Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1132 av den 2 juli 2019 om tillhandahållande av tidsbegränsat extraordinärt anpassningsstöd till jordbrukare inom nöt- och kalvköttssektorn i Irland

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, särskilt artikel 221.1, och

1 Nöt- och kalvköttssektorn har traditionellt varit den känsligaste jordbruks- och livsmedelssektorn av en rad anledningar, särskilt begränsat tillträde till marknaden i tredjeländer och minskande inhemsk konsumtion. Dessutom tillkommer nya utmaningar till följd av oro över sektorns bidrag till utsläpp av växthusgaser.

2 Nöt- och kalvköttssektorns struktur gör den sårbar, framför allt på grund av dess långa livscykler och höga kostnader som följer av den extensiva produktionen. Dessa faktorer har förvärrats av utsikterna att Förenade kungariket utträder ur unionen och den osäkerhet som råder kring de kommande brittiska tullarna när landet väl har utträtt ur unionen. Förenade kungariket är en premiummarknad för nötkött och kalvkött och är av kritisk betydelse för hela unionens nöt- och kalvköttssektor. Samtidigt möts sektorn av krav från handelspartner på ökat tillträde till unionens marknad.

3 Dessa problem är särskilt uttalande i den irländska nöt- och kalvköttssektorn. Den är koncentrerad i småskaliga jordbruksföretag i landets fattigare regioner, där andra typer av produktion är begränsade. Efter flera års stagnerande nötköttspriser i Irland sjönk bruttomarginalerna i fjol med 11–19 %, med de största förlusterna på gårdar med uppfödning av am- och dikor.

4 Irlands nöt- och kalvköttssektor är både stor och oerhört exportberoende. Fem sjättedelar av allt nötkött som produceras går på export, och nära 50 % av den exporten går till Förenade kungariket. Osäkerheten kring det brittiska utträdet pressar priserna nedåt, vilket ytterligare förvärrar situationen för de irländska nötköttsproducenterna. Detta märktes i praktiken under månaderna före tidigare tillkännagivna datum för Förenade kungarikets utträde.

5 Marknaderna anpassar sig särskilt långsamt i Irlands system med extensiv nötköttsproduktion, där djuren normalt slaktas senare, i åldrarna 18–30 månader. Detta särskilda produktionssystem är anpassat till den brittiska nötköttsmarknadens krav. Ansträngningar att öppna nya marknader fortsätter att hämmas av restriktioner från tredjeländer, särskilt rörande inaktuella djurhälsokrav.

6 Med tanke på de ovannämnda specifika problem som de irländska producenterna står inför, är det av omsorg om marknadsstabiliteten i unionens nötkötts- och kalvköttssektor påkallat att anta åtgärder för att förstärka den irländska nötköttssektorns motståndskraft. I kombination med behovet att undvika att pristrycket nedåt på irländskt nötkött sprider sig till andra medlemsstater utgör dessa problem sådana specifika problem som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013. Dessa specifika problem kan inte lösas med åtgärder enligt artikel 219 eller 220 i den förordningen. Å ena sidan är de inte direkt knutna till markanta marknadsstörningar eller hot om det. Å andra sidan vidtas de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen inte för att förhindra spridning av djursjukdomar.

7 Tillgängliga medel inom den gemensamma jordbrukspolitiken, som interventionsåtgärder och stöd till privat lagring, är inte heller tillräckliga för att tillgodose den irländska nöt- och kalvköttssektorns behov. Därför bör Irland få ekonomiskt bidrag för att stödja de jordbrukare i sektorn som genomför åtgärder för att stärka sin motståndskraft och hållbarhet, däribland anpassning av produktionen till marknader med andra krav än Förenade kungariket.

8 I samband med det unionsstöd som görs tillgängligt för Irland bör hänsyn tas till den irländska nöt- och kalvköttssektorns huvudsakliga egenskaper, såsom dess andel specialiserade nötköttsbönder och dess sårbarhet för exportstörningar.

9 Irland bör utforma åtgärder som inriktas på minskning av produktionen och omstrukturering av landets nöt- och kalvköttssektor för att skydda dess långsiktiga lönsamhet, genom en eller flera av följande aktiviteter: främjande av miljömässig och ekonomisk hållbarhet, utveckling av nya marknader samt höjning av nöt- och kalvköttets kvalitet.

10 Irland bör kanalisera stödet genom åtgärder som bygger på objektiva och icke-diskriminerande kriterier, och samtidigt säkerställa att jordbrukare i nöt- och kalvköttssektorn är de verkliga stödmottagarna och att marknaden och konkurrensen inte snedvrids.

11 Eftersom det belopp som anslås till Irland bara kompenserar för en del av de faktiska kostnaderna för jordbrukare i nöt- och kalvköttssektorn, bör Irland få bevilja ytterligare stöd till dessa jordbrukare på samma villkor om objektivitet, icke-diskriminering och icke-snedvridning av konkurrensen.

12 För att ge Irland flexibilitet att fördela stödet efter vad omständigheterna kräver, bör Irland få kombinera det med annat stöd finansierat av Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

13 I enlighet med artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör den här förordningen gälla i högst tolv månader från dagen för dess ikraftträdande. Irlands utbetalningar till stödmottagarna efter den perioden bör inte berättiga till unionsfinansiering.

14 För att säkerställa öppenhet, övervakning och korrekt förvaltning av de tillgängliggjorda beloppen bör Irland förse kommissionen med viss information, särskilt information om de konkreta åtgärder som ska vidtas, vilka kriterier som tillämpas för beviljande av stödet och vilka åtgärder som vidtas för att undvika snedvridning av konkurrensen på den berörda marknaden.

15 För att jordbrukarna ska få stödet så snart som möjligt bör Irland kunna genomföra denna förordning utan dröjsmål. Denna förordning bör därför börja tillämpas dagen efter det att den offentliggörs.

16 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1 Unionsstöd till ett totalt belopp av 50000000 euro ska vara tillgängligt för Irland för tillhandahållande av extraordinärt anpassningsstöd till jordbrukare inom nöt- och kalvköttssektorn, med förbehåll för villkoren i punkterna 2–5.

2 Irland ska använda det tillgängliggjorda beloppet för sådana åtgärder som anges i punkt 3. Åtgärderna ska vidtas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, förutsatt att de därav följande utbetalningarna inte orsakar snedvridning av konkurrensen.

3 De åtgärder som vidtas av Irland ska vara inriktade på att minska produktionen eller omstrukturera nöt- och kalvköttssektorn, och på ett eller flera av följande mål:

a Genomförande av kvalitetssystem i nöt- och kalvköttssektorn eller projekt med syftet att främja kvalitet och förädlingsvärde.

b Stärkning av marknadsdiversifieringen.

c Skydd och förbättringar av jordbrukarnas miljömässiga, klimatmässiga och ekonomiska hållbarhet.

4 Om jordbrukare i nöt- och kalvköttssektorn inte är direkta mottagare av unionsstödet ska Irland säkerställa att unionsstödets ekonomiska nytta kommer dem fullständigt till del.

5 Irlands utgifter i anslutning till utbetalningarna för de åtgärder som avses i punkt 3 ska bara berättiga till unionsstöd om utbetalningarna ägt rum senast den 31 maj 2020.

6 Åtgärder enligt denna förordning får kombineras med annat stöd som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Artikel 2

Irland får på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier bevilja ytterligare nationellt stöd för åtgärder som vidtas enligt artikel 1 med högst 100 % av det belopp som anges i artikel 1, förutsatt att de därav följande utbetalningarna inte orsakar snedvridning av konkurrensen.

Irland ska betala det ytterligare stödet senast den 31 maj 2020.

Artikel 3

Irland ska underrätta kommissionen om följande:

a Utan dröjsmål och senast den 31 juli 2019:

b Senast den 31 juli 2020: totalt utbetalt belopp per åtgärd (i förekommande fall uppdelat efter unionsstöd och ytterligare stöd), antal och typ av stödmottagare samt en bedömning av åtgärdens verkan.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.