En unionsgemensam verktygslåda för en samordnad strategi för en europeisk ram för digital identitet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

(1) På bara ett år har covid-19-pandemin radikalt förändrat digitaliseringens roll och relevans för våra samhällen och ekonomier och påskyndat digitaliseringstakten. Den ökade digitaliseringen av tjänster har radikalt ökat användarnas och företagens efterfrågan på metoder för identifiering och autentisering online samt metoder för att digitalt utbyta information om identitet, attribut eller kvalifikationer på ett säkert sätt och med en hög dataskyddsnivå.

(2) Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (eIDA-förordningen) är att möjliggöra ett gränsöverskridande erkännande av elektronisk identifiering (eID) för tillgång till offentliga tjänster, och att skapa en unionsmarknad för betrodda tjänster som erkänns över gränserna med samma rättsliga status som motsvarande traditionella pappersbaserade förfaranden.

(3) I sina slutsatser av den 1–2 oktober 2020 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att utarbeta ett EU-omfattande ramverk för säker offentlig elektronisk identifiering, inklusive interoperabla digitala signaturer, så att människor kan ha kontroll över sin identitet och sina uppgifter på nätet och få tillgång till offentliga, privata och gränsöverskridande digitala tjänster.

(4) I kommissionens meddelande Den digitala kompassen 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet fastställs målet att unionen och dess medborgare senast 2030 ska omfattas av en bred utbyggnad av en betrodd, användarkontrollerad identitet, som innebär att alla medborgare kan kontrollera sin egen interaktion och närvaro online.

(5) Kommissionen har antagit ett förslag om ändring av eIDA-förordningen. Där föreslås en europeisk ram för digital identitet som erbjuder användarna personliga digitala plånböcker med självbestämmande som möjliggör en säker och enkel tillgång till olika tjänster, både offentliga och privata, med full kontroll för användarna. Förslaget omfattar också en ny kvalificerad betrodd tjänst för attestering av attribut som rör identitet, såsom adress, ålder, kön, civilstånd, familjesammansättning, nationalitet, utbildnings- och yrkeskvalifikationer och titlar, licenser, andra tillstånd och betalningsdata, som kan erbjudas, delas och utbytas över gränserna, med full säkerhet och dataskydd samt med rättslig verkan över gränserna.

(6) Mot bakgrund av den snabba digitaliseringstakten har medlemsstaterna infört eller håller på att utveckla nationella system för elektronisk identitet som innefattar digitala plånböcker och nationella tillitsramverk för integrering av attribut och identifieringsinformation. Andra lösningar håller på att utarbetas eller införas av aktörer från den privata sektorn.

(7) Utvecklingen av olikartade nationella lösningar leder till fragmentering och berövar människor och företag den inre marknadens fördelar, eftersom de inte kan använda säkra, smidiga och enhetliga identifieringssystem i hela unionen för att få tillgång till både offentliga och privata tjänster.

(8) För att stödja de europeiska företagens konkurrenskraft bör leverantörer av onlinetjänster kunna förlita sig på lösningar för digital identitet som erkänns i hela unionen, oavsett i vilken medlemsstat de har utfärdats, och därmed kunna dra nytta av en harmoniserad europeisk strategi för förtroende, säkerhet och interoperabilitet. Både användare och tjänsteleverantörer bör kunna dra nytta av elektroniska attesteringar av attribut som är giltiga i hela unionen och har samma rättsliga värde.

(9) För att motverka att olika standarder ger upphov till fragmentering och hinder, och för att säkerställa en samordnad process för att förhindra att genomförandet av den framtida ramen för en europeisk digital identitet äventyras, behövs en process för nära och strukturerat samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn.

(10) För att intensifiera arbetet för att uppnå detta mål bör medlemsstaterna utöka sitt samarbete och ta fram en verktygslåda för en ram för en europeisk digital identitet. Verktygslådan bör mynna ut i en teknisk arkitektur och referensram, ett antal gemensamma standarder och tekniska referenser samt bästa praxis och riktlinjer som kan ligga till grund för genomförandet av denna ram för en europeisk digital identitet. För att säkerställa en harmoniserad strategi för elektronisk identitet som uppfyller medborgarnas och företagens förväntningar, även för personer med funktionsnedsättning, bör samarbetet inledas omedelbart och ske parallellt och i full överenstämmelse med lagstiftningsprocessen och resultatet från denna.

(11) I denna rekommendation fastställs en strukturerad process av samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och, när så är relevant, aktörer från den privata sektorn för att utveckla verktygslådan.

(12) Verktygslådan bör omfatta fyra övergripande dimensioner, nämligen tillhandahållande och utbyte av identitetsattribut, funktioner och säkerhet för de europeiska e-identitetsplånböckerna, tillit till den europeiska e-identitetsplånboken, inbegripet identitetsmatchning och styrning. Verktygslådan bör uppfylla de krav som fastställs i förslaget till en europeisk ram för digital identitet. Den bör vid behov uppdateras i enlighet med resultatet av lagstiftningsprocessen.

(13) Det krävs samverkan mellan medlemsstater för utbyte av bästa praxis och utarbetande av riktlinjer på områden där det inte krävs någon harmonisering, men där en anpassning av arbetsmetoderna skulle främja medlemsstaternas genomförande av ramen för en europeisk digital identitet.

(14) eIDA-expertgruppen bör ges i uppdrag att vara huvudsaklig samtalspartner för frågor som rör genomförandet av denna rekommendation.

(15) Kataloger över attribut och system för attestering av attribut har redan inrättats på andra områden, exempelvis för det tekniska systemet Once Only och förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång eller andra initiativ för datautbyte på europeisk nivå. Anpassning och återanvändning av det arbetet bör övervägas för att säkerställa interoperabilitet även med beaktande av principerna i den europeiska interoperabilitetsramen.

(16) Befintliga internationella och europeiska standarder och tekniska specifikationer bör återanvändas när så är lämpligt, och referenspilotprojekt och testtillämpningar för ramen för den europeiska e-identitetsplånboken och relaterade komponenter bör göras för att underlätta införandet, användningen och interoperabiliteten.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

2 COM(2021) 118 final.

3 COM(2021) 281 final.