Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/738 av den 6 april 2022 om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG föreskrivs en miniminivå för marknadsöppning när det gäller användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.

2 Användning av hyrda fordon kan minska kostnaderna för företag som transporterar gods för egen räkning eller i yrkesmässig trafik och samtidigt öka deras operativa flexibilitet. Det kan därför bidra till att öka de berörda företagens produktivitet och konkurrenskraft. Eftersom hyrda fordon tenderar att vara nyare än den genomsnittliga fordonsparken är de i genomsnitt också säkrare och mindre förorenande.

3 Direktiv 2006/1/EG gör det inte möjligt för företag att dra full nytta av fördelarna med att använda hyrda fordon. Direktivet tillåter medlemsstaterna att för företag som är etablerade på deras respektive territorier begränsa användningen av hyrda fordon med en total tillåten bruttovikt på över sex ton för transporter bedrivna för egen räkning. Dessutom är medlemsstaterna inte skyldiga att tillåta användningen av ett hyrt fordon på sina respektive territorier om fordonet har registrerats eller satts i trafik i enlighet med lagstiftningen i en annan medlemsstat än den medlemsstat där företaget som hyr fordonet är etablerat.

4 För att göra det möjligt för företag att i större utsträckning dra nytta av fördelarna med att använda hyrda fordon, bör det vara möjligt för dem att använda fordon som hyrts i vilken medlemsstat som helst, inte bara den medlemsstat där de är etablerade. En sådan möjlighet skulle särskilt göra det lättare för dem att klara kortsiktiga, säsongsmässiga eller tillfälliga efterfrågetoppar eller ersätta defekta eller skadade fordon, samtidigt som efterlevnad av de nödvändiga säkerhetskraven och lämpliga arbetsförhållanden för förare säkerställs.

5 Medlemsstaterna bör inte ha rätt att begränsa användningen på sina respektive territorier av ett fordon som hyrts av ett företag som är etablerat på en annan medlemsstats territorium om fordonet har registrerats eller satts i trafik i enlighet med tillämpliga lagar, säkerhetskrav och andra bindande normer i en medlemsstat och, om det är ett fordon som i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 kräver en bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet, om den medlemsstat där företaget är etablerat har godkänt att fordonet används med stöd av en sådan bestyrkt kopia.

6 För att förenkla tillhandahållandet av relevanta bevis bör medlemsstaterna även erkänna handlingar i elektroniskt format som en metod för att styrka överensstämmelse med direktiv 2006/1/EG.

7 Nivån på beskattning av vägtransporter varierar fortfarande avsevärt i hela unionen. Därför är det motiverat att behålla vissa begränsningar som också indirekt påverkar friheten att tillhandahålla tjänster på området fordonsuthyrning, för att undvika skattemässiga snedvridningar. Följaktligen bör medlemsstaterna ha möjlighet att begränsa den tid företag som är etablerade på deras respektive territorier får använda ett hyrt fordon som är registrerat eller satt i trafik i en annan medlemsstat. Eftersom detta direktiv inte harmoniserar nationell fordonsbeskattning och reglerna om fordonsregistrering är kopplade till fordonsbeskattning bör medlemsstaterna ha möjlighet att kräva registrering av det hyrda fordonet, förutsatt att fordonet får användas i minst 30 dagar innan ett sådant krav blir tillämpligt. Medlemsstaterna bör även ha rätt att begränsa antalet sådana fordon som hyrs in av ett företag som är etablerat på deras respektive territorier. Denna begränsning bör inte vara lägre än en viss andel av antalet fordon som företaget förfogar över, beräknat exklusive fordon som hyrts i en annan medlemsstat och som inte är registrerade i den medlemsstat där företaget är etablerat.

8 I syfte att förbättra en medlemsstats tillämpning av begränsningar, för företag som är etablerade på dess territorium, av användningen av hyrda fordon som är registrerade eller satta i trafik i enlighet med lagstiftningen i en annan medlemsstat, bör etableringsmedlemsstaten ha rätt att kräva att hyreskontraktets löptid inte överstiger den tid som det berörda fordonet får användas. Det är möjligt att begränsa giltigheten för bestyrkta kopior av gemenskapstillståndet som utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009 till en period som motsvarar hyreskontraktets löptid. Det är också möjligt att ange det hyrda fordonets registreringsnummer på dessa bestyrkta kopior.

9 Användningen av hyrda fordon bör inte hindra övervakning och kontroll av lagenligheten hos transportverksamhet som bedrivs av företag i andra medlemsstater än den medlemsstat där de är etablerade. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 ska nationella elektroniska register innehålla registreringsnumren för de fordon som ett transportföretag förfogar över. Detta bör även omfatta fordon som har hyrts i en annan medlemsstat än den medlemsstat där företaget är etablerat. I förordning (EG) nr 1071/2009 föreskrivs också att uppgifterna i de nationella elektroniska registren ska vara tillgängliga för de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater. Det bör vara möjligt att göra riktade sökningar i de nationella elektroniska registren efter fordon med registreringsnummer utfärdade av andra medlemsstater än etableringsmedlemsstaten.

10 För att säkerställa en enhetlig efterlevnad av skyldigheten att föra in registreringsnumret för ett hyrt fordon som används av ett företag som utför godstransporter på väg i yrkesmässig trafik i de nationella elektroniska registren, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter avseende minimikraven för de uppgifter som ska införas i de nationella elektroniska registren. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

11 För att göra det möjligt att bedriva transporter för egen räkning på ett mer effektivt sätt, bör medlemsstaterna inte längre ha rätt att begränsa möjligheten att använda hyrda fordon för sådan verksamhet. För att undvika potentiella skatterelaterade problem bör dock möjligheten att begränsa användningen av hyrda fordon för transporter bedrivna för egen räkning bibehållas för fordon som är registrerade utanför den medlemsstat där det företag som använder dem är etablerat.

12 Kommissionen bör övervaka genomförandet och effekterna av direktiv 2006/1/EG och upprätta en rapport senast fyra år efter dagen för det här direktivets införlivande. Den rapporten bör ta vederbörlig hänsyn till det här direktivets påverkan på trafiksäkerheten, på miljön genom förändringar i fordonsparkernas ålders- och typsammansättning, och på skatteintäkterna, med särskild hänsyn till motiveringen av de begränsningar som föreskrivs i det här direktivet. Rapporten bör också bedöma om genomförandet av det här direktivet har medfört problem i fråga om efterlevnad, inbegripet efterlevnaden av cabotageregler. Kommissionen bör beakta behovet av framtida åtgärder inom det området mot bakgrund av den rapporten.

13 Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av vägtransporters gränsöverskridande natur och de frågor detta direktiv är avsett att ta upp, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

14 Direktiv 2006/1/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2006/1/EG ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

2 Artikel 3 ska ersättas med följande:

3 Följande artikel ska införas:

4 Följande artiklar ska införas:

Artikel 2

1 Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 6 augusti 2023. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT C 129, 11.4.2018, s. 71.

2 EUT C 176, 23.5.2018, s. 57.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 januari 2019 (EUT C 411, 27.11.2020, s. 258) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 20 december 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 april 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (EUT L 33, 4.2.2006, s. 82).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

10 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/480 av den 1 april 2016 om införande av gemensamma bestämmelser för sammankoppling av nationella elektroniska register över vägtransportföretag och om upphävande av förordning (EU) nr 1213/2010 (EUT L 87, 2.4.2016, s. 4).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 och direktiv 2002/15/EG vad gäller sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1).

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).