade kungariket. Slovenien och Tjeckien anslöt sig till samförståndsavtalet 2014. Enligt samförståndsavtalet erkänns förvärvade rättigheter för skidinstruktörer som är medborgare i de länder som har undertecknat avtalet från dagen för dess ikraftträdande. Enligt samförståndsavtalet är även godkännande i proven Eurotest och Eurosecurity test ett förhandsvillkor för automatiskt erkännande av kvalifikationen som skidinstruktör i dessa medlemsstater från den dag då avtalet trädde i kraft. För att garantera rättssäkerhet är det lämpligt och rimligt att använda dessa två prov som underlag för innehållet i det gemensamma utbildningsprovet och att beakta bestämmelserna i samförståndsavtalet som en gemensam grund för denna förordning.
4 De skidinstruktörer som omfattas av denna förordning bör helt självständigt kunna säkerställa att skidlektionerna utförs på ett säkert sätt i snöiga bergsmiljöer, med undantag för de områden där bergsbestigningstekniker är nödvändiga. För att sörja för en hög kvalitet på skidlektionerna är det därför lämpligt att de kvalifikationer som berättigar kandidaterna till deltagande i det gemensamma utbildningsprovet även omfattar vissa pedagogiska färdigheter.
5 Deltagande i tävlingar som arrangeras av Fédération Internationale du Ski (nedan kallad FIS) samt eventuella FIS-poäng som tilldelas med anledning av sådana tävlingar bör i förekommande fall beaktas vid behandling av begäran om undantag från del I i det gemensamma utbildningsprovet i fråga om certifiering av teknisk förmåga.
6 I rättssäkerhetens intresse är det nödvändigt att erkänna förvärvade rättigheter för både skidinstruktörer som innehar ett yrkeskort som utfärdats enligt samförståndsavtalet samt skidinstruktörer som innehar en kvalifikation som anges i bilaga I i en medlemsstat som inte har undertecknat samförståndsavtalet, om de kan visa att de innehar erforderlig erfarenhet som skidinstruktörer under särskilda förhållanden.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på alla unionsmedborgare som vill utöva yrket som skidinstruktör i en annan medlemsstat än den medlemsstat där de har erhållit en kvalifikation som anges i bilaga I.
Artikel 2 – Syfte
1 I denna förordning fastställs innehållet i det gemensamma utbildningsprovet samt de villkor som ska vara uppfyllda både för att delta och godkännas i det gemensamma utbildningsprovet.
2 Det gemensamma utbildningsprovet ska bestå av ett prov för att certifiera skidinstruktörernas tekniska färdigheter och ett prov för att certifiera deras säkerhetsrelaterade kompetens i enlighet med de regler som fastställs i del I respektive del II i bilaga II.
Artikel 3 – Behöriga enheter
I denna förordning avses med behörig enhet en enhet som anges i bilaga I och som tilldelar en kvalifikation som berättigar till deltagande i det gemensamma utbildningsprovet i enlighet med artikel 5.
Artikel 4 – Principen om automatiskt erkännande
1 Medlemsstaterna ska erkänna utbildningsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 8 och som intygar godkänt resultat i det gemensamma utbildningsprovet. Varje unionsmedborgare som innehar ett sådant utbildningsbevis som har utfärdats i en medlemsstat ska kunna utöva yrkesverksamhet som skidinstruktör i andra medlemsstater på samma villkor som skidinstruktörer som har förvärvat sina kvalifikationer i de medlemsstaterna.
2 Medlemsstaterna ska erkänna utbildningsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 8 till skidinstruktörer som omfattas av de förvärvade rättigheter som anges i artikel 7. Varje unionsmedborgare som innehar ett sådant utbildningsbevis som har utfärdats i en medlemsstat ska kunna utöva yrkesverksamhet som skidinstruktör i andra medlemsstater på samma villkor som skidinstruktörer som har förvärvat sina kvalifikationer i de medlemsstaterna.
Artikel 5 – Deltagande i det gemensamma utbildningsprovet
Alla unionsmedborgare som innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I ska ha rätt att delta i det gemensamma utbildningsprovet.
Artikel 6 – Undantag
1 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska skidinstruktörer undantas från kravet att genomgå provet för certifiering av tekniska färdigheter enligt del I i bilaga II om de innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I, och antingen
a kan tillhandahålla bevis på att de har tilldelats minst 100 alpina skidpoäng från Fédération Internationale du Ski för män och minst 85 alpina skidpoäng från Fédération Internationale du Ski för kvinnor i en av de tekniska grenarna slalom eller storslalom under en femårsperiod, eller
b har godkänts i provet Eurotest.
2 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska skidinstruktörer som har godkänts i provet Eurosecurity test undantas från kravet på att genomgå provet för certifiering av säkerhetsrelaterad kompetens enligt del II i bilaga II om de innehar eller genomgår utbildning för att erhålla en kvalifikation som anges i bilaga I.
3 Skidinstruktörer som inom ramen för det gemensamma utbildningsprovet har godkänts i antingen provet för certifiering av tekniska färdigheter enligt del I i bilaga II eller i provet för certifiering av säkerhetsrelaterad kompetens enligt del II i bilaga II, ska inte vara skyldiga att göra om den del av det gemensamma utbildningsprovet som de redan har godkänts i.
Artikel 7 – Förvärvade rättigheter
1 Skidinstruktörer som före dagen för ikraftträdandet av denna förordning innehar ett yrkeskort som har utfärdats enligt samförståndsavtalet ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2.
2 Skidinstruktörer som omfattas av denna förordning och som har godkänts i både Eurotest och Eurosecurity test ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2 om de även innehar en kvalifikation som anges i bilaga I.
3 Skidinstruktörer som har erhållit en kvalifikation som anges i bilaga I i en medlemsstat som inte har undertecknat samförståndsavtalet på dagen för ikraftträdandet av denna förordning och kan styrka yrkeserfarenhet på minst 200 dagar under de fem år som omedelbart föregår ikraftträdandet av denna förordning, ska omfattas av principen om automatiskt erkännande i enlighet med artikel 4.2.
4 Skidinstruktörer som omfattas av de förvärvade rättigheter som anges i punkterna 1,2 och 3 ska ha rätt att ansöka om ett kompetensintyg i enlighet med artikel 8.
Artikel 8 – Kompetensintyg
1 Skidinstruktörer som omfattas av denna förordning och antingen har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet eller åtnjuter förvärvade rättigheter i enlighet med artikel 7 ska erhålla ett kompetensintyg. Intyget ska utfärdas av den medlemsstat eller av den behöriga enhet i en medlemsstat som har tilldelat den yrkeskvalifikation som ger yrkesutövaren rätt att delta i det gemensamma utbildningsprovet i enlighet med artikel 5.
2 Kompetensintyget ska innehålla minst följande uppgifter:
a Skidinstruktörens namn.
b Resultat i det gemensamma utbildningsprovet samt i förekommande fall datum för godkännande i provet.
c I förekommande fall, den specifika förvärvade rättighet som skidinstruktören åtnjuter i enlighet med artikel 7.
d Utfärdande medlemsstat eller behörig enhet.
e Den kvalifikation enligt bilaga I som innehas av skidinstruktören.
3 Kompetensintyget ska åtföljas av en dekal som ska anbringas på skidinstruktörens nationella kort. Dekalen ska intyga att ett kompetensintyg har utfärdats till skidinstruktören och ska minst innehålla följande uppgifter:
a Skidinstruktörens namn.
b År för kompetensintygets utfärdande.
c Utfärdande medlemsstat eller behörig enhet.
4 En kopia av kompetensintyget ska utfärdas när som helst på begäran av skidinstruktören.
Artikel 9 – Anmälningsförfarande
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om eventuella ändringar av de kvalifikationer som anges i bilaga I samt om eventuella nya kvalifikationer som är jämförbara med de kvalifikationer som anges i bilaga I vad gäller färdigheter och kunskap. Sådana anmälningar ska överföras via det informationssystem för den inre marknaden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012.
Artikel 10 – Utbildning och långvarig erfarenhet
Skidinstruktörer som innehar en kvalifikation som anges i bilaga I och kan intyga att de har minst 95 dagars teoretisk och praktisk skidinstruktörsutbildning samt 95 dagars arbetserfarenhet som skidinstruktör ska i Österrike anses uppnå nivån Diplomschilehrer.
Artikel 11 – Slutbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
2 För Österrike anses detta utgöra kvalifikation som Diplomschilehrer – tidigare kallad staatlich geprüfter Schilehrer.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1)
BILAGA I
Kvalifikationer
De kvalifikationer som anges i denna bilaga ska vara utformade för att säkerställa en lämplig avvägning mellan teoretiskt lärande och praktisk träning, inklusive pist- och offpiståkning, och ska särskilt ge följande färdigheter och kunskaper:
a Förståelse för undervisnings-, instruktions- och utbildningsmetoder och förmåga att tillämpa dem vid skidlektioner i både piståkning och offpiståkning.
b Förmåga att anpassa lektionerna till varierande väderförhållanden.
c Förmåga att på ett självständigt sätt utforma, tillämpa och bedöma undervisningskrav som är lämpliga för alla nivåer av undervisning i alpin skidåkning, från nybörjar- till expertnivå.
d Förmåga att utforma ett instruktionsprogram för alpin skidåkning med hjälp av lämpliga undervisningstekniker.
e Förmåga att skapa undervisningssituationer.
f Förmåga att utarbeta undervisnings-, instruktions- och utbildningsmaterial som kan användas vid alla typer av undervisning i alpin skidåkning.
g Förmåga att genomföra en teknisk demonstration, med förklaringar av de olika momenten för alla klasser på alla nivåer av undervisning i alpin skidåkning.
h Förmåga att bedöma en alpin skidlektion eller skidkurs.
i Kunskap om och förmåga att tillämpa principerna för första hjälpen i händelse av vintersportolyckor samt inleda en räddningsaktion.
Medlemsstat | Kvalifikationer | Enheter som utfärdar examensbeviset
Österrike | Diplomschilehrer or Landesschilehrer/Schilehrer in Vorarlberg | Bundessportakademie Innsbruck Landesschilehrerverbände
Belgien | BE-fr: Moniteur sportif entraineur BE-nl: Trainer A Alpijns Skiën/Skileraar | Administration de l'Éducation physique, du Sport et de la Vie en Plein Air (ADEPS) Sport Vlaanderen
Bulgarien | Ски учител клас C | Българско ски училище
Kroatien | Učitelj skijanja | Skijaško Učilište Hrvatski zbor učitelja i trenera sportova na snijegu (HZUTS)
Tjeckien | Instruktor lyžování APUL A | Asociace profesionálních učitelů lyžování a lyžařských škol, o.s. (APUL)
Danmark | Euro Ski Pro | Den Danske Skiskole
Finland | Level 3 – hiihdonopettaja | Suomen hiihdonopettajat ry (FNASI/SHOry) Vuokatti Idrottsinstitut
Frankrike | Diplôme d'Etat de ski moniteur national de ski alpin | Ecole Nationale des Sports de Montagne (ENSM)
Tyskland | Staatlich geprüfter Skilehrer | — Technische Universität München in Zusammenarbeit mit DSLV – Deutscher Skilehrerverband, soweit diesem Aufgaben übertragen wurden
Grekland | Skidinstruktör Störtlopp A | Γενική Γραμματεία Αθλητισμού - Υπουργείο Πολιτισμού και Αθλητισμού
Ungern | Síoktató **** | Síktatók Magyarországi Szövetsége
Irland | Alpine Ski Teacher – Level 4 (Alpin skidlärare – Nivå 4) | Irish Association of Snowsports instructors (IASI)
Italien | Maestro di Sci | Collegio Nazionale dei Maestri di Sci Federazione Italiana Sport Invernali Collegi Regionali e Provinciali
Lettland | Profesionāls slēpošanas instruktors | Latvijas Slēpošanas un snovborda instruktoru asociācija (LSSIA)
Litauen | A kategorijos instruktorių pažymėjimai | National Russian League of Instructors (NRLI) / DruSkiSchool
Nederländerna | Ski-instructeur niveau 4 | Nederlandse Ski Vereniging
Polen | Instruktor Zawodowy – PZN | Stowarzyszenie Instruktorów i Trenerów Narciarstwa Polskiego Związku Narciarskiego (SITN PZN)
Portugal | Treinadores de esqui alpino de grau 2 | Federação de Desportos de Inverno de Portugal (FDI-Portugal) Instituto Português do Desporto e Juventude
Rumänien | Monitor de schi I | Federația română de schi biatlon
Slovakien | Inštruktor lyžovnia III. kvalifikačného stupňa | För kvalifikationer som utfärdats från den 1 januari 2016: Comenius University in Bratislava (Faculty of Physical Education and Sport); University in Prešov (Faculty of Sports); Matej Bel University in Banská Bystrica (Faculty of Philosophy); and Constantine The Philosopher University in Nitra (Faculty of Education) as well as Slovenská lyžiarska asociácia (SLA) För kvalifikationer som utfärdats före den 31 december 2015: Slovenská lyžiarska asociácia (SLA) as part of Tatranská, akciová spoločnosť or Slovenská asociácia učiteľov lyžovania a snowboardingu (SAPUL)
Slovenien | Strokovni delavec 2 – športno treniranje – smučanje – alpsko | Smučarska zveza Slovenije
Spanien | Técnico deportivo de esquí alpino | Ministerio de Educación, Cultura y Deporte
Sverige | Svenska skidlärarexamen | Det svenska skidrådet
Förenade kungariket | Alpine level 4 – International Ski Teacher Diploma (Alpin nivå 4 – Internationellt skidlärardiplom) | BASI – British Association of Snowsports instructors (Brittiska sammanslutningen för snösportinstruktörer)
BILAGA II
Anordnande av det gemensamma utbildningsprovet
1. DEL I – PROV FÖR CERTIFIERING AV TEKNISKA FÄRDIGHETER (NEDAN KALLAT DET TEKNISKA PROVET)
1.1 Allmänna principer
1.1.1 Tillämpliga regler
Det tekniska provet ska bestå av alpin storslalomåkning. Det ska genomföras enligt de tekniska regler som fastställts av Fédération Internationale du Ski (nedan kallad FIS) och anpassas för att ta hänsyn till syftet med det tekniska provet.
1.1.2 Behöriga kandidater
Unionsmedborgare som omfattas av förordningen kan delta i det tekniska provet. De behöriga kandidaterna kan göra om provet utan begränsningar om de inte har godkänts vid tidigare provtillfällen. För att delta i det tekniska provet ska de behöriga kandidaterna ansöka direkt hos en medlemsstat som anordnar provet eller hos en behörig enhet i den medlemsstaten.
1.1.3 Åk
Det tekniska provet ska bestå av två åk. Startordningen för det första åket ska bestämmas genom lottning, medan startordningen för det andra åket ska vara i omvänd ordning jämfört med det första åket. Kandidater som godkänns i det tekniska provet under det första åket får inte delta i det andra åket. Kandidater som inte godkänns i det tekniska provet under det första åket får delta i det andra åket.
1.1.4 Examinationsjury
En examinationsjury ska övervaka det tekniska provet och se till att det genomförs på ett korrekt sätt. Deltagande i examinationsjuryn för det tekniska provet ska vara öppet för behöriga medborgare från alla medlemsstater. Endast medborgare som antingen har godkänts i Eurotest innan denna förordning träder i kraft eller som har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet ska anses berättigade att utses till examinationsjuryn för att bedöma momenten i det tekniska provet.
Examinationsjuryn ska utses av den medlemsstat som anordnar provet, eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska kunna delegera befogenheten att utse personer till juryn till tredje parter, men medlemmarna i examinationsjuryn ska alltid företräda minst tre medlemsstater. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än de som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående examinationsjuryns sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, endast avvisa förslaget på grundval av välmotiverade skäl.
1.1.5 Granskningsförfarande
Kandidaterna kan begära att examinationsjuryn omprövar deras tekniska prov om de anser att väsentliga fel har begåtts. I ett sådant fall ska examinationsjuryn bedöma begäran och utan dröjsmål besvara den med angivande av skälen för att antingen bibehålla eller ändra resultatet av det tekniska provet för den berörda kandidaten. Examinationsjuryn ska fatta beslut med enkel majoritet av dess medlemmar.
1.1.6 Dokumentation av resultaten
Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska inom sju arbetsdagar från det att ett evenemang har anordnats för att genomföra ett gemensamt utbildningsprov informera de medlemsstater eller behöriga enheter som utfärdar de kvalifikationer som anges i bilaga I om resultatet av det tekniska provet. Medlemsstaterna, eller i förekommande fall de behöriga enheterna, ska upprätthålla och årligen offentliggöra en aktuell förteckning över skidinstruktörer som har beviljats en kvalifikation som anges i bilaga I antingen genom att ha godkänts i det tekniska provet eller för att de åtnjuter förvärvade rättigheter eller omfattas av undantag.
1.2 Bana
1.2.1 Allmänna kriterier för banan
Det tekniska provet ska genomföras på en storslalombana som uppfyller de kriterier som har fastställts av FIS och har anpassats för att ta hänsyn till syftena med det tekniska provet, särskilt i fråga om längd, vertikal fallhöjd och antal portar. Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för det tekniska provet.
Den vertikala fallhöjden ska vara 250–300 meter. Antalet portar ska vara mellan 11 % och 15 % av den vertikala fallhöjden i meter, men ska helst vara mellan 12 % och 13 %, för att i första hand kunna bedöma skidinstruktörernas förmåga att ta svängar, inte glidförmågan.
Kriterierna i detta avsnitt och i avsnitt 1.2.2 kan regelbundet ge icke-kompenserade tider på mellan 45 och 60 sekunder för föråkarna vid starten av det tekniska provet.
Den bana som används för det tekniska provet ska kunna utformas utan dubbla käppar, utom den första och den sista porten och portarna för riktningsförändring.
1.2.2 Lutningsgrader
Storslalombanans lutningsgrader ska i största möjliga mån uppfylla följande kombinationer:
a En tredjedel av banan bör bestå av en genomsnittslutning med en lutningsgrad på mellan 26 % och 43 %.
b En tredjedel av banan bör bestå av en brant lutning med en lutningsgrad på mellan 45 % och 52 %.
c En tredjedel av banan bör bestå av en lätt lutning med en lutningsgrad på mellan 25 % och 26 %.
1.2.3 Godkännande av banan
Banan ska godkännas av en teknisk kommission, vars medlemmar ska utses av den anordnande medlemsstaten eller i förekommande fall den behöriga enheten, baserat på deras kompetens och yrkeserfarenhet. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående den tekniska kommissionens sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten endast avvisa ett förslag på grundval av välmotiverade skäl. När banan har godkänts ska medlemsstaten eller den behöriga enheten minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om de praktiska detaljerna kring eventuella evenemang som kommer att anordnas för att genomföra det gemensamma utbildningsprovet på den banan.
1.3 Föråkare
1.3.1 Krav för föråkare som deltar i det tekniska provet
Minst tre föråkare ska delta i det tekniska provet. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska vara skyldig att utse föråkarna.
Föråkarna ska vara medborgare i någon av unionens medlemsstater. De ska ha godkänts i antingen Eurotest eller Eurosecurity test innan denna förordning träder i kraft eller ha godkänts i det gemensamma utbildningsprovet och erhållit en korrigeringskoefficient som är lika med eller större än 0,8700 i kalibreringsprovet för innevarande säsong.
1.3.2 Kalibreringsprov för föråkare
Föråkare i det tekniska provet ska genomgå ett kalibreringsprov. Syftet med kalibreringsprovet är att tilldela varje föråkare en korrigeringskoefficient för att fastställa grundtiden för kandidaterna i det tekniska provet. Varje föråkare får göra två åk under kalibreringsprovet och det bästa resultatet ska tilldelas varje föråkare. Den korrigeringskoefficient som tilldelas varje föråkare ska granskas årligen.
Kalibreringsprovet ska anordnas av en kalibreringsprovkommission. Medlemmarna i kalibreringsprovkommissionen ska utses av den anordnade medlemsstaten eller i förekommande fall av den behöriga enheten, baserat på deras kompetens och yrkeserfarenhet. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar kalibreringsprovet får komma med förslag angående kalibreringsprovkommissionens sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten eller i förekommande fall den behöriga enheten endast avvisa förslaget på grundval av motiverade skäl.
Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för kalibreringsprovet.
Den anordnande medlemsstaten ska offentliggöra resultaten av kalibreringsprovet innan ett gemensamt utbildningsprov genomförs i den medlemsstaten.
1.3.3 Föråkarnas korrigeringskoefficient
Föråkarnas kompenserade tider ska beräknas genom att varje föråkares godkända tid i kalibreringsprovet multipliceras med den tilldelade korrigeringskoefficienten.
Grundtiden för kalibreringsprovet ska beräknas som genomsnittet av referensföråkarnas två bästa kompenserade tider. Kalibreringsprovkommissionen ska utse fyra referensföråkare baserat på förteckningen över föråkarnas resultat från det föregående året.
Föråkarnas korrigeringskoefficient ska beräknas som
korrigeringskoefficient = grundtid i kalibreringsprovet / föråkarnas godkända tid.
1.4 Godkännande i det tekniska provet
1.4.1 Beräkning av grundtiden för det tekniska provet
Grundtiden för det tekniska provet ska beräknas med minst tre föråkare som startar sina åk och minst två som avslutar sina åk enligt följande regler:
a Genomsnittet ska beräknas utifrån de två bästa kompenserade tiderna för de föråkare som har slutfört åket innan den första kandidaten startar sitt åk.
b Genomsnittet ska beräknas utifrån de två bästa kompenserade tiderna för de föråkare som har slutfört åket efter det att den sista kandidaten startar sitt åk.
c Grundtiden för det tekniska provet ska vara genomsnittet av de två genomsnitt som avses i leden a och b.
Varje föråkare får starta om sitt åk om han eller hon inte kunde slutföra åket på normalt sätt.
Kandidaterna ska informeras om föråkarnas koefficient innan det tekniska provet inleds.
1.4.2 Maximal godkänd tid
Följande kandidater ska anses ha klarat det tekniska provet:
a Manliga kandidater som slutför ett åk på en tid som motsvarar eller är kortare än grundtiden för det tekniska provet plus 19 %.
b Kvinnliga kandidater som slutför ett åk på en tid som motsvarar eller är kortare än grundtiden för det tekniska provet plus 25 %.
Den maximala godkända tiden ska beräknas enligt följande:
a Maximal godkänd tid för män = det tekniska provets grundtid x 1,19.
b Maximal godkänd tid för kvinnor = det tekniska provets grundtid x 1,25.
2. DEL II – PROV FÖR ATT CERTIFIERA SÄKERHETSRELATERAD KOMPETENS (NEDAN KALLAT SÄKERHETSPROVET)
2.1 Allmänna principer
2.1.1 Säkerhetsprovets syfte
Syftet med säkerhetsprovet är att bedöma om kandidaterna uppfyller säkerhetsrelaterade minimikrav som är grundläggande för skidinstruktörer som arbetar i specifika omgivningar.
2.1.2 Behöriga kandidater
Unionsmedborgare får delta i säkerhetsprovet efter att ha godkänts i det tekniska provet. De behöriga kandidaterna kan göra om provet utan begränsningar om de inte har godkänts vid tidigare provtillfällen. För att delta i säkerhetsprovet ska behöriga kandidater ansöka direkt hos en medlemsstat som anordnar provet eller till en behörig enhet i den medlemsstaten.
2.1.3 Ansvarig myndighet
Ansvaret för anordnandet av säkerhetsprov faller på den behöriga enheten för utbildning av skidinstruktörer på territoriet i den medlemsstat där säkerhetsprovet genomförs efter överenskommelse med den tekniska kommission som inrättats för detta ändamål. Den tekniska kommissionen ska vara sammansatt av behöriga medborgare från medlemsstaterna och ska företräda minst tre medlemsstater. De ska utses av den anordnade medlemsstaten eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska minst två månader i förväg underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller deras behöriga enheter om datumen för säkerhetsprovet.
2.1.4 Examinationsjury
Säkerhetsprovet ska övervakas av en examinationsjury för att se till att det genomförs på ett korrekt sätt. Deltagande i examinationsjuryn för säkerhetsprovet ska vara öppet för behöriga medborgare från alla medlemsstater. Endast medborgare som antingen har godkänts i Eurosecurity test innan denna förordning träder i kraft eller som har godkänts i det gemensamma utbildningsprovet ska anses berättigade att utses till examinationsjuryn för att bedöma momenten i säkerhetsprovet.
Examinationsjuryn ska utses av den medlemsstat som anordnar provet, eller i förekommande fall av den behöriga enheten i den medlemsstaten, baserat på personernas kompetens och yrkeserfarenhet från sektorn. Den anordnande medlemsstaten eller den behöriga enheten ska kunna delegera befogenheten att utse personer till juryn till tredje parter, men medlemmarna i examinationsjuryn ska alltid företräda minst tre medlemsstater. Andra medlemsstater eller behöriga enheter än dem som anordnar det gemensamma utbildningsprovet får komma med förslag angående examinationsjuryns sammansättning. I ett sådant fall får den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, endast avvisa ett förslag på grundval av välmotiverade skäl.
2.1.5 Granskningsförfarande
Kandidaterna kan begära att examinationsjuryn omprövar deras säkerhetsprov om de anser att väsentliga fel har begåtts. I ett sådant fall ska examinationsjuryn bedöma begäran och besvara den utan dröjsmål genom att ange skälen för att antingen bibehålla eller ändra resultatet av säkerhetsprovet för den berörda kandidaten. Examinationsjuryn ska fatta beslut med enkel majoritet av dess medlemmar.
2.1.6 Dokumentation av resultaten
Den anordnande medlemsstaten, eller i förekommande fall den behöriga enheten, ska inom sju arbetsdagar från det att ett evenemang har anordnats för att genomföra ett gemensamt utbildningsprov informera de medlemsstater eller behöriga enheter som utfärdar de kvalifikationer som anges i bilaga I om resultatet av säkerhetsprovet. Medlemsstaterna, eller i förekommande fall de behöriga enheterna, ska upprätthålla och årligen offentliggöra en aktuell förteckning över skidinstruktörer som har beviljats en kvalifikation som anges i bilaga I antingen genom att ha godkänts i säkerhetsprovet eller för att de åtnjuter förvärvade rättigheter eller omfattas av undantag.
2.2 Provets uppbyggnad
Säkerhetsprovet ska bestå av två delar med fem obligatoriska moment som bedöms individuellt. Syftet med säkerhetsprovet är att bedöma kandidaternas säkerhetsrelaterade kunskaper och färdigheter genom en teoretisk och en praktisk examen.
Om en kandidat underkänns i ett eller flera provmoment eller om säkerhetsprovet inte omfattar samtliga moment måste kandidaten göra om hela provet.
Innehållet i de olika provmomenten anges nedan.
2.2.1 Teoretisk examen
Moment: Ringa ett nödsamtal på värdlandets språk till den lokala räddningstjänsten efter en lavinolycka.
För att godkännas i den teoretiska examen ska kandidaten ringa nödsamtalet till räddningstjänsten på ett klart och förståeligt sätt och lämna de exakta uppgifter som räddningstjänsten behöver för att utföra sina uppgifter.
2.2.2 Praktisk examen
Den praktiska examen för offpiståkning består av tre undervisningsmoment som inriktas på gruppledarskap och ett moment som består av sökande efter och räddning av två personer som begravts under en lavin. Den praktiska examen ska göras på ett av de officiella språken i den medlemsstat där provet genomförs.
De tre provmomenten för gruppledarskap ska vara minst 15 minuter långa, plus 15 minuters tid för förberedelser. För att godkännas i dessa undervisningsmoment ska kandidaten slutföra minst 75 % av övningarna på ett tillfredsställande sätt.
2.2.2.1 Provmoment för gruppledarskap
Moment 1: Tolka lavinprognosen tillsammans med din grupp. Jämför informationen i prognosen med dina egna iakttagelser på plats och bedöm situationen.
Moment 2: Ta med din grupp till en offpistbacke och föreslå en åkväg genom att ta hänsyn till faktorer som val av snötyp, samlingspunkter och former av grupporganisation. Arbeta med din grupp för att bedöma backens risker.
Moment 3: En ytterligare bedömningsform ska väljas ut slumpmässigt bland följande alternativ:
a Tolkning och förståelse av meteorologi
b Förståelse av faror i regioner med höga berg
c Förmåga att bedöma och förstå snötäcket
2.2.2.2 Provmoment för att söka efter och rädda personer som har begravts under en lavin
Syftet med det här provmomentet är att upptäcka två lavinofferdetektorer och plocka upp åtminstone en av de två detektorerna. Varje lavinofferdetektor ska placeras i en isolerad sportväska som är omkring 60 cm bred och begravd på omkring en meters djup utan att märkas ut. En lavinofferdetektor för övningsändamål kan användas. Sökområdet ska begränsas till högst 50 × 50 meter. Den högsta tillåtna tiden för att hitta de två lavinofferdetektorerna och plocka upp dem ska vara åtta minuter. Kandidaterna måste ha en digital lavinofferdetektor med minst tre antenner för att kunna delta i sökmomentet. Kandidater som har analoga lavinofferdetektorer får inte genomgå detta provmoment. Momentet anses godkänt när de två begravda lavinofferdetektorerna har lokaliserats och en av dem har plockats upp inom tidsgränsen.