Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/424 av den 17 december 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller den alternativa schablonmetoden för marknadsrisk (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

1 Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad Baselkommittén) offentliggjorde 2019 reviderade minimikapitalkrav för marknadsrisk, där bristerna i tillsynsbehandlingen av bankernas verksamhet i handelslagret behandlades.

2 Den alternativa schablonmetod som beskrivs i del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 saknar för närvarande tekniska specifikationer, vilket gör att den inte är fullt operativ. Dessa specifikationer bör anpassas till Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk.

3 I Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk specificeras beräkningen av kapitalbaskraven för kurvrisk i fråga om instrument med optionalitet. Denna beräkning omfattar ett antal steg, däribland hur störningar ska påverka riskfaktorer och hur kurvrisker för flera riskfaktorer ska läggas samman. När det gäller valutariskfaktorer behöver beräkningen justeras för att undvika dubbelräkning av kurvrisker. Utan denna justering kan sådan dubbelräkning inträffa eftersom valutariskfaktorer i Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk uttrycks i ett instituts rapportvaluta.

4 Instrument utan optionalitet bör endast omfattas av kapitalbaskrav för deltarisk i fråga om instrumentens icke-exotiska underliggande variabler, men inte för kurvrisk. Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk ger dock instituten möjlighet att låta alla instrument, även dem utan optionalitet, omfattas av kapitalbaskrav för kurvrisk. Denna möjlighet kan vara till hjälp för institut som förvaltar och säkrar positioner med och utan optionalitet tillsammans. För att undvika att denna möjlighet i första hand används för att minska kapitalbaskraven, bör ett institut som vill utnyttja denna möjlighet emellertid vara skyldigt att meddela denna avsikt till sin behöriga myndighet, som bör ha möjlighet att neka institutet att utnyttja denna möjlighet. Detsamma bör gälla om ett institut inte längre önskar utnyttja denna möjlighet.

5 När det gäller behandlingen av positioner i företag för kollektiva investeringar (nedan kallade fonder) är genomlysningsmetoden den mest korrekta metoden för att beräkna kapitalbaskraven för positioner i fonder, eftersom den metoden bygger på fondernas faktiska sammansättning i stället för en skattad sammansättning. För att kunna använda genomlysningsmetoden krävs dock att vissa strikta villkor uppfylls. Institut bör därför kunna använda andra metoder, förutsatt att de känner till innehållet i fondens mandat och kan erhålla dagliga prisnoteringar. I den situationen kan institut upprätta en hypotetisk portfölj för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för positionen i fonden. Dessa institut bör också kunna beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk i derivatpositioner som ingår i fonden med hjälp av en förenklad metod när det saknas tillräcklig information för att beräkna kapitalbaskraven för kreditvärdighetsjusteringsrisk på grundval av de befintliga metoderna. Denna möjlighet bör anpassas till den förenklade metod som är tillämplig på derivatpositioner som ingår i fonder hänförda till en position utanför handelslagret. Till följd av det flertal antaganden som institut måste göra när de använder denna metod bör dess användning omfattas av ett krav på godkännande av den behöriga myndigheten i fråga om varje enskild fond.

6 Vidare bör institut ha möjlighet att behandla en position i en fond som följer ett index som en direkt position i indexet när de beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisk. Denna metod bör tillåtas om skillnaden i den årsberäknade avkastningen mellan fonden och det index som den följer underskrider 1 % under en tolvmånadersperiod. Om det bara finns data för perioder som är kortare än tolv månader bör instituten söka tillstånd från sin behöriga myndighet för att få använda denna metod.

7 I alla övriga fall bör positioner i fonder hänföras till en position utanför handelslagret och behandlas i enlighet därmed vid beräkningen av kapitalbaskraven för dessa positioner.

8 I Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk föreslås en metod med en basvaluta som en ytterligare metod för att fastställa kapitalbaskraven för delta- och kurvrisker hos valutariskfaktorer. I linje med den metoden bör institut när de beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisk kunna välja en annan valuta än sin rapportvaluta för att uttrycka valutariskfaktorerna. Denna metod bör tillåtas om institutet uppfyller ett antal villkor som rör institutets hantering av valutarisk och bör omfattas av ett krav på godkännande av tillsynsmyndigheten.

9 I Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk specificeras de riskvikter som är tillämpliga på känsligheterna för den riskfria räntans riskfaktorer, inflation, faktorer för valutabasisrisk, kreditspreadriskfaktorer för icke-värdepapperiseringar enligt undergrupp 11 i tabell 4 i artikel 325ah i förordning (EU) nr 575/2013, riskfaktorer för säkerställda obligationer utfärdade av kreditinstitut i tredjeländer, kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen, kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen, aktieriskfaktorer och råvaruriskfaktorer. De riskvikter som är tillämpliga på känsligheterna för dessa riskfaktorer enligt den alternativa schablonmetoden bör anpassas till Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk.

10 I Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk specificeras korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller riskfaktorer för säkerställda obligationer utfärdade av kreditinstitut i tredjeländer, korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller aktierisk samt korrelationer mellan undergrupper vad gäller aktierisk. De korrelationer som gäller enligt den alternativa schablonmetoden bör anpassas till Baselkommitténs minimikapitalkrav för marknadsrisk.

11 Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

12 Instituten bör ges tillräckligt med tid för att genomföra de ändringar av den alternativa schablonmetoden för marknadsrisk som införs genom denna delegerade förordning. Tillämpningen av denna delegerade förordning bör därför senareläggas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Kapitalbaskrav för kurvrisk

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 325e ska ändras på följande sätt:

2 Artikel 325g ska ersättas med följande:

3 I artikel 325h.2 ska led c ersättas med följande:

4 Artiklarna 325i och 325j ska ersättas med följande:

5 Artikel 325q ska ändras på följande sätt:

6 I artikel 325ae ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

7 I artikel 325ah.1 ska tabell 4 ersättas med följande:

8 I artikel 325aj ska tabell 5 ersättas med följande:

9 I artikel 325ak ska tabell 6 ersättas med följande:

10 I artikel 325am.1 ska tabell 7 ersättas med följande:

11 I artikel 325ap.1 ska tabell 8 ersättas med följande:

12 Artikel 325aq ska ändras på följande sätt:

13 Artiklarna 325ar och 325as ska ersättas med följande:

14 I artikel 325av ska punkt 1 ersättas med följande:

15 I artikel 325ax.3 ska tabell 11 ersättas med följande:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 30 september 2021.

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

2 Baselkommittén för banktillsyn, Minimum capital requirements for market risk. Publikationen finns på webbplatsen för Banken för internationell betalningsutjämning (www.bis.org).