Kommissionens Genomförandeförordning (EU) 2019/1841 av den 31 oktober 2019 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen (SUB)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 52.3 a, och
1 I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Belgiens ansökan om registrering av namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen som skyddad ursprungsbeteckning offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2 Kommissionen mottog den 27 juli 2018 ett meddelande om invändning från Frankrike. Kommissionen mottog den tillhörande motiverade invändningen den 26 september 2018.
3 Frankrike hävdade att villkoren i artikel 5 i förordning (EU) nr 1151/2012 inte är uppfyllda. Landet påstod att det namn som föreslagits för registrering som skyddad ursprungsbeteckning, Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen, inte är knutet till en viss ort. I namnet hänvisas det enbart till nötkreatursrasen röd ras från Västflandern av vilken köttet framställs enligt de berörda produktspecifikationerna.
4 Dessutom hävdade Frankrike också att det namn som föreslagits strider mot artikel 6.2 eftersom det riskerar att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung. Eftersom det namn som ska registreras innehåller termen ras skulle det vara omöjligt att skilja mellan kött som framställts enligt produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen och kött som helt enkelt erhållits från djur av samma ras men som inte omfattas av beteckningen. Risken för att konsumenterna blir förvirrade är därför stor.
5 Kommissionen fann invändningen giltig och uppmanade, genom en skrivelse av den 14 november 2018, Belgien och Frankrike att inleda lämpliga samråd under tre månader för att sinsemellan försöka nå en överenskommelse i enlighet med sina interna förfaranden.
6 På begäran av sökanden förlängdes fristen för samråden med ytterligare tre månader.
7 En överenskommelse nåddes mellan parterna. Belgien meddelade i en skrivelse av den 14 maj 2019 resultatet av överenskommelsen till kommissionen. Det klargjordes att rasens officiella namn är Rood och inte Rood ras van West-Vlaanderen. Det geografiska elementet i namnet utgör därför inte en del av namnet på rasen utan är en geografisk komponent i det namn som ska registreras och anger produktens ursprung.
8 Mot bakgrund av ovannämnda klara åtskillnad kan namnet dessutom inte anses vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung. Om unionens allmänna märkningsregler är uppfyllda skulle det vara tillräckligt för att undvika risken att konsumenterna vilseleds, även i fråga om översättningar och i synnerhet en eventuell konflikt med namnet på den franska rasen Rouge Flamande.
9 Hela namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen bör beviljas skydd. Producenter bör kunna fortsätta använda enskilda komponenter av namnet, till och med tillsammans med andra komponenter och även i översättningar, förutsatt att principerna och reglerna i unionens rättsordning respekteras.
10 Innehållet i överenskommelsen mellan Belgien och Frankrike bör beaktas, eftersom det är förenligt med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012 och annan EU-lagstiftning.
11 Texterna i det sammanfattande dokumentet och i produktspecifikationen har ändrats i enlighet med detta. Dessa ändringar i det sammanfattande dokumentet anses inte vara väsentliga. Stamboken för rasen Rood och den sökande gruppens föreskrifter bifogades produktspecifikationen.
12 Eftersom ändringarna i det sammanfattande dokumentet inte är väsentliga är en upprepning av den granskning som avses i artikel 51.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 inte nödvändig. Den konsoliderade versionen av det sammanfattade dokumentet bör emellertid offentliggöras för kännedom.
13 I ljuset av ovanstående bör namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen föras in i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen (SUB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.1 färskt kött (och slaktbiprodukter) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014.
Det konsoliderade sammanfattande dokumentet återges i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Hela namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen ska beviljas skydd. Enskilda komponenter av namnet får användas, till och med tillsammans med andra komponenter och i översättningar inom unionen, förutsatt att principerna och reglerna i unionens rättsordning är uppfyllda.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
2 EUT C 157, 4.5.2018, s. 11.
3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
BILAGA
SAMMANFATTANDE DOKUMENT VLEES VAN HET ROOD RAS VAN WEST-VLAANDEREN EU-nr: PDO-BE-02261 – 11.1.2017 SUB (X) SGB ( )
1. Namn
Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen
2. Medlemsstat eller tredjeland
Belgien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Färskt kött (och slaktbiprodukter)
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt
Namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen får uteslutande användas för färskt nötkött från hondjur som är mellan 3,5 och 8 år gamla och från stutar som är mellan 2 och 3,5 år gamla som tillhör den röda nötkreatursrasen som avlats och fötts upp i Västflandern. Slaktade djur ska uppfylla följande krav:
Vikt: minst 380 kg.
Konformation: S, E, U, R, O från SEUROP-klassificeringen för nötkreatur
Fettansättning: 2, 3, 4 eller 5
Köttet är relativt mörkrött, lätt och bra marmorerat med fin textur.
Köttet har en fyllig, intensiv smak. Det fina fettet ger det en krämig ton.
3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)
Det grovfoder (gräs och foderprodukter) som kor och stutar av den röda rasen får framställs till 75–100 % inom det geografiska området, huvudsakligen på jordbruksföretaget.
Nötkreaturen får som komplement och i begränsad utsträckning en viss andel kraftfoder under vissa perioder i livet.
Nötkreaturen är ute på bete på sommaren och så länge vädret tillåter, i genomsnitt sju månader, mellan april och november.
Under vinterperioden består fodret huvudsakligen av lokala foderprodukter: torrfoder och hö.
Fodret framställs på gårdarna men vid behov kan lokalt foder köpas in som framställts inom det geografiska området. Endast vid extrema väderförhållanden (torka eller stora regnmängder) kan begränsade mängder foder köpas in från angränsande områden. Det foder som inte kommer från det geografiska området utgör årligen 30 % till maximalt 50 % av den torrsubstans som djuren erhåller och detta påverkar inte köttets särskilda karaktär.
De foderprodukter nötkreaturen får kompletteras på
sommaren (och endast om det är nödvändigt) med lokalt framställt grovfoder (såsom majs, fruktkött, drav, potatis, halm osv.),
vintern med grovfoder och en daglig maximal mängd kraftfoder på 0,5 kg per 100 kg levande vikt.
Det grovfoder som anges ovan framställs främst på gårdarna men kan även köpas in vid behov. Det härstammar till 75–100 % från det geografiska området.
Gödningsfasen är högst fem månader. Fodret kompletteras med en daglig maximal mängd kraftfoder på 1 kg per 100 kg levande vikt. Kraftfodret innehåller spannmål och kompletteras med bland annat linfrökakor, foderbetor och potatis. Djuren kan gödas såväl i ett stall, tjudrade eller frigående som ute på bete.
3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Födsel, uppfödning, gödning, slakt och styckning äger rum i det geografiska området.
3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser
—
3.6 Särskilda regler för märkning av produkten med det registrerade namnet
På märkningen anges det registrerade namnet Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen och EU:s logotyp.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det geografiska området omfattar den belgiska provinsen Västflandern.
5. Samband med det geografiska området
5.1 Det geografiska områdets särdrag
I Västflandern bedrivs traditionellt jordbruk i blandade jordbruksföretag. Provinsen beskrivs på följande sätt: Västflandern är ett låglänt land […]. Eftersom området har ett mycket gynnsamt kustklimat består det till stor del av mycket rik jordbruksmark. Bortom sanddynerna sträcker den tunga polderjorden ut sig som består av bördig sandblandad lera i den sydliga halvan av provinsen, medan ett sandigt område breder ut sig i triangeln mellan Brygge, Torhout och Tielt. Förutom i det sandiga området finns det stora möjligheter för jordbrukarna i Västflandern att utnyttja marken för jordbruk och växelbruk.
I Västflandern har djurhållningen alltid haft stor betydelse tack vare närheten till Nordsjön och det utpräglade kustklimatet. Kustklimatet påverkas i betydande utsträckning av den varma Golfströmmen i Atlanten. Därför är det ovanligt med extremt kalla eller extremt varma dagar i Västflandern. Detta i kombination med det största antalet soltimmar i Belgien gynnar en riklig tillväxt av gräs och foderprodukter, den viktigaste näringskällan för den röda nötkreatursrasen. Det rikliga gräset garanterar ett smakrikt nötkött med en krämig ton.
Uppfödare av den röda nötkreatursrasen i Västflandern ger vidare sina kunskaper från generation till generation. Djuren får beta utomhus så länge som vädret tillåter och föds huvudsakligen upp på grovfoder. De slaktas dessutom lite senare än nötkreatur av andra köttraser. Boskapsuppfödarna i Västflandern driver blandade jordbruksföretag som har en nära anknytning till lokala traditioner och som har anpassats efter de geografiska förhållandena och klimatet. Förutom djuruppfödningen odlas även jordbruksgrödor såsom vete, korn, sockerbetor, potatis och majs som traditionellt även används som grovfoder till nötkreatur av den här rasen.
5.2 Rasens särdrag
Röda nötkreatur har redan i hundratals år funnits i Västflandern och i den nordliga delen av franska Flandern. Runt 1770 fanns det ett homogent centrum för uppfödning av den röda rasen. Denna ras utgjorde 95 % av den totala boskapen i regionen.
Efter det att Belgien blev självständigt år 1830 medförde olika strategier för djurhållning från de franska och belgiska myndigheterna en tudelning av rasen. I Frankrike prioriterade man mjölkboskap, vilket resulterade i rasen la rouge des Flandres eller Casselrasen. I Västflandern behöll man båda inriktningarna.
År 1906 inrättades en sammanslutning på provinsnivå för en rasstambok för hela Västflandern med namnet het rood Vlaams ras, senare omdöpt till het rood ras van West-Vlaanderen. Genom det sistnämnda namnet framhålls det väl avgränsade uppfödningsområdet, nämligen den belgiska provinsen Västflandern. Provinsen Västflandern har sedan början av 1900-talet medvetet valt att ha en ras inom sina gränser.
Fram till 1970-talet utgjordes 80 % av all boskap i provinsen av den röda nötkreatursrasen. Rasen har bevarats genom att vissa bönder i Västflandern medvetet har valt dessa djur för deras särskilda köttkvalitet. År 1994 framkom det att 99,6 % av alla nötkreatur av den här rasen fanns i Västflandern. Enligt mer aktuella sifferuppgifter uppgår detta antal för närvarande till över 95 %.
År 1991 var rasens officiella namn het Rood ras van België (belgisk röd ras) i enlighet med ministerdekretet om förbättring nötkreatursraser. År 2007 upphävdes dekretet och namnet på rasen ändrades till Rood (Röd).
5.3 Köttets särdrag
Kombinationen av rasens särskilda egenskaper och provinsen Västflanderns geografiska egenskaper medför en karakteristisk köttsort.
Den röda rasen har under seklernas gång anpassat sig till det milda lokala kustklimatet och grödorna från den bördiga jorden i Västflandern. I folkmun sägs det att denna nötkreatursras förvandlar gräs till kött som ingen annan belgisk ras. Djuren går ute på bete en så lång period som möjligt i Västflandern och får därefter, på vintern, en stor variation av lokalt utvunnet grovfoder.
Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen skiljer sig från annat belgiskt nötkött genom sin fylliga, kraftiga köttsmak. Köttsmaken kompletteras av en krämig ton tack vare den fina marmoreringen. Köttet är dessutom mycket mört utan att förlora i smak. Denna egenskap beror på köttets fina struktur med mycket fina senor. Köttet har en vacker mörkröd färg.
Rasen, det lokala gräsfodret och den sena slaktåldern garanterar den särskilda kvaliteten på Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen.
5.4 Sambandet mellan det geografiska området och produktens särskilda karaktär
Kopplingen mellan den röda rasen och provinsen Västflandern är flera hundra år gammal. I det geografiska området finns såväl en omfattande kunskap hos de lokala boskapsuppfödarna och en god stambokföring som särskilda klimat- och markförhållanden.
Den stora andelen av lokala foderprodukter vid uppfödningen av de röda nötkreaturen påverkar köttsmaken positivt. Genom det gynnsamma kustklimatet kan gräset fortsätta att växa. För djuren innebär detta stor muskeltillväxt och ett saftigt kött med fin textur. Köttet får en särskild kvalitet med tanke på att djuren redan från späd ålder har möjlighet att röra sig mycket ute på bete och bygga muskelmassa. Dessutom har korna möjlighet att få flera kalvar. Kalvningen och diandet gör att det bildas naturliga fetter i köttet och dessa fetter gör att Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen får en krämig smak.
Eftersom djuren slaktas vid en senare ålder har de mer tid att växa till sig och bygga upp muskelmassa samtidigt som de äter lokalt foder av hög kvalitet. Detta medför att köttet från dessa kraftigt röda djur är mört och smakrikt.
Även stutar av den röda nötkreatursrasen som avlats och fötts upp i Västflandern uppvisar denna utveckling av muskelmassan. Inom den vanliga köttproduktionen får handjuren så gott som aldrig chansen att bli så gamla. De flesta nötkreatur av hankön slaktas vanligtvis vid 20 månaders ålder inom den vanliga köttproduktionen. I Västflandern slaktas stutar av den röda rasen först när de är mellan 2 och 3,5 år gamla. Detta innebär att djuren kan bygga upp mycket muskelmassa och att slutprodukten blir mör och fint marmorerad. En stor skillnad jämfört med den vanliga produktionen är även att nötkreaturen vistas utomhus så mycket som möjligt och föds upp på gräsprodukter och grovfoder från Västflandern, snarare än på kraftfoder och majs.
Köttkvaliteten hos den röda nötkreatursrasen som avlats och fötts i Västflandern framgår av de många hänvisningarna på gamla och nya menyer och inom den gastronomiska litteraturen.
Under 2012 erkändes Vlees van het rood ras van West-Vlaanderen som en traditionell flamländsk regional produkt.
Idag är kött från den röda nötkreatursrasen som avlats och fötts i provinsen Västflandern mycket uppskattat vid framstående restauranger i Västflandern och Belgien, och det finns en internationell efterfrågan på denna kvalitetsprodukt.
Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen
(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)
https://lv.vlaanderen.be/sites/default/files/attachments/productdossier_vlees_van_het_rood_ras_van_west-vlaanderen_0.pdf