Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1308 av den 28 april 2021 om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 vad gäller ändring av förteckningen över unionens inre vattenvägar och de tekniska minimikraven för farkoster
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG, särskilt artiklarna 4.2 och 31.1, och
1 Genom direktiv (EU) 2016/1629 fastställdes ett harmoniserat system för utfärdande av tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart som uppfyller enhetliga tekniska krav.
2 I bilaga I till direktiv (EU) 2016/1629 finns en förteckning över unionens inre vattenvägar, uppdelade geografiskt i zonerna 1, 2 och 3.
3 Indelningen av vattenvägar i olika zoner bestäms av medlemsstaten för vattenvägar på dess territorium.
4 Klassificeringen av en vattenväg kan ändras, och vattenvägar kan läggas till och strykas, på begäran från den berörda medlemsstaten.
5 Den 15 maj 2018 begärde Republiken Frankrike att förteckningen över vattenvägar i zon 1 på dess territorium skulle ändras. Den del av bilaga I som avser zon 1 inom unionens inre vattenvägar bör därför ändras genom att zon 1 läggs till för Frankrike.
6 Den 9 juli 2019 begärde Konungariket Sverige att förteckningen över vattenvägar i zonerna 1, 2 och 3 på dess territorium skulle ändras genom att ytterligare svenska inre vattenvägar i dessa zoner läggs till.
7 Med tanke på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur unionen bör bilaga I ändras så att alla hänvisningar till inre vattenvägar på dess territorium stryks.
8 I bilaga II till direktiv (EU) 2016/1629 anges att de tekniska kraven för farkoster är de som fastställs i ES-TRIN-standard 2019/1.
9 Unionens åtgärder på inlandssjöfartens område bör syfta till att säkerställa enhetlighet vid utarbetandet av de tekniska kraven på fartyg i inlandssjöfart i unionen.
10 Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) inrättades den 3 juni 2015 inom ramen för Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) i syfte att utarbeta tekniska standarder för inlandssjöfart på olika områden, särskilt när det gäller fartyg, informationsteknik och besättning.
11 Vid sitt möte den 13 oktober 2020 antog Cesni en ny europeisk standard för fastställande av tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, närmare bestämt ES-TRIN 2021/1. I ES-TRIN-standarden fastställs de enhetliga tekniska krav som krävs för att säkerställa säkerheten för fartyg i inlandssjöfart. Den innehåller bestämmelser om varvsindustrin, inredning och utrustning för fartyg i inlandssjöfart, särskilda bestämmelser för vissa kategorier av fartyg som passagerarfartyg, skjutbogserade konvojer och containerfartyg, bestämmelser om utrustning för automatiska identifieringssystem, bestämmelser om identifiering av fartyg, en förlaga till intyg och register, övergångsbestämmelser samt anvisningar för tillämpningen av den tekniska standarden.
12 Bilaga II till direktiv (EU) 2016/1629 bör därför ändras så att de tekniska krav för farkoster som föreskrivs är de som fastställs i ES-TRIN 2021/1, och de bör tillämpas från och med den 1 januari 2022.
13 Direktiv (EU) 2016/1629 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv (EU) 2016/1629 ska ändras på följande sätt:
1 Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.
2 Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.
1 EUT L 252, 16.9.2016, s. 118.
2 Resolution CESNI 2020-II-1.
BILAGA I
BILAGA I
KAPITEL 1
Zon 1
Frankrike
Nedströms den transversala havsgränsen i flodmynningarna vid Seine, Loire, Gironde och Rhône.
Tyskland
Ems | Från en linje som förbinder f.d. Greetsiel-fyrtornet och den västra piren vid hamninloppet i Eemshaven i riktning ut mot havet till latitud N 53°30′ och longitud E 6°45′, dvs. något utanför läktringsområdet för torrlastfartyg i Alte Ems i riktning mot havet (1).
Polen
Den del av Pomorskabukten som ligger söder om den linje som förbinder Nord Perd på ön Rügen och Niechorze fyr.
Den del av Gdańskbukten som ligger söder om den linje som förbinder Hels fyr och bojen vid infarten till Baltijsk hamn.
Sverige
Sjön Vänern, i söder avgränsad av latitudparallellen genom sjömärket Bastungsgrunden.
Sjön Vättern
Brofjorden–Donsö
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 2 eller 3 och av en linje från Grötös sydligaste punkt via Gåsös västligaste punkt, Härmanös nordligaste punkt, Härmanö huvud, Vedholmen, Danholmen, centrum av Mollön, fyren Räbbehuvud, fyren S:t Olovs nedre, Flatholmens sydöstligaste punkt, fyren Åstol, fyren Marstrand, fyren Sälö, fyren Kågholmens nedre, fyren Tanneskär, fyren Buskärs Knöte, fyren Rivö fjord övre till fyren Rivö.
Norra Öregrundsgrepen
Området mellan fastlandet och Gräsö, avgränsat i norr av latitudparallellen genom fyren Engelska grundet och i söder av longituden genom ensfyren Öregrund övre.
Söderarm–Sandhamn
Det område som avgränsas av gränsen för zon 2 och av en linje från ensfyren Tyvö via fyren Söderarm, den övre ensfyren vid Söderarms lotsplats, och fyren Prästkobben till sjömärket Korsö.
Jungfrufjärden
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 2 och av en linje från Nämdös västligaste punkt via Mörtö-Bunsöns västligaste punkt till sjömärket Ornöhuvud.
Mysingen–Landsort
Det område som avgränsas av gränsen för zon 2 och av en linje från fyren Utö via Nåttarös sydligaste punkt, fyren Måsknuv, och fyren Viksten till fyren Landsort.
Landsort–Arkö
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränserna för zon 2 eller 3 och av en linje från fyren Landsort via Enskärs sydligaste punkt och fyren Norra Kränkan till Marö Kupa.
Valdemarsviken och Gryts skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränserna för zon 2 och av en linje från sjömärket Gubbö Kupa via fyren Häradsskär och fyren Hägerökarten till Kvädös sydligaste punkt.
Norra Kalmarsund–Västervik
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från Hallmare Skackel via fyren Aleskär, fyren Idö, fyren Idö Stångskär, fyren Strupö Ljungskär, position N 57°20′00″ E 016°48′00″, och sjömärket Enerumsgrund till Ölands nordligaste punkt och vidare via Ölands nordvästra kust, och i söder av latitudparallellen till latitud N 56°51′00″.
Södra Kalmarsund
Det område mellan fastlandet och Öland som i norr avgränsas av en linje från Dunö udde (på fastlandet) till Beijerhamn på Öland och i söder av latitudparallellen till latitud N 56°15′00″.
Zon 2
Tjeckien
Lipnoreservoaren
Tyskland
Ems | Från en linje som går tvärsöver Ems nära inloppet till Papenburgs hamn mellan f.d. pumpstationen i Diemen och öppningen i fördämningen vid Halte till en linje som förbinder det f.d. Greetsiel-fyrtornet och västra piren i hamninloppet i Eemshaven
Jade | Innanför en linje som förbinder f.d. fyren i Schillig och Langwardens kyrktorn
Weser | Från nordvästra hörnet av järnvägsbron i Bremen till en linje som förbinder Langwardens och Cappels kyrktorn, inklusive förgreningarna Westergate, Rekumer Loch, Rechter Nebenarm och Schweiburg
Elbe med Bütztflether Süderelbe (från km 0,69 till mynningen i Elbe), Ruthenstrom (från km 3,75 till mynningen i Elbe), Wischhafener Süderelbe (från km 8,03 till mynningen i Elbe) | Från nedre gränsen för Hamburgs hamn till en linje som förbinder sjömärket i Döse och det västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Dieksand), inklusive tillflödena Nebenelbe och Este, Lühe, Schwinge, Oste, Pinnau, Krückau och Stör (i samtliga fall från mynningen till fördämningen)
Meldorfer Bucht | Innanför en linje som förbinder västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Dieksand) och västra pirhuvudet i Büsum
Eider | Från Giselau-kanalens mynning (km 22,64) till linjen mellan mitten av fästningen (Tränke) och kyrktornet i Vollerwiek
Gieslau-kanalen | Från mynningen i Eider till mynningen i Nord-Ostsee-Kanal
Flensburger Förde | Innanför en linje som förbinder Kegnäs fyrtorn och Birknack och norrut från gränsen mellan Tyskland och Danmark i Flensburger Förde
Schlei | Innanför en linje mellan pirhuvudena i Schleimünde
Eckernförder Bucht | Innanför en linje som förbinder Boknis-Eck och den nordvästra spetsen av fastlandet nära Dänisch Nienhof
Kieler Förde | Innanför en linje som förbinder Bülks fyrtorn och sjökrigsmonumentet i Laboe
Nord-Ostsee-Kanal inklusive Audorfer See och Schirnauer See | Från en linje som förbinder pirhuvudena i Brunsbüttel till en linje som förbinder signalerna i Kiel-Holtenau, inklusive Obereidersee och Enge, Audorfer See, Borgstedter See och Enge, Schirnauer See, Flemhuder See och Achterwehrer-kanalen
Trave | Från nordvästra hörnet av lyftbron för järnvägen i Lübeck med Pötenitzer Wiek och Dassower See till en linje som förbinder de södra inre och de norra yttre pirhuvudena i Travemünde
Leda | Från inloppet till yttre hamnen vid havsslussen i Leer till mynningen i Eems
Hunte | Från Oldenburgs hamn och från 140 m nedströms från Amalienbrücke i Oldenburg till mynningen i Weser
Lesum | Från Hammes och Wümmes sammanflöde (km 0,00) till mynningen i Weser
Este | Nedströms slussen i Buxtehude (km 0,25) till mynningen i Elbe
Lühe | Nedströms Au-Mühle i Horneburg (km 0,00) till mynningen i Elbe
Schwinge | Från det norra hörnet av Salztor-slussen i Stade till mynningen i Elbe
Oste | Från 210 m över mittlinjen på trafikbron över Oste-fördämningen (km 69,360) till mynningen i Elbe
Pinnau | Från sydvästra hörnet av järnvägsbron i Pinneberg till mynningen i Elbe
Krückau | Från sydvästra hörnet av bron till/från Wedenkamp i Elmshorn till mynningen i Elbe
Stör | Från tidvattenmätaren i Rensing till mynningen i Elbe
Freiburger Hafenpriel | Från östra hörnet av slussen i Freiburg an der Elbe till mynningen i Elbe
Wismarbucht, Kirchsee, Breitling, Salzhaff och hamnområdet i Wismar | Ut mot havet till en linje mellan Hoher Wieschendorf Huk och Timmendorfs fyr och en linje som förbinder Gollwitzs fyr på ön Poel och Wustrow-halvöns södra udde
Warnow, inklusive Breitling och förgreningar | Nedströms från kvarndammen från norra hörnet av Geinitzbrücke i Rostock mot havet till en linje som förbinder de norra punkterna av Warnemündes västra och östra pirar
Farvatten som omges av fastlandet samt halvöarna Darß och Zingst och öarna Hiddensee och Rügen (inklusive hamnområdet i Stralsund) | Ut mot havet mellan halvön Zingst och ön Bock: till latitud N 54°26′42″; öarna Bock och Hiddensee: till en linje som förbinder ön Bocks norra udde och ön Hiddensees södra udde; ön Hiddensee och ön Rügen (Bug): till en linje som förbinder Neubessins sydöstra udde och Buger Haken
Kleine Jasmunder Bodden
Greifswalder Bodden | Bodden ut mot havet till en linje från Thiessower Hakens östra udde (Südperd) till ön Rudens östra udde och vidare till ön Usedoms norra udde (N 54°10′37″ E 13°47′51″)
Ryck | Österut från Steinbecker-bron i Greifswald till förbindelselinjen över vågbrytarnas utskjutande delar
Farvatten som omges av fastlandet samt ön Usedom (Peenestrom, inklusive hamnområdet i Wolgast samt Achterwasser och Oder Haff) | Österut fram till gränsen till Polen i Stettiner Haff
Uecker | Från det sydvästra hörnet av trafikbron i Ueckermünde till förbindelselinjen över vågbrytarnas utskjutande delar
Anmärkning: När det gäller fartyg med hemmahamn i en annan stat ska artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (BGBl. 1963 II, p. 602) beaktas.
Frankrike
Gironde från kilometertavlan (KP 48,50) till nedströmsdelen av spetsen av Ile de Patiras, till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Grave med Pointe de Suzac
Loire från Cordemais (KP 25) till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Mindin med Pointe de Penhoët
Seine från början av Tancarville-kanalen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen från Cape Hode, på den högra stranden, till den punkt, på den vänstra stranden, där den planerade fördämningen möter kusten nedanför Berville
Vilaine från Arzal-dammen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe du Scal med Pointe du Moustoir
Genèvesjön
Ungern
Balatonsjön
Nederländerna
Dollard
Eems
Vadehavet (Waddenzee): inklusive förbindelselederna till Nordsjön
Ijsselmeer: inklusive Markermeer och IJmeer men exklusive Gouwzee
Nieuwe Waterweg och Scheur
Caland-kanalen väster om Benelux-hamnen
Hollands Diep
Breeddiep, Beer-kanalen och de hamnar som är förbundna med den
Haringvliet och Vuile Gat: inklusive vattenvägarna mellan Goeree-Overflakkee å ena sidan och Voorne-Putten och Hoeksche Waard å andra sidan
Hellegat
Volkerak
Krammer
Grevelingenmeer och Brouwerschavensche Gat: inklusive alla vattenvägar mellan Schouwen-Duiveland och Goeree-Overflakkee
Keten, Mastgat, Zijpe, Krabbenkreek, Oosterschelde och Roompot: inklusive vattenvägarna mellan Walcheren, Noord-Beveland och Zuid-Beveland å ena sidan och Schouwen-Duiveland och Tholen å andra sidan exklusive Schelde–Rhen-kanalen
Schelde och Westerschelde och dess mynning mot havet: inklusive vattenvägarna mellan Zeeländska Flandern (Zeeuws-Vlaanderen) å ena sidan och Walcheren och Zuid-Beveland å andra sidan exklusive Schelde–Rhen-kanalen
Polen
Szczecinbukten
Kamieńbukten
Wisłabukten
Puckviken
Włocławski reservoar
Śniardwysjön
Niegocinsjön
Mamrysjön
Sverige
Lysekil–Orust–Tjörn
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från Släggö i Lysekil till Skaftölandet i bäring 170 grader, en linje från fyren Islandsberg till Lavösund, en linje från fyren Lyr i bäring 300 grader till fastlandet öster om Mollösund, en linje från Lyrs sydligaste punkt till Björholmen, och i den norra delen av Hakefjorden av den linje som utgörs av latitudparallellen till latitud N 58°01′00″.
Göteborgs södra skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 3 och av en linje från västra delen av hamnen Arendal via Knippleholmen, fyren Rivö, fyren Rivö fjord övre, sjömärket Känsö torn, fyren Kårholmeskär, och fyren Rättaren till Askims nabbe.
Öregrund–Norrtälje
Det område mellan fastlandet och Gräsö som i norr avgränsas av longituden genom ensfyren Öregrund övre, och mot havet avgränsas av en linje mellan Äspskäret och fyren Råstensudde, en linje över Singsundet, broarna över Fygdströmmen, och en linje från Dejeudden via fyren Arholma till fyren Tyvö.
Norrtälje–Nämdö
Det område som avgränsas av fastlandet eller av gränserna för zon 2 eller 3 och av en linje från fyren Tyvö via fyren Idskärskobben, Svartlögas västligaste punkt, fyren Stenkobbsgrund, sjömärket Korsö, och Nämdös västligaste punkt till Björnös sydligaste punkt.
Dalarö–Torö
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från Klacknäset via sjömärket Ornöhuvud, Näset på Ornö, Utös nordligaste punkt, fyren Utö, fyren Älvsnabben, Norra Stegholmen, Yttre Gården, Valsudden på Järflotta, och Långsudden på Järflotta till Torös östligaste punkt.
Torö–Oxelösund
Det område som avgränsas av fastlandet eller av gränsen för zon 3 och av en linje från Torö kyrka via fyren Fifång, fyren Kockelhällan, Lacka torn, Kittelös östligaste punkt, fyren Trutbådan, fyren Beten, och sjömärket Femörehuvud till Svartudden norr om fyren Kungshamn övre.
Bråviken, Slätbaken och Östergötlands skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet (i västra Bråviken från Hamnbron i Norrköping, i västra Slätbaken från Mems sluss) och av en linje från fyren Gullängsberget via sjömärket Arkö, Marö kupa, sjömärket Kupa klint, Birkskärs västligaste punkt, och sjömärket Gubbö kupa till Dalaudde söder om Orren.
Centrala Kalmarsund
Det område som i väster avgränsas av fastlandet, i öster av Öland, i norr av latitudparallellen till latitud N 56°51′00″ och i söder av en linje från Dunö udde (på fastlandet) till Beijerhamn på Öland.
KAPITEL 2
Zon 3
Belgien
Maritima Schelde (nedströms från redden i Antwerpen)
Bulgarien
Donau: Från km 845,650 till km 374,100
Tjeckien
Reservoarer: Brněnská (Kníničky), Jesenice, Nechranice, Nové Mlýny III, Orlík, Rozkoš, Slapy, Těrlicko och Žermanice
Grustagssjöar: Ostrožná Nová Ves och Tovačov
Tyskland
Donau | Från Kelheim (km 2414,72) till gränsen mellan Tyskland och Österrike vid Jochenstein
Rhen med Lampertheimer Altrhein (från km 4,75 till Rhen), Altrhein Stockstadt-Erfelden (från km 9,80 till Rhen) | Från gränsen mellan Tyskland och Schweiz till gränsen mellan Tyskland och Nederländerna
Elbe (Norderelbe) inklusive Süderelbe och Köhlbrand | Från Elbe-Seiten-Kanals mynning till nedre gränsen för Hamburgs hamn
Müritz
Frankrike
Adour från Bec du Gave till havet
Aulne från Châteaulin-slussen till den transversala havsgräns som utgörs av Passage de Rosnoën
Blavet från Pontivy till Pont du Bonhomme
Calais-kanalen
Charente från bron vid Tonnay-Charente till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som passerar genom centrum av fyren nedströms på den vänstra stranden och genom centrum av Fort de la Pointe
Dordogne från sammanflödet med Lidoire till Bec d’Ambès
Garonne från bron vid Castet en Dorthe till Bec d’Ambès
Gironde från Bec d’Ambès till den transversala linjen vid KP 48,50 genom spetsen (nedströms) av Ile de Patiras
Hérault från hamnen i Bessan till havet, till den övre tidvattenlinjen
Isle från sammanflödet med Dronne till sammanflödet med Dordogne
Loire från sammanflödet med Maine till Cordemais (KP 25)
Marne från bron vid Bonneuil (KP 169bis900) och slussen vid Saint-Maur till sammanflödet med Seine
Rhen
Nive från Haïtze-dammen vid Ustaritz till sammanflödet med Adour
Oise från Janville-slussen till sammanflödet med Seine
Orb från Sérignan till havet, till den övre tidvattenlinjen
Rhône från gränsen mot Schweiz till havet, med undantag för Petit Rhône
Saône från bron Pont de Bourgogne vid Chalon-sur-Saône till sammanflödet med Rhône
Seine från slussen vid Nogent-sur-Seine till början av Tancarville-kanalen
Sèvre Niortaise från slussen vid Marans vid den transversala havsgränsen mittemot vakthuset vid mynningen
Somme från nedströmssidan av bron Pont de la Portelette vid Abbeville till viadukten på järnvägen mellan Noyelles och Saint-Valéry-sur-Somme
Vilaine från Redon (KP 89,345) till Arzal-dammen
Amancesjön
Annecysjön
Biscarossesjön
Bourgetsjön
Carcanssjön
Cazauxsjön
Der-Chantecoqsjön
Guerlédansjön
Hourtinsjön
Lacanausjön
Orientsjön
Pareloupsjön
Parentissjön
Sanguinetsjön
Serre-Ponçonsjön
Templesjön
Kroatien
Donau: från km 1295 + 500 till km 1433 + 100
Floden Drava: från km 0 till km 198 + 600
Floden Sava: från km 210 + 800 till km 594 + 000
Floden Kupa: från km 0 till km 5 + 900
Floden Una: från km 0 till km 15
Ungern
Donau: från km 1812 till km 1433
Donau Moson: från km 14 till km 0
Donau Szentendre: från km 32 till km 0
Donau Ráckeve: från km 58 till km 0
Floden Tisza: från km 685 till km 160
Floden Dráva: från km 198 till km 70
Floden Bodrog: från km 51 till km 0
Floden Kettős Körös: från km 23 till km 0
Floden Hármas Körös: från km 91 till km 0
Sió-kanalen: från km 23 till km 0
Velencesjön
Fertősjön
Nederländerna
Rhen
Sneekermeer, Koevordermeer, Heegermeer, Fluessen, Slotermeer, Tjeukemeer, Beulakkerwijde, Belterwijde, Ramsdiep, Ketelmeer, Zwartemeer, Veluwemeer, Eemmeer, Alkmaardermeer, Gouwzee, Buiten IJ, Afgesloten IJ, Noordzeekanaal, IJmuidens hamn, Rotterdams hamnområde, Nieuwe Maas, Noord, Oude Maas, Beneden Merwede, Nieuwe Merwede, Dordische Kil, Boven Merwede, Waal, Bijlandsch-kanalen, Boven Rijn, Pannersdensch-kanalen, Geldersche IJssel, Neder Rijn, Lek, Amsterdam–Rhen-kanalen, Veerse Meer, Schelde–Rhen-kanalen till mynningen i Volkerak, Amer, Bergsche Maas, Maas nedanför Venlo, Gooimeer, Europoort, Calandkanaal (öster om Benelux-hamnen), Hartelkanaal
Österrike
Donau: från gränsen till Tyskland till gränsen till Slovakien
Inn: från mynningen till Passau-Inglings kraftverk
Traun: från mynningen till km 1,80
Enns: från mynningen till km 2,70
March: till km 6,00
Polen
Floden Biebrza från mynningen av Augustowski-kanalen till mynningen i floden Narew
Floden Brda från sammanflödet med Bydgoski-kanalen i Bydgoszcz till mynningen i floden Wisła
Floden Bug från mynningen av floden Muchawiec till mynningen i floden Narew
Dąbiesjön till gränsen mot inre farvatten
Augustowski-kanalen från sammanflödet med floden Biebrza till statsgränsen, tillsammans med sjöarna längs kanalens lopp
Bartnicki-kanalen från Ruda Woda-sjön till Bartężeksjön, tillsammans med Bartężeksjön
Bydgoski-kanalen
Elbląski-kanalen från Druznosjön till Jezioraksjön och Szeląg Wielki-sjön, tillsammans med dessa sjöar och sjöarna längs kanalens lopp, och en förgrening i riktning mot Zalewo från Jezioraksjön till och med Ewingisjön
Gliwicki-kanalen tillsammans med Kędzierzyński-kanalen
Jagielloński-kanalen från sammanflödet med floden Elbląg till floden Nogat
Łączański-kanalen
Ślesiński-kanalen med sjöarna belägna längs denna kanals lopp och Gopłosjön
Żerański-kanalen
Floden Martwa Wisła från floden Wisła i Przegalina till gränsen mot inre farvatten
Floden Narew från mynningen av floden Biebrza till mynningen i floden Wisła, tillsammans med Zegrzyńskisjön
Floden Nogat från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Noteć (övre) från Gopłosjön till sammanflödet med Górnonotecki-kanalen samt Górnonotecki-kanalen och floden Noteć (nedre) från sammanflödet med Bydgoski-kanalen till mynningen i floden Warta
Floden Nysa Łużycka från Gubin till mynningen av floden Oder
Floden Oder från staden Racibórz till sammanflödet med floden östra Oder som övergår i floden Regalica från passagen Klucz-Ustowo, tillsammans med den floden och dess bifloder till Dąbiesjön samt en förgrening av floden Oder från slussen Opatowice till slussen i staden Wrocław
Floden västra Oder från dammen i Widuchowa (704,1 km av floden Oder) till gränsen mot inre farvatten, tillsammans med bifloder samt passagen Klucz-Ustowo, som förenar floden östra Oder med floden västra Oder
Floden Parnica och Parnicki-passagen från floden västra Oder till gränsen mot inre farvatten
Floden Pisa från Rośsjön till mynningen i floden Narew
Floden Szkarpawa från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Warta från Ślesińskisjön till mynningen i floden Oder
De stora masuriska sjöarna, omfattande de sjöar som förenas av de floder och kanaler som utgör ett huvudlopp från och med Rośsjön i Pisz till och med Węgorzewski-kanalen i Węgorzewo, tillsammans med sjöarna Seksty, Mikołajskie, Tałty, Tałtowisko, Kotek, Szymon, Szymoneckie, Jagodne, Boczne, Tajty, Kisajno, Dargin, Łabap, Kirsajty och Święcajty, tillsammans med Giżycki-kanalen och Niegociński-kanalen och Piękna Góra-kanalen, samt en förgrening från och med Ryńskiesjön i Ryn till Nidzkiesjön (fram till 3 km, till gränsen mot Nidzkiesjöns naturreservat), tillsammans med sjöarna Bełdany, Guzianka Mała och Guzianka Wielka
Floden Wisła från mynningen av floden Przemsza till sammanflödet med Łączański-kanalen samt från den kanalens mynning i Skawina till floden Wisłas mynning i Gdańsk-bukten, utom Włocławski-reservoaren
Rumänien
Donau: Från gränsen mellan Serbien och Rumänien (km 1075) till Svarta havet vid Sulina-armen.
Donau–Svartahavskanalen (64,410 km lång): Från sammanflödet med floden Donau, vid km 299,300 av Donau vid Cernavodă (respektive km 64,410 av kanalen), till Constanta södra hamn–Agigea (km 0 av kanalen).
Poarta Albă–Midia Năvodari-kanalen (34,600 km lång): Från sammanflödet med Donau–Svartahavskanalen vid km 29,410 vid Poarta Albă (respektive km 27,500 av kanalen) till Midia hamn (km 0 av kanalen)
Slovakien
Donau: Från km 1880,26 till km 1708,20
Donaukanalen: Från km 1851,75 till km 1811,00
Floden Váh: Från km 0,00 till km 70,00
Floden Morava: Från km 0,00 till km 6,00
Floden Bodrog: Från km 49,68 till km 64,85
Reservoarer: Oravská Priehrada, Liptovská Mara, Zemplínska Šírava
Sverige
Sjön Mälaren
Saltsjön, Stockholms hamnar och Värmdölandet
Det område som från Mälarens utlopp i Stockholm, via Norrström, Slussen respektive Hammarbyslussen avgränsas av fastlandet och Lidingöbron, och av en linje genom fyren Elfviksgrund i bäring 135–315 grader, en linje mellan Mellangårdsholmen och Högklevsudde i Baggensfjärden, Örsundet mellan Ingarö och Fågelbrolandet, en linje från Rönnäsudd via fyren Tegelhällan och fyren Runö till Talatta på Djurö, och en linje över Vindöström mellan Vindö och Värmdölandet, och dessutom av öarna i området.
Södertälje kanal och Södertälje hamnar
Södertälje kanal och Södertälje hamnar, som i norr avgränsas av Södertälje sluss och i söder av latitudparallellen till latitud N 59°09′00″.
Trollhätte kanal, Göta älv och Nordre älv
Området från latitudparallellen genom Bastungsgrundens sjömärke i den södra delen av Vänern till Älvsborgsbron, och i Nordre älv till longituden genom E 11°45′00″.
Göta kanal
I öster från Mems sluss till Motalabron, inklusive sjöarna Asplången, Roxen och Boren, i väster från longituden genom fyren Rödesund Norra Yttre vid Karlsborg till Sjötorps sluss, inklusive det sjösystem genom vilket kanalen passerar.
(1) När det gäller fartyg med en annan hemmahamn ska artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (BGBl. 1963 II, s. 602) beaktas.
BILAGA II
BILAGA II
De tekniska kraven för farkoster är de som anges i ES-TRIN-standarden 2021/1.