EU-förordning

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299 av den 15 november 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna

CELEX: 32022R2299
Typ: EU-förordning
Datum: 20221115
EUT: L 306

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, särskilt artikel 17.4, och

1 Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar en tioårsperiod och använda en tvåstegsmetod för att, för det första, fastställa nationella målsättningar, mål och bidrag för energiunionens samtliga fem dimensioner och, för det andra, planera relevanta styrmedel och åtgärder för att uppnå dessa. Medlemsstaterna var skyldiga att lämna in sina första slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 senast den 31 december 2019.

2 Enligt artikel 17.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat vartannat år rapportera till kommissionen om läget vad gäller genomförandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen genom en integrerad nationell energi- och klimatlägesrapport som täcker energiunionens samtliga fem dimensioner.

3 Dessa lägesrapporter vartannat år utgör en viktig källa till kommissionens bedömning enligt artikel 29 i förordning (EU) 2018/1999 av de framsteg som gjorts både på unionsnivå när det gäller att uppnå energiunionens mål och målsättningar och av varje medlemsstat när det gäller att uppnå sina målsättningar, mål och bidrag och genomföra de styrmedel och åtgärder som anges i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner.

4 Enligt artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna lämna in uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner vart tionde år, efter planernas halva genomförandeperiod. För perioden 2021–2030 ska medlemsstaterna lämna in utkast till uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner senast den 30 juni 2023 och slutliga uppdaterade planer senast den 30 juni 2024.

5 Den struktur, det format, de tekniska detaljer och det förfarande för de tvååriga lägesrapporter som fastställs i denna förordning bör säkerställa fullständig rapportering på ett strukturerat sätt, genom att återspegla de uppgifter som fastställs i denna förordning för integrerade nationella energi- och klimatplaner och den information som avses i artiklarna 17 och 20–25 i förordning (EU) 2018/1999, samtidigt som onödiga administrativa bördor undviks.

6 Medlemsstaterna är skyldiga att rapportera om framsteg när det gäller obligatorisk information som ingår i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner, med vederbörligt beaktande av eventuella avvikelser eller undantag som beviljats i enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008. De är också skyldiga att rapportera om framsteg när det gäller information om andra relevanta nationella målsättningar, mål och bidrag samt styrmedel och åtgärder om dessa ingår i deras nationella energi- och klimatplaner. På grund av eventuellt ofullständig insamling av data vid tidpunkten för den första rapporteringen senast den 15 mars 2023 och därefter vartannat år bör viss information rapporteras endast om den är tillgänglig vid tidpunkten för rapporteringen. Medlemsstaterna bör kunna tillhandahålla frivillig information som komplement till de obligatoriska uppgifterna.

7 Medlemsstaterna bör rapportera om framstegen avseende de nationella målsättningarna, målen och bidragen separat för var och en av energiunionens fem dimensioner.

8 På grund av samspelet mellan energiunionens samtliga dimensioner kan styrmedel och åtgärder vara relevanta för mer än ett av de nationella mål och bidrag som anges i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. För att säkerställa konsekvens bör medlemsstaterna, när de rapporterar om finansiering och genomförande av dessa styrmedel och åtgärder, samt de kvantitativa effekterna av sådana styrmedel och åtgärder på luftkvalitet och på utsläpp av luftföroreningar, rapportera om enskilda styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder, beroende på vad som är lämpligt.

9 I enlighet med innehållet i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna som fastställs i bilaga I till förordning (EU) 2018/1999 bör medlemsstaterna också vara skyldiga att rapportera annan relevant information som ingår i deras nationella planer i fråga om förnybar energi och energieffektivitet.

10 Enligt artikel 18 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna senast den 15 mars 2021 och därefter vartannat år lämna in integrerade rapporter till kommissionen om styrmedel och åtgärder avseende växthusgaser samt om prognoser. Genom att lämna in dessa rapporter uppfyller medlemsstaterna den relevanta skyldigheten enligt artikel 17.3 i förordning (EU) 2018/1999. Dessutom bör medlemsstaterna rapportera om framstegen avseende finansiering av dessa styrmedel och åtgärder och, om möjligt, kvantifiera hur dessa styrmedel och åtgärder påverkar luftkvaliteten och utsläppen av luftföroreningar.

11 Enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna senast den 15 mars 2023 och därefter varje år rapportera slutgiltiga data till kommissionen från växthusgasinventeringen tillsammans med nationella inventeringsrapporter. Genom att lämna in slutgiltiga data från växthusgasinventeringen tillsammans med nationella inventeringsrapporter före respektive rapporteringsdatum uppfyller medlemsstaterna den relevanta skyldigheten enligt artikel 17.3 i förordning (EU) 2018/1999. De slutgiltiga rapporter som lämnas in i enlighet med artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 beaktas också vid rapporteringen om de framsteg som gjorts för att uppnå målen för begränsning av klimatförändringarna, med beaktande av resultaten av de inledande kontroller som avses i artikel 37.4 i förordning (EU) 2018/1999.

12 Medlemsstaterna bör lämna in sina rapporter via kommissionens gemensamma kontaktpunkt via de relevanta länkade rapporteringssystem som inrättats inom ramen för den e-plattform som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999.

13 För att effektivisera medlemsstaternas rapportering kommer information som rapporteras genom andra befintliga rapporteringsflöden på energiområdet, och i synnerhet i enlighet med förordning (EG) nr 1099/2008, att i möjligaste mån fyllas i på förhand av kommissionen, på grundval av de data som finns tillgängliga för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.

14 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för energiunionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I DEFINITIONER

Artikel 1 – Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1 obligatorisk om relevant (Orel): information i följande kategorier som medlemsstaterna måste lämna:

2 obligatorisk om tillgänglig (Otg): information i en kategori som medlemsstaterna måste lämna endast om denna information är tillgänglig för dem när lägesrapporten lämnas in vartannat år.

KAPITEL II RAPPORTERING OM NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR, MÅL OCH BIDRAG

Artikel 2 – Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen minskade växthusgasutsläpp

1 Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, inklusive framstegen avseende unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119, och avseende de mål för utsläpp och upptag av växthusgaser som avses i artikel 4 a.1 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga I till den här förordningen.

2 Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör förnybar energi och som avses i artikel 4 a.2 och artikel 20 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga II till den här förordningen.

3 Medlemsstaterna ska rapportera den information om anpassning som avses i artikel 4 a.1 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 3 – Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen energieffektivitet

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen energieffektivitet och som avses i artikel 4 b och artikel 21 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 4 – Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen energitrygghet

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen energitrygghet och som avses i artikel 4 c och artikel 22 a–d i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga V till den här förordningen.

Artikel 5 – Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen den inre energimarknaden

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen den inre energimarknaden och som avses i artikel 4 d och artikel 23.1 a–g i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VI till den här förordningen.

Artikel 6 – Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft

1 Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft och som avses i artikel 4 e och artikel 25 a–c i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VII till den här förordningen.

2 Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de nationella målsättningar för utfasning av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, som avses i artikel 25 d i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VIII till den här förordningen.

KAPITEL III RAPPORTERING OM STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 7 – Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder

1 Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende genomförandet av de nationella styrmedlen och åtgärderna och, om så är lämpligt, uppdaterade eller nya styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, som avses i artikel 17.2 a och c och artiklarna 20–25 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga IX till den här förordningen.

2 Kommissionen ska, när det gäller utsläpp av växthusgaser, betrakta medlemsstaternas rapporter som lämnas in vartannat år i enlighet med artikel 18.1 a i förordning (EU) 2018/1999 som inlämningar av tvååriga integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med artikel 17.1 i den förordningen. Medlemsstaterna ska komplettera de rapporter som avses i artikel 18.1 a med den information som avses i artikel 10 och artikel 11 i den här förordningen.

3 När medlemsstaterna rapporterar om de nya styrmedel och åtgärder som avses i artikel 21 b.3 i förordning (EU) 2018/1999 ska de dessutom rapportera informationen i enlighet med de format som anges i bilaga X till den här förordningen.

Artikel 8 – Rapportering om den mängd energibesparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU

Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i del 2 punkterna b–d i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XI till den här förordningen.

Artikel 9 – Rapportering i enlighet med artikel 5 i direktiv 2012/27/EU

1 Medlemsstaterna ska rapportera den totala renoverade golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och som avses i del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 1 i bilaga XII till den här förordningen.

2 Medlemsstaterna ska rapportera den mängd energibesparingar i sådana byggnader som kommer i fråga, som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och som avses i del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel 10 – Rapportering om framsteg avseende finansiering

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende finansiering av de styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, som avses i artikel 17.2 a, artikel 20 b.3, artikel 21 b.7, artikel 22 g, artikel 23.1 j och artikel 25 g i förordning (EU) 2018/1999 och som rapporteras i enlighet med artikel 7.1 i den här förordningen, inklusive en översyn av faktiska investeringar i jämförelse med ursprungliga antaganden om investeringar, i enlighet med de format som anges i bilaga XIII till den här förordningen.

Artikel 11 – Rapportering om inverkan på luftkvalitet och utsläpp av luftföroreningar

När medlemsstaterna rapporterar om kvantifieringen av hur styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, påverkar luftkvalitet och utsläpp av luftföroreningar som omfattas av de rapporter som lämnats in i enlighet med artikel 7.1 och 7.2, ska de göra detta i enlighet med de format som anges i bilaga XIV.

Artikel 12 – Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen

Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder som avses i artikel 17.2 a–c i förordning (EU) 2018/1999 beträffande utfasning av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, i enlighet med de format som anges i bilaga XV till den här förordningen.

KAPITEL IV ANDRA RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER

Artikel 13 – Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller förnybar energi

Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 1 i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XVI till den här förordningen.

Artikel 14 – Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller energieffektivitet

Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 2 punkterna e, f och h–k i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XVII till den här förordningen.

Artikel 15 – Rapportering om energifattigdom och rättvis omställning

1 Om artikel 3.3 d andra stycket i förordning (EU) 2018/1999 är tillämplig ska medlemsstaterna rapportera

a information om framstegen avseende de nationella vägledande mål att minska antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XVIII till den här förordningen,

b de kvantitativa uppgifter om antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 b i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 1 i bilaga XIX till den här förordningen.

2 Medlemsstaterna får rapportera om indikatorerna för energifattigdom i enlighet med de format som anges i tabellerna 2 och 3 i bilaga XIX till den här förordningen.

3 Medlemsstaterna får rapportera information om definitionen av energifattigdom, i enlighet med de format som anges i tabell 4 i bilaga XIX till den här förordningen.

4 Medlemsstaterna får rapportera information om hur genomförandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner bidrar till en rättvis omställning, bland annat genom att främja både mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen, och tar upp ojämlikheter i fråga om energifattigdom, i enlighet med de format som anges i bilaga XX till den här förordningen.

Artikel 16 – Rapportering om genomförandet av regionalt samarbete

Medlemsstaterna ska rapportera den information om genomförandet av regionalt samarbete som avses i artikel 12, artikel 20 b.2, artikel 21 b.6, artikel 22 f, artikel 23.1 i och artikel 25 f i förordning (EU) 2018/1999 i samband med genomförandet av de målsättningar, mål och bidrag samt styrmedel och åtgärder som avses i kapitlen II och III i den här förordningen, i enlighet med de format som anges i bilaga XXI till den här förordningen.

Artikel 17 – Rapportering om genomförande av rekommendationer som avses i artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EU) 2018/1999

Om kommissionen har utfärdat rekommendationer i enlighet med artikel 32.1 eller 32.2 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna rapportera information om de styrmedel och åtgärder som antagits, eller är avsedda att antas och genomföras, för att följa de rekommendationer som avses i artikel 17.6 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.

Om de berörda medlemsstaterna beslutar att inte följa en rekommendation eller en väsentlig del av den, ska de lämna en motivering i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.

Artikel 18 – Rapportering om den klimat- och energidialog på flera nivåer som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999

Medlemsstaterna ska rapportera information om framsteg när det gäller att inrätta den dialog som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XXIII till den här förordningen.

KAPITEL V INLÄMNINGSFÖRFARANDEN

Artikel 19 – Inlämnande av rapporter

Medlemsstaterna ska använda den e-plattform som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999 och de verktyg och mallar som är kopplade till den för inlämning av sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med denna förordning.

KAPITEL VI SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20 – Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

BILAGA I

X–3 | X–2 | 2030 | 2040 | 2050

Klimatneutralitet | A1 | Orel

Inverkan av upptag | A2 | Orel | kt CO2e | AR 5

C | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

D | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

F | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

G | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

I | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

J | Orel | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

Scenario med ytterligare åtgärder (artikel 18) | K | Otg | Totala utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF och exklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

L | Otg | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

O | Otg | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | kt CO2e | AR 5

Aktuella framsteg (X–3): Avvikelse mellan historiska data och värden som stämmer med den nationella planen för att uppnå målet för växthusgaser | N1 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF och exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

O1 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

P1 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

Aktuella framsteg (X–2): Avvikelse mellan historiska data och värden som stämmer med den nationella planen för att uppnå målet för växthusgaser | N2 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF och exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

O2 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

P2 | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

Framsteg enligt prognos: avvikelse mellan scenario med befintliga åtgärder och värden som stämmer med den nationella planen för att uppnå målet för växthusgaser | Q | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF och exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

R | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

S | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

Framsteg enligt prognos: avvikelse mellan scenario med ytterligare åtgärder och värden som stämmer med den nationella planen för att uppnå målet för växthusgaser | T | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, exklusive LULUCF och exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

U | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF men exklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

F | Ej tillämpligt | Totala utsläpp av växthusgaser, inklusive LULUCF och inklusive internationell luftfart | Procent | AR 5

Rapporterad uppgift | ID | Specifikation | Enhet | GWP | År

X–3 | X–2 | t | t+5 | t+10

Årlig utsläppstilldelning (AEA) | A | O | kt CO2e | AR 5

Totala utsläpp som omfattas av ansvarsfördelning under X–3 och X–2 | B | O | kt CO2e | AR 5

Totala utsläpp som omfattas av ansvarsfördelning – scenario med befintliga åtgärder | C | O | kt CO2e | AR 5

Totala utsläpp som omfattas av ansvarsfördelning – scenario med ytterligare åtgärder | D | Otg | kt CO2e | AR 5

Totala utsläpp som omfattas av ansvarsfördelning – scenario utan åtgärder | E | Otg | kt CO2e | AR 5

Aktuella framsteg: Avvikelse mellan årlig utsläppstilldelning (AEA) och rapporterade totala utsläpp inom ansvarsfördelningssystemet under X–3 och X–2 | F | Ej tillämpligt | kt CO2e | AR 5

Framsteg enligt prognos: Avvikelse mellan årlig utsläppstilldelning (AEA) och totala utsläpp inom ansvarsfördelningssystemet i ett scenario med befintliga åtgärder | G | Ej tillämpligt | kt CO2e | AR 5

Framsteg enligt prognos: Avvikelse mellan årlig utsläppstilldelning (AEA) och totala utsläpp inom ansvarsfördelningssystemet i ett scenario med ytterligare åtgärder | H | Ej tillämpligt | kt CO2e | AR 5

Framsteg enligt prognos: Avvikelse mellan årlig utsläppstilldelning (AEA) och totala utsläpp inom ansvarsfördelningssystemet i ett scenario utan åtgärder | I | Ej tillämpligt | kt CO2e | AR 5

Rapporterad uppgift | ID | Specifikation | Beskrivning | Enhet | GWP | År

X–3 | X–2 | t | t+5 | t+10

Markanvändning, förändring av markanvändning, skogsbruk | A | O | kt CO2e | AR 5

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i ett scenario med befintliga åtgärder | B | O | kt CO2e | AR 5

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i ett scenario med ytterligare åtgärder | C | Otg | kt CO2e | AR 5

LULUCF-åtagande som görs i aktuell nationell energi- och klimatplan (NECP) | D | Orel

X–3 | X–2 | t | t+5 | t+10

Nationell(t) mål/målsättning nr 1 | Orel | Mål/målsättning

Aktuella framsteg

Framsteg enligt prognos i ett scenario med befintliga åtgärder

Framsteg enligt prognos i ett scenario med ytterligare åtgärder

Nationell(t) mål/målsättning nr 2 | Orel | Mål/målsättning

Aktuella framsteg

Framsteg enligt prognos i ett scenario med befintliga åtgärder

Framsteg enligt prognos i ett scenario med ytterligare åtgärder

Lägg till ytterligare rader för eventuella andra nationella mål/målsättningar | Orel | Mål/målsättning

Aktuella framsteg

Framsteg enligt prognos i ett scenario med befintliga åtgärder

Framsteg enligt prognos i ett scenario med ytterligare åtgärder

1 ID anger hur framstegen beräknas – beräkningarna för respektive ID förtecknas i anmärkning 9.

2 Data ska lämnas endast för de rader som faller inom tillämpningsområdet för medlemsstatens mål. Rapportera data i enlighet med växthusgasinventering. De totala värden som rapporteras i denna kolumn bör inkludera indirekta koldioxidutsläpp om dessa rapporteras i växthusgasinventeringen.

3 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

4 Om det finns ett nationellt mål för klimatneutralitet: målår för klimatneutralitet.

5 Om det finns nationella mål får totala växthusgasutsläpp för 2030, 2040 eller 2050: totala uppskattade upptag för respektive målår. Om det finns ett nationellt mål för klimatneutralitet: totala uppskattade upptag för klimatneutralitetens målår (i kt CO2e).

6 Tillhandahålls av medlemsstaten i enlighet med information i aktuell integrerad nationell energi- och klimatplan (som i bilaga I, del 1, avsnitt A, punkt 2.1.1 ii, målsättningar och mål som är förenliga med Parisavtalet och de befintliga långsiktiga strategierna enligt till förordning (EU) 2018/1999), i enlighet med den långsiktiga strategin som rapporteras enligt artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999.

7 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 för samma rapporteringsår, och som rapporteras i enlighet med riktlinjerna för växthusgasinventering (se artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (EUT L 278, 26.8.2020, s. 1).

8 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

9 Värden beräknas automatiskt som procentuell avvikelse från det fastställda målet. Beräknas automatiskt endast för de rapporterade uppgifter vars motsvarande rad med ID B–D har ett värde. Om automatisk beräkning inte är möjlig anges NA i cellen. Ett negativt värde anger att utsläppen är x % över det fastställda målet, medan ett positivt värde anger utsläpp som är x % under målet. N1 = (B – E)/B – med data från X–3 för E N2 = (B – E)/B – med data från X–2 för E O1 = (C – F)/C – med data från X–3 för F O2 = (C – F)/C – med data från X–2 för F P1 = (D – G)/D – med data från X–3 för G P2 = (D – G)/D – med data från X–2 för G Q = (B – H)/B R = (C – I)/C S = (D – J)/D T = (B – K)/B U = (C – L)/C V = (D – M)/D

10 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

11 Anger genom ja/nej huruvida indirekta koldioxidutsläpp ingår i målvärdet.

43 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

44 Årlig utsläppstilldelning i enlighet med artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26), justerad i enlighet med artikel 10 i den förordningen, eller eventuella andra efterföljande årliga mål för växthusgasutsläpp som är relevanta i detta sammanhang.

45 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering för samma rapporteringsår i enlighet med den formel som fastställs i bilaga XV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208.

46 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

47 Beräknas automatiskt som F = A – B.

48 Beräknas automatiskt som G = A – C.

49 Beräknas automatiskt som H = A – D, men endast om det finns information i raden med ID = D; annars anges Ej tillämpligt i cellen.

50 Beräknas automatiskt som I = A – E, men endast om det finns information i raden med ID = E; annars anges Ej tillämpligt i cellen.

51 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

64 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

65 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 för samma rapporteringsår, och som rapporteras i enlighet med riktlinjerna för växthusgasinventering (se artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2020/1208).

66 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

67 Det individuella nationella LULUCF-åtagandet som görs i den aktuella nationella energi- och klimatplanen. Medlemsstaterna ska lämna en beskrivning i textform i kolumnen Beskrivning. Medlemsstaterna ska lämna numeriska data i kolumnerna under År och ange enhet och grundinformation för GWP i respektive kolumn.

68 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

69 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

76 Medlemsstaterna ska lägga till ytterligare rader om andra nationella mål/målsättningar är tillämpliga.

77 Beskrivning i textform ska lämnas som förtydligande och i de fall där mål/målsättningar och framsteg avseende dessa inte kan uttryckas med hjälp av de kvantitativa kolumnerna.

78 Enhet som är jämförbar med den enhet som används i data om prognostiserade framsteg.

79 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som användes för beräkning av växthusgasutsläppen. AR 4 = värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (Assessment Report). AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

80 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

BILAGA II

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor | O | ktoe

Slutlig energianvändning (brutto) med justering för luftfart | O | ktoe

Total andel energi från förnybara källor | O | %

Produktion av förnybar el (med normalisering) | O | GWh

Total elförbrukning (brutto) | O | GWh

Produktionsandel el från förnybara källor (RES-E) | O | %

Förnybar energi för transporter (RES-T): täljare med multiplikatorer | O | ktoe

Förnybar energi för transporter (RES-T): nämnare med multiplikatorer | O | ktoe

Andel förnybar energi som används för transporter (RES-T) | O | %

Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): täljare | O | ktoe

Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): nämnare | O | ktoe

Varav spillvärme och spillkyla som utnyttjas via nät för fjärrvärme/fjärrkyla | O | ktoe

Andel förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C) | O | %

Andel förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C), med spillvärme och spillkyla | O | %

Energi från förnybara energikällor och från spillvärme och spillkyla som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | ktoe

Energi från alla källor som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | ktoe

Andel energi från förnybara energikällor och från spillvärme och spillkyla som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | %

Statistiska överföringar/gemensamma projekt/gemensamma stödsystem – total mängd som ska läggas till | O | ktoe

Statistiska överföringar/gemensamma projekt/gemensamma stödsystem – total mängd som ska dras ifrån | O | ktoe

Inhemsk produktion av förnybar vätgas | F | ktoe

Inhemsk produktion av biogas | F | ktoe

Om en eller flera av andelarna energi från förnybara källor för X–3 eller X–2 har hamnat under den som nationella utvecklingsbana som rapporteras i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, eller under referensandelen för 2020: förklara orsakerna till denna utveckling och informera om ytterligare åtgärder som planeras för att täcka skillnaden i förhållande till den nationella referenspunkten. | Orel

Lämna information om huruvida medlemsstaten avser att utnyttja spillvärme och spillkyla för att uppfylla målet för uppvärmning och kylning (H&C) (artikel 23) och fjärrvärme och fjärrkyla (DH&C) (artikel 24) i direktivet om förnybar energi (i enlighet med artikel 23.1 i samma direktiv) och motsvarande om huruvida medlemsstaten planerar att tillämpa målet på 1,1 procentenheter (för renodlad förnybar energi) eller 1,3 (för förnybar energi samt spillvärme och spillkyla). | Orel

Om den genomsnittliga årliga ökningen är lägre än målet för uppvärmning och kylning i artikel 23 i direktivet om förnybar energi, ange den nivå som uppnåtts och orsakerna, inklusive val av åtgärder (i enlighet med andra och tredje stycket i artikel 23.2 i direktivet om förnybar energi). | Orel

Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Vattenkraft | O | MW

Varav renodlad vattenkraft (inte pumpning) | O | MW

Varav blandad vattenkraft | O | MW

Varav pumpad vattenkraft | O | MW

Jordvärme | O | MW

Solenergi | O | MW

Varav solceller | O | MW

Varav solceller < 30 kW | O | MW

Varav takmonterade | O | MW

Varav ej nätanslutna | O | MW

Varav solceller 30 kW – 1000 kW | O | MW

Varav takmonterade | O | MW

Varav ej nätanslutna | O | MW

Varav solceller ≥ 1 MW | O | MW

Varav takmonterade | O | MW

Varav ej nätanslutna | O | MW

Varav koncentrerad solenergi | O | MW

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi | O | MW

Vindkraft | O | MW

Varav landbaserad | O | MW

Varav havsbaserad | O | MW

Biomassa | O | MW

Varav fasta biomassabränslen | O | MW

Varav flytande biobränslen | O | MW

Varav gasformiga biomassabränslen | O | MW

Solfångaryta | O | 1000 m2

Kapacitet i anläggningar för flytande biobränslen | O | 1000 ton

Varav biobensin | O | 1000 ton

Varav biodiesel | O | 1000 ton

Varav biofotogen som flygbränsle | O | 1000 ton

Varav övriga flytande biobränslen | O | 1000 ton

Relevant information, om utvecklingen av installerad kapacitet påverkar de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna för förnybar energi från 2021 till 2030 | O

Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Normaliserad produktion av vattenkraft | O | GWh

Varav normaliserad renodlad vattenkraft (inte pumpning) | O | GWh

Varav normaliserad blandad vattenkraft (endast den del av produktionen som inte bygger på pumpning) | O | GWh

Normaliserad produktion av vindkraft | O | GWh

Varav normaliserad landbaserad produktion av vindkraft | O | GWh

Varav normaliserad havsbaserad produktion av vindkraft | O | GWh

Från renodlade flytande biobränslen, (sådana som uppfyller kraven + sådana som inte uppfyller kraven) | O | GWh

Varav från renodlade (inte inblandade) flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | GWh

Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh

Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | GWh

Från inblandade flytande biobränslen som uppfyller kraven (endast bioandelen) | O | GWh

Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh

Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | GWh

Från biogas som blandas in i nätet | O | GWh

Varav sådan som uppfyller kraven | O | GWh

Från biogas som räknas in för elektricitet på grundval av certifikat | O | GWh

Jordvärme | O | GWh

Solcellsenergi | O | GWh

Varav solceller < 30 kW | O | GWh

Varav takmonterade | O | GWh

Varav ej nätanslutna | O | GWh

Varav solceller 30 kW – 1000 kW | O | GWh

Varav takmonterade | O | GWh

Varav ej nätanslutna | O | GWh

Varav solceller ≥ 1 MW | O | GWh

Varav takmonterade | O | GWh

Varav ej nätanslutna | O | GWh

Solvärme | O | GWh

Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi | O | GWh

Kommunalt avfall (förnybart) | O | GWh

Fasta biobränslen | O | GWh

Varav sådana som uppfyller kraven | O | GWh

Från renodlad biogas | O | GWh

Varav sådan som uppfyller kraven | O | GWh

Relevant information, om utvecklingen av bruttoelproduktion påverkar de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna för förnybar energi från 2021 till 2030 | O

Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Slutlig energianvändning på grundval av förnybara källor och bränslen inom Industri och Andra sektorer (hushåll, kommersiella och offentliga tjänster, jordbruk och skogsbruk, fiske och annat som inte nämns eller inbegrips någon annanstans), exklusive transport | O | ktoe

Träkol | O | ktoe

Renodlad biogas | O | ktoe

Biogas som blandas in i nätet | O | ktoe

Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe

Biogas som räknas in för slutlig energianvändning i industri och andra sektorer på grundval av certifikat | O | ktoe

Jordvärme (exklusive jordvärmepumpar) | O | ktoe

Solvärme | O | ktoe

Kommunalt avfall (förnybart) | O | ktoe

Fasta biobränslen, exklusive träkol | O | ktoe

Varav sådana som uppfyller kraven | O | ktoe

Alla flytande biobränslen, sådana som uppfyller kraven och även sådana som inte uppfyller kraven | O | ktoe

Varav endast flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe

Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe

Värmeproduktion från förnybara bränslen | O | ktoe

Jordvärme (exklusive jordvärmepumpar) | O | ktoe

Solvärme | O | ktoe

Kommunalt avfall (förnybart) | O | ktoe

Fasta biobränslen | O | ktoe

Varav sådana som uppfyller kraven | O | ktoe

Från renodlad biogas | O | ktoe

Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe

Från biogas som blandas in i nätet | O | ktoe

Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe

Från biogas som räknas in för värmeproduktion på grundval av certifikat | O | ktoe

Alla renodlade flytande biobränslen, sådana som uppfyller kraven och även sådana som inte uppfyller kraven | O | ktoe

Varav endast renodlade flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe

Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe

Inblandade flytande biobränslen som uppfyller kraven, endast bioandelen | O | ktoe

Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe

Från vätgas av förnybart ursprung | O | ktoe

Från förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) | O | ktoe

Omgivningsvärme (som avskiljs genom värmepumpar, med undantag av jordvärmepumpar) | O | ktoe

Varav luft-luft | O | ktoe

Varav luft-vatten | O | ktoe

Varav reversibel luft-luft | O | ktoe

Varav reversibel luft-vatten | O | ktoe

Varav frånluft-luft | O | ktoe

Varav frånluft-vatten | O | ktoe

Varav vatten-luft | O | ktoe

Varav vatten-vatten | O | ktoe

Jordvärme genom värmepumpar | O | ktoe

Varav mark-luft | O | ktoe

Varav mark-vatten | O | ktoe

Förnybar kyla | O | ktoe

Varav enskilda kylsystem med kapacitet på minst 1,5 MW | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Varav enskilda kylsystem med kapacitet på mindre än 1,5 MW | O | ktoe

Kyla till utrymmen i bostadssektorn | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Kyla till utrymmen i tjänstesektorn | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Kyla till processer | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Andra enskilda kylsystem | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Fjärrkyla | O | ktoe

Varav kyla som drivs med förnybar värme (absorption och adsorption) | O | ktoe

Relevant information, om utvecklingen av slutlig energianvändning för uppvärmning och kylning påverkar de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna för förnybar energi från 2021 till 2030 | O

Volymer | Minskning av växthusgasutsläpp

Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | X–3 | X–2 | Enhet | X–3 | X–2

Biobränslen för transporter

Flytande biobränslen för vägtransporter | O | ktoe

Flytande biobränslen för järnvägstransporter | O | ktoe

Flytande biobränslen för andra transportslag | O | ktoe

Gasformiga biobränslen för vägtransporter | O | ktoe

Gasformiga biobränslen för järnvägstransporter | O | ktoe

Gasformiga biobränslen för andra transportslag | O | ktoe

Andra bränslen än biomassabränslen som räknas in för transporter

Vätgas av förnybart ursprung | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i sjöfartssektorn | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i luftfartssektorn | O | ktoe

Förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i sjöfartssektorn | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i luftfartssektorn | O | ktoe

Återvunna kolbaserade bränslen | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i sjöfartssektorn | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i luftfartssektorn | O | ktoe

Biobränslen för transport SOM UPPFYLLER KRAVEN

Alla biobränslen som uppfyller kraven, för alla transportslag | O | ktoe

Som avses i bilaga IX (alla transportslag) | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i sjöfartssektorn | O | ktoe

Varav sådan som avses i artikel 27.2 c – i luftfartssektorn | O | ktoe

Per råvara (alla transportslag)

Del A

Varav enligt del A, i sjöfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Varav enligt del A, i luftfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Del A, per råvara (alla transportslag)

a) | O | ktoe

b) | O | ktoe

c) | O | ktoe

d) | O | ktoe

e) | O | ktoe

f) | O | ktoe

g) | O | ktoe

h) | O | ktoe

i) | O | ktoe

j) | O | ktoe

k) | O | ktoe

l) | O | ktoe

m) | O | ktoe

n) | O | ktoe

o) | O | ktoe

p) | O | ktoe

q) | O | ktoe

Del B | O | ktoe

Varav enligt del B, i sjöfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Varav enligt del B, i luftfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Del B, per råvara (alla transportslag) | O | ktoe

a) | O | ktoe

b) | O | ktoe

Från livsmedels- och fodergrödor (artikel 26.1) | O | ktoe

Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe

Andra biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe

Varav i sjöfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Varav i luftfartssektorn (artikel 27.2 c) | O | ktoe

Förnybar elektricitet i elnätet som används i transportsektorn

All elektricitet för transporter | O | ktoe

All elektricitet för vägtransporter | O | ktoe

Förnybar energi för vägtransporter | O | ktoe

Icke förnybar energi för vägtransporter | O | ktoe

All elektricitet för järnvägstransporter | O | ktoe

Förnybar energi för järnvägstransporter | O | ktoe

Icke-förnybar energi för järnvägstransporter | O | ktoe

All elektricitet för andra transportslag | O | ktoe

All förnybar elektricitet för andra transportslag | O | ktoe

All icke-förnybar elektricitet för andra transportslag | O | ktoe

Relevant information, om utvecklingen av slutlig energianvändning för transporter påverkar de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna för förnybar energi från 2021 till 2030 | O

X–3 | X–2

Specifikation | O | O | F | F | F | O | O | F | F | F

1) Skogsbiomassa som används för energiproduktion

a) Primär biomassa från skog

i) Grenar och trädtoppar

(ii) Stubbar

(iii) Rundvirke

I) Industriellt rundvirke

II) Brännved

b) Skogsindustrins biprodukter

i) Bark

ii) Flis, sågspån och annat träspån

iii) Svartlut och råtallolja (ton)

c) Återvunnet trä

d) Bearbetat träbaserat bränsle som framställs av råvaror som inte redovisats i punkt 1 a, b eller c:

i) Träkol

ii) Träpelletar och träbriketter

2) Agrobiomassa

a) Energigrödor för el- eller värmeproduktion (t.ex. skottskog med kort omloppstid)

i) Varav råvaror till livsmedel och foder

b) Skörderestprodukter för el- eller värmeproduktion

3) Biomassa från organiskt avfall

a) Organiska fraktioner av industriavfall

b) Organiska fraktioner av kommunalt avfall

c) Avloppsslam

För skogsbiomassa: beskrivning av hur denna uppfyller de krav gällande markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i artikel 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001

Relevant information, om tillgången till biomassa utvecklas så att den påverkar de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna för förnybar energi från 2021 till 2030

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2

Användning av förnybar energi i fjärrvärme

Användning av förnybar energi i byggnader

Förnybar energi som produceras av städer

Gemenskaper för förnybar energi

Egenanvändare av förnybar energi

Energi producerad genom tillvaratagande av slam från avloppsvattenrening av avloppsvatten

Andra nationella mål eller utvecklingsbanor, inklusive sektorsspecifika och långsiktiga sådana

Lägg till fler rader vid behov

Lämna i tillämpliga fall information om bedömningen av det stöd för el från förnybara energikällor som medlemsstaterna ska genomföra enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2018/2001. | Orel

2 Alla beräkningar som föreskrivs i direktiv (EU) 2018/2001 tillämpas på det totala värdet för täljaren respektive nämnaren.

3 Dessa värden måste rapporteras från och med 2021.

10 Kategorier som ska rapporteras i denna tabell bygger på Eurostats årliga enkäter om förnybara energikällor och avfall, i enlighet med förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik.

11 Enligt definition i direktiv (EU) 2018/2001: biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, av skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung.

12 För inblandade fasta eller gasformiga biomassabränslen eller flytande biobränslen bör endast den kapacitet som motsvarar bioandelen räknas in. Om inga kapacitetsdata finns tillgängliga så gör en uppskattning baserad på tillfört material, verkningsgrader, produktionstid och fullasttid för både fossila bränslen och bränslen från förnybar energi.

13 Enligt definition i artikel 2.27 i direktiv (EU) 2018/2001: biomassabränslen: gasformiga och fasta bränslen som framställs av biomassa.

14 Dessa värden måste rapporteras från och med 2022.

28 Dessa värden måste rapporteras från och med 2021.

29 Dessa värden måste rapporteras från och med 2022.

51 Dessa värden måste rapporteras från och med 2021.

83 Detta omfattar alla biobränslen (sådana som uppfyller kraven och sådana som inte uppfyller kraven), renodlade biobränslen och motsvarande andel av inblandade biobränslen, andra förnybara bränslen, vätgas och syntetiska bränslen av förnybart ursprung för transporter.

84 Detta omfattar endast biobränslen och biomassabränslen som uppfyller kraven (enligt artiklarna 29 och 30 i direktiv (EU) 2018/2001), både renodlade sådana bränslen och motsvarande andel av inblandade sådana bränslen för transporter.

85 Minskning av växthusgasutsläpp måste rapporteras för samtliga hållbara biobränslen tillsammans. Mer detaljerade data får rapporteras. I så fall ska medlemsstaterna ange C för motsvarande kategori om ingen information kan lämnas på grund av konfidentialitet.

86 Ange den enhet som används för att uttrycka minskningen av växthusgasutsläpp.

87 Dessa värden måste rapporteras från och med 2021.

107 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i ton.

108 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i TJ/ton.

109 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig.

110 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig.

111 Preciserad för respektive land eller regional organisation för ekonomisk integration där skogsbiomassan har sitt ursprung, med uppgift om huruvida landet eller organisationen är part i Parisavtalet och har lämnat in ett nationellt fastställt bidrag (NDC) som omfattar sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, lämnar in en nationell inventering av växthusgasutsläpp till UNFCCC, vilken omfattar sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk eller kommer att omfatta den senast 2025, eller har nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor, och tillhandahåller bevis för att rapporterade utsläpp från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte överstiger upptaget.

112 Dessa värden måste rapporteras från och med 2021.

170 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

171 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar eller mål.

172 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

176 Medlemsstaterna ska ta med hänvisningar till de styrmedel och åtgärder som berörs.

BILAGA III

Anpassningsmål i integrerade nationella energi- och klimatplaner | Specifikation | Svar

Ingår anpassningsmål i enlighet med artikel 4 i den integrerade nationella energi- och klimatplanen? | O

Kommer nästa integrerade nationella energi- och klimatplan som lämnas in att innehålla anpassningsmål? | F

Om anpassningsmål ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, eller i den plan som är planerad att lämnas in, så ge en övergripande beskrivning av dessa mål. | F

Tillhandahåll andra dokument, om sådana finns tillgängliga, som beskriver anpassningsmål som är relevanta för att uppfylla energiunionens målsättningar och mål och unionens långsiktiga åtaganden i fråga om växthusgasutsläpp i enlighet med Parisavtalet, inklusive datum för antagande och en länk till respektive dokument. | F

Information om anpassning som kan påverka energiunionens målsättningar och mål och unionens långsiktiga åtaganden i fråga om växthusgasutsläpp i enlighet med Parisavtalet | Dimension | Specifikation | Svar

Nationella omständigheter

1. Sårbarheter, inklusive anpassningsförmåga (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar), som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | O

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | Orel

Energieffektivitet | Orel

Energitrygghet | Orel

Den inre energimarknaden | Orel

Forskning, innovation och konkurrenskraft | Orel

1 a) Lämna information, om sådan är relevant och tillgänglig, om sårbarheter, inklusive anpassningsförmåga, som avses i fält 1 ovan, uppdelade per utsatt grupp. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

2. Risk för potentiella framtida effekter (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar) som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | O

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | Orel

Energieffektivitet | Orel

Energitrygghet | Orel

Den inre energimarknaden | Orel

Forskning, innovation och konkurrenskraft | Orel

Strategier och planer

3. Anpassningsmål (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar) som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | O

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | Orel

Energieffektivitet | Orel

Energitrygghet | Orel

Den inre energimarknaden | Orel

Forskning, innovation och konkurrenskraft | Orel

4. Utmaningar, brister och hinder (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar) som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

5. Planerade åtgärder, samt budget och tidplan, som berör de anpassningsmål som identifieras i fält 3. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

6. Översikt över innehållet i subnationella strategier, styrmedel, planer och insatser som rör de anpassningsmål som identifieras i fält 3. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

Övervakning och utvärdering

7. Framsteg när det gäller att minska klimateffekter, sårbarheter och risker (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar) som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

7 a. Lämna information, om sådan är relevant och tillgänglig, om framsteg när det gäller att minska klimateffekter, sårbarheter och risker som anges i fält 7 ovan, uppdelade per utsatt grupp. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

8. Framsteg avseende ökad anpassningsförmåga (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar), som är relevant för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

9. Framsteg i genomförandet för att uppfylla de anpassningsmål som identifieras i fält 3. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | O

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | Orel

Energieffektivitet | Orel

Energitrygghet | Orel

Den inre energimarknaden | Orel

Forskning, innovation och konkurrenskraft | Orel

10. Framsteg när det gäller att åtgärda hinder (identifierade i den integrerade nationella energi- och klimatplanen och/eller i andra dokument som anges i Tabell 1 – ange hänvisningar) som är relevanta för respektive dimension i energiunionen. | Minskade växthusgasutsläpp: Utsläpp och upptag av växthusgaser | F

Minskade växthusgasutsläpp: Förnybar energi | F

Energieffektivitet | F

Energitrygghet | F

Den inre energimarknaden | F

Forskning, innovation och konkurrenskraft | F

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja; nej.

4 Utsatt grupp avser en del av befolkningen som har en benägenhet att påverkas negativt av klimatvariationer och klimatförändringar.

BILAGA IV

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Indikator

Definition av bidraget till energibesparingar för 2030 | O | Ej tillämpligt

Beskrivning av bidraget för 2030 och vägledande utvecklingsbana för 2021–2030 | O | Ej tillämpligt

Värde av bidraget till energibesparingar för 2030 | O

Uttryckt som absolutnivå för primärenergianvändning | O | ktoe

Uttryckt som absolutnivå för slutlig energianvändning | O | ktoe

X–3 | X–2

Framsteg avseende den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning 2021–2030 | O | ktoe

Framsteg avseende den vägledande utvecklingsbanan för slutlig energianvändning 2021–2030 | O | ktoe

Referensnivå för BNP, om bidraget är fastställt som ett intensitetsmål | Orel | Miljoner euro, kedjeindexerade volymer

Allmänna kommentarer om det nationella bidraget och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning | F

2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2

Specifikation | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg

Bostadshus

Varav byggnader med sämst prestanda

Andra byggnader än bostadshus

Varav byggnader med sämst prestanda

Offentliga byggnader

Varav byggnader med sämst prestanda

Antal renoverade byggnader | Total renoverad golvyta (m2) | Renoveringstakt | Ekvivalent renoveringstakt för djuprenovering

X–3 | X–2 | X–3 | X–2 | X–3 | X–2 | X–3 | X–2

Specifikation | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | F | F

Bostadshus | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Bostadshus – med sämst prestanda | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Andra byggnader än bostadshus | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Andra byggnader än bostadshus – med sämst prestanda | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Offentliga byggnader | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Offentliga byggnader – med sämst prestanda | Lätt

Medel

Djup

Totalt

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2

Milstolpe/framstegsindikator 1

Milstolpe/framstegsindikator 2

Lägg till fler rader vid behov

Specifikation | Beskrivning

Beskriv hur framstegen avseende milstolparna i den långsiktiga renoveringsstrategin bidragit till att unionens energieffektivitetsmål i enlighet med direktiv 2012/27/EU uppnås. | O

Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Framsteg avseende mål/målsättning | Förväntade effekter av det uppsatta målet

Orel | Orel | Orel | Orel

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: primärenergianvändning; slutlig energianvändning; primärenergibesparingar; slutliga energibesparingar; energiintensitet.

2 Primärenergianvändning och slutlig energianvändning i enlighet med Eurostats indikatorer för den fullständiga energibalansen [nrg_bal_c] – Primary and Final energy consumption (Europe 2020–2030). Se definitionerna av primärenergianvändning och slutlig energianvändning (som indikatorer för övervakning avseende direktivet om energieffektivitet) i den senaste versionen av vägledningen för energibalans på Eurostats webbplats (se kapitlet Complementing indicators).

3 Referensår 2015 (med 2015 års växelkurser).

4 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

5 medlemsstaterna får lämna ytterligare förklaringar om det nationella bidraget och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning, inklusive om den metod som används.

12 I artikel 2.1 i direktiv 2010/31/EU definieras byggnad som en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusklimatet, och i bilaga I till samma direktiv finns följande kategorier för beräkning av byggnaders energiprestanda: a) Enfamiljshus av olika typer. b) Flerfamiljshus. c) Kontor. d) Utbildningsanstalter. e) Sjukhus. f) Hotell och restauranger. g) Idrottsanläggningar. h) Byggnader för parti- och detaljhandel. i) Andra typer av energianvändande byggnader (punkt 5 i bilaga I till direktiv 2010/31/EU).

13 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

14 Det värde som används i den beräkning av byggnaders energiprestanda som definieras i direktiv 2010/31/EU.

15 Enligt den nationella långsiktiga renoveringsstrategin. Andra indikatorer kan återspegla antalet byggnader och/eller den totala golvytan (m2) per energiprestandaklass, byggnadsperiod, klimatzon eller byggnadsstorlek, antalet energicertifikat per byggnadstyp och/eller per energiprestandaklass, en översikt över byggnadskonstruktionens förmåga, andelen värmesystem i byggnadssektorn, typ av värmesystem osv. Andra externa faktorer kan också användas för att ge en bättre bild av byggnadssektorn, t.ex. investeringar för renovering av det befintliga beståndet, byggsektorns andel av BNP, hälsofrågor osv.

16 Enligt den nationella långsiktiga renoveringsstrategin. I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering finns exempel som hjälp för att fastställa segmenten med sämst prestanda i det nationella byggnadsbeståndet: a) fastställa ett visst tröskelvärde, såsom en energiprestandakategori (t.ex. under D), b) utgå från en viss användning av primärenergi (uttryckt i kWh/m2 per år), eller t.o.m. c) inrikta sig på fastigheter som byggts före ett visst årtal (t.ex. före 1980).

17 I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering förtydligas att artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU rör alla offentliga byggnader (och inte bara offentliga sektorns byggnader som ägs och används av staten). Strategier och åtgärder enligt artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU bör t.ex. inbegripa byggnader som används (t.ex. leasas eller hyrs) av lokala eller regionala myndigheter och byggnader som ägs av staten och regionala eller lokala myndigheter, men som inte nödvändigtvis används av dem.

26 En energirenovering är en förändring av ett eller flera byggnadselement (ett byggnadsinstallationssystem eller en komponent i klimatskalet enligt artikel 2.9 i direktivet om byggnaders energiprestanda) som har potential att avsevärt påverka den beräknade eller uppmätta mängd energi som behövs för att uppfylla den efterfrågan på energi som förknippas med byggnadens typiska användning och som omfattar bland annat energi som används för värme, kyla, ventilation, varmvatten och belysning.

27 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

28 Renoveringstakten avser den kumulativa påverkade golvytan [m2] i alla byggnader som genomgick en energirenovering under kalenderåret X–3 eller X–2, för renovering med olika omfattning, dividerad med byggnadsbeståndets totala golvyta [m2] för samma tidsperiod. Renoveringens omfattning kan definieras som lätt (besparingar som är minst 3 % men högst 30 %), medel (besparingar som är större än 30 % men högst 60 %) och djup (en renovering som omvandlar en byggnad eller byggnadsenhet till en nära-nollenergibyggnad (före den 1 januari 2030) eller b) en nollenergibyggnad (fr.o.m. den 1 januari 2030). Den totala energirenoveringstakten definieras som summan av alla renoveringstakter för olika renoveringsgrader. Definitionen av en nära-nollenergibyggnad är den officiella nationella definition som antagits i samband med införlivandet av artikel 9 i direktiv 2010/31/EU, inom ramen för den definition som finns i artikel 2 i samma direktiv: nära-nollenergibyggnad: en byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten,

29 I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering förtydligas att artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU rör alla offentliga byggnader (och inte bara offentliga sektorns byggnader som ägs och används av staten). Strategier och åtgärder enligt artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU bör t.ex. inbegripa byggnader som används (t.ex. leasas eller hyrs) av lokala eller regionala myndigheter och byggnader som ägs av staten och regionala eller lokala myndigheter, men som inte nödvändigtvis används av dem.

30 Ekvivalent renoveringstakt för djuprenovering beräknas genom att respektive faktisk renoveringsgrad och dess faktiska renoveringstakt viktas så att de uttrycker motsvarande renoveringstakt för en tänkt djuprenovering, enligt följande formel: Ekvivalent renoveringstakt för djuprenovering = [(renoveringsgrad)*(renoveringstakt) för lättrenovering + (renoveringsgrad)*(renoveringstakt) för medelrenovering + (renoveringsgrad)*(renoveringstakt) för djuprenovering] / (renoveringsgrad) för djuprenovering – med samtliga faktorer uttryckta i procentenheter. Renoveringens omfattning uttrycks som förhållandet mellan primärenergibesparingarna och den totala primärenergianvändningen före renovering av respektive andel av beståndet.

35 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

36 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar eller mål.

37 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

41 Medlemsstaterna ska lämna en uppdatering av vilka framsteg som lett till den nuvarande situationen. Om det fanns uppsatta mål bör en översikt över de huvudsakliga åtgärderna och de passerade milstolparna lämnas. Om det inte fanns uppsatta mål bör det anges huruvida mål har satts upp därefter, och en beskrivning av dessa mål bör lämnas.

42 Medlemsstaterna ska beskriva de förväntade effekterna av de uppsatta målen och tidsramen för dessa.

BILAGA V

Unionens styrmedel | Nationellt styrmedel (rättslig hänvisning)

O | O | Orel | Orel | O | Orel | Orel | O | O

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

X–3 | X–2 | X–1

Orel | Orel | Orel | Orel | Orel

Övergripande målsättningar och mål

Diversifiering av energikällor och energiförsörjning | Primärproduktion | TJ | Kol

Naturgas

Övriga fossila bränslen och avfall

Olja och petroleumprodukter

Förnybara bränslen och biobränslen

Kärnvärme

Import | Import

Export | Export

Minskat beroende av energiimport från tredjeländer | Energiberoende gentemot tredjeländer, per bränsletyp | Procentandel | Totalt

Per bränsle | Kol

Naturgas

Övriga fossila bränslen och avfall

Olja och petroleumprodukter

Brännbara förnybara bränslen (biobränslen)

Elektricitet och värme (inklusive sådan från kärnkraft)

Utveckling av förmågan att hantera begränsad eller avbruten energitillförsel från en energikälla | Elkraftsystemets resiliens | Timmar | Förväntad förlorad last (LOLE, Loss Of Load Expectation)

MWh | Förväntad energi ej levererad (EENS, Expected Energy Not Served)

Gassystemets resiliens | Procent | Resultat av N–1-formeln

Nationellt fastställda målsättningar och mål

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

O | O | Orel | O | O | F | F

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande mål (ytterligare mål får läggas till och preciseras under övrigt: diversifiering av energikällor och energiförsörjning; minskat beroende av energiimport från tredjeländer; utveckling av förmågan att hantera begränsad eller avbruten energitillförsel; flexibilitet i det nationella energisystemet; övrigt.

2 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad; antagen; genomförd; utgången.

3 Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.

4 Nationell lag eller handling där målet definieras.

5 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare energikällor och bränslen får läggas till och anges under övriga bränslen): komplett system; elektricitet; gas; petroleumprodukter; kärnbränsle; övriga bränslen.

11 Total import och export för alla bränslen som ingår i energibalanserna.

12 För år X–1 ska medlemsstaterna lämna information för de rapporterade uppgifter där en sådan bedömning finns tillgänglig.

13 Medlemsstaterna ska rapportera målvärdet och det år då det ska uppnås, om kvantifierade mål finns för den rapporterade uppgiften.

14 Medlemsstaterna ska lämna ytterligare metodrelaterad information om indikatorn.

15 Endast import från tredjeländer (länder utanför EU).

16 Medlemsstaterna bör rapportera data från den senaste tillräcklighetsbedömningen för respektive år. Exempelvis ska de rapportera förväntad förlorad last för år X–1 enligt uppskattning under antingen år X–1, X–2 eller tidigare. Det år då tillräcklighetsbedömningen gjordes ska rapporteras under Metodanmärkningar. Se även anmärkning 5.

17 Ska beräknas i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om m riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 14.6.2019, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (EUT L 158, 14.6.2019, s. 54). Den specifika metoden är fastställd av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i bilaga I till dess beslut om beräkningsmetod för värdet av förlorad last, kostnaden för ny resurs och tillförlitlighetsstandarden.

18 Ska beräknas i enlighet med kraven i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 28.10.2017, s. 1). N–1-regeln ger möjlighet att beräkna den tekniska kapaciteten hos den återstående infrastrukturen om det största enskilda elementet i gasinfrastrukturen utsätts för en störning, och att uppskatta om det då går att tillfredsställa ett gasbehov som motsvarar en dag med exceptionell hög efterfrågan som inträffar med sannolikheten en gång per 20 år.

31 Medlemsstaterna ska lämna uppgifter om indikatorerna/milstolparna och varför de valts ut för att beskriva framstegen i riktning mot målet.

32 Medlemsstaterna ska lämna kvalitativ information som sammanfattar nuvarande status för en indikator (t.ex. att arbetet går enligt plan eller är försenat, eller att målet redan är uppnått eller har missats osv.).

33 Uppgifter om hur indikatorn övervakas, t.ex. med hjälp av en uppsättning indikatorer, en expertgranskning eller en specifik metod.

BILAGA VI

Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Enhet | År | Målvärde för 2030

X–3 | X–2

O | O | Orel

Nominell överföringskapacitet i förhållande till installerad produktionskapacitet | %

Nominell överföringskapacitet i förhållande till topplast | %

Nominell överföringskapacitet i förhållande till installerad produktionskapacitet för förnybar energi | %

Genomsnittliga eller absoluta skillnader i timpris för dagen före-marknader (ange separat för varje inre gräns i EU) | EUR/MWh

Gräns 1 | EUR/MWh

Gräns 2 | EUR/MWh

Lägg till fler rader vid behov | EUR/MWh

Rapportera alla viktiga framsteg i fråga om projekt av gemensamt intresse, jämfört med den senaste övervakningsrapporten om sådana projekt, som kan påverka målsättningarna och målen i den nationella energi- och klimatplanen. | O

Projektbeskrivning | Projektgenomförande

Projekt 1

Projekt 2

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2

O | Orel | O | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2

O | Orel | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

1 De prisskillnader för dagen före-marknader som beräknas och offentliggörs av Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i sin årliga marknadsövervakningsrapport får användas.

3 Medlemsstaterna ska i denna tabell ange även andra projekt av gemensamt intresse än gränsöverskridande överföringsprojekt, om dessa indirekt bidrar till ökad gränsöverskridande sammanlänkning. Bidraget till ökad gränsöverskridande sammanlänkning bör förklaras i tabellen.

4 Medlemsstaterna ska välja bland följande energibärare (ytterligare energibärare får läggas till och preciseras under övrigt): elektricitet; naturgas; vätgas; övrigt.

5 Medlemsstaterna ska ange allmänna kategorier av infrastruktur, t.ex. LNG-terminal, lagringsanläggning, sammanlänkning med tredjeland.

10 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet; naturgas; vätgas.

11 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och anges under övrigt): marknadsintegrering och marknadskoppling som syftar till att öka sammanlänkningarnas omsättningsbara kapacitet, och en effektiv användning av sammanlänkningarna; smart mätning och smarta nät; aggregering; efterfrågeflexibilitet; lagring; distribuerad produktion; mekanismer för dirigering, omdirigering och inskränkning; prissignaler i realtid; övrigt.

12 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

13 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

14 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

20 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet; naturgas; vätgas.

21 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och anges under övrigt): förnybar energi, efterfrågeflexibilitet; lagring; övrigt.

22 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

23 Medlemsstaterna ska i sin beskrivning av framstegen lämna närmare uppgifter om framsteg som rör icke-diskriminerande deltagande, med beaktande av följande aspekter när så är relevant. Den här förteckningen är inte uttömmande och får kompletteras av medlemsstaterna: I fråga om marknader: aspekter som balansmarknader, kapacitetsmarknader (om så är tillämpligt), grossistmarknader för energi, marknader i detaljistledet. I fråga om teknik: aspekter som efterfrågeflexibilitet, energilagring, aggregering, medborgarstyrda energigemenskaper, gemenskaper för förnybar energi, prosumenter. I fråga om deltagande: aspekter som marknadsdeltagande, tillgång till tariffer (inklusive för laddningspunkter för elektromobilitet och energilagring, t.ex. så att dubbeldebitering för inmatning och uttag förhindras), tillgång till avtal med dynamisk prissättning, samtidigt deltagande med flera tjänster/produkter.

28 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet; naturgas; vätgas.

29 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och anges under övrigt): egenproduktion; ny teknik (inklusive smarta mätare); övrigt.

30 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

31 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

32 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

38 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: flexibilitet i energisystemet – produktion av förnybar energi; införande marknadskoppling för intradagshandel; införande av gränsöverskridande balansmarknader; övrigt.

39 Kan vara kvantitativ eller kvalitativ.

40 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

41 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

BILAGA VII

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Indikatorns värde | Referensår | Enhet

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Enhet | Specifikation | År | Målvärde/målår

X–3 | X–2 | Allmänna kommentarer

Offentliga utgifter för forskning och innovation

Totala offentliga utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik | Miljoner euro | Orel

Totala offentliga utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik, som procentandel av de totala offentliga utgifterna per år för forskning och innovation | % | Orel

Totala offentliga utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik, som procentandel av årets BNP | % | Orel

Privata utgifter för forskning och innovation

Totala privata utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik | Miljoner euro | F

Totala privata utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik, som procentandel av de totala privata utgifterna per år för forskning och innovation | % | F

Totala privata utgifter per år för forskning och innovation inom teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik, som procentandel av årets BNP | % | F

Andra nationellt fastställda målsättningar och mål

Nationell(t) mål/målsättning 1 | Orel

Nationell(t) mål/målsättning 2 | Orel

Lägg till fler rader vid behov | Orel

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator(er) (om så är relevant) | Allmänna kommentarer

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Indikatorns värde | Referensår | Enhet

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Lägg till fler rader vid behov

Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator(er) (om så är relevant) | Allmänna kommentarer

Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Indikatorns värde | Referensår | Enhet

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska beskriva alla nationella mål som satts upp i landet och som ger stöd för att genomföra och omsätta SET-planen.

2 Medlemsstaterna ska välja en eller flera prioriteringar från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

3 Medlemsstaterna ska välja en eller flera typer av teknik från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

4 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen.

10 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen. Medlemsstaterna ska ange nationella målsättningar för totala offentliga och, i förekommande fall, privata utgifter för forskning och innovation avseende teknik för ren energi, samt för teknikkostnader och prestandautveckling. Medlemsstaterna ska vid behov ta med separata mål som omfattar offentliga och privata utgifter, mål som rör teknikfokus, prestandautveckling osv.

12 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen. Medlemsstaterna ska ange nationella målsättningar för totala offentliga och, i förekommande fall, privata utgifter för forskning och innovation avseende teknik för ren energi, samt för teknikkostnader och prestandautveckling. Medlemsstaterna ska vid behov ta med separata mål som omfattar offentliga och privata utgifter, mål som rör teknikfokus, prestandautveckling osv.

13 Medlemsstaterna får välja en eller flera prioriteringar från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

14 Medlemsstaterna får välja en eller flera typer av teknik från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

15 Medlemsstaterna ska lämna en uppdatering av vilka framsteg som lett till den nuvarande situationen. Om det fanns uppsatta mål bör en översikt över de huvudsakliga åtgärderna och de passerade milstolparna lämnas. Om det inte fanns uppsatta mål bör det anges huruvida mål har satts upp därefter, och en beskrivning av dessa mål bör lämnas.

16 Medlemsstaterna ska beskriva de förväntade effekterna av de uppsatta målen och tidsramen för dessa.

22 Medlemsstaterna ska beskriva alla långsiktiga planer med åtgärder för minskade växthusgasutsläpp i industrisektorn. Aspekter som energieffektivitet, avskiljning och lagring av koldioxid, elektrifiering och andra typer av teknik som kommer att bidra till minskade växthusgasutsläpp bör tas med. Milstolpar, mål och tidsram bör anges, samt en indikering av de typer av teknik som övervägs och deras förväntade användning.

BILAGA VIII

Nationella mål (ett eller flera) eller planer (en eller flera) för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen | Beskrivning | Målår | Milstolpar | Framsteg avseende mål/målsättning | Åtgärder för att säkerställa att utfasningen inte påverkar insatser för att minska energifattigdom | Allmänna kommentarer

Nationell(t) mål/plan 1

Nationell(t) mål/plan 2

Nationell(t) mål/plan 3

Lägg till fler rader vid behov

2 Medlemsstaterna ska rapportera alla mål för utfasning av subventioner till fossila bränslen och alla mål för utfasning av andra energisubventioner. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning ange huruvida målet är fastställt i lagstiftning och, om så är tillämpligt, lämna en hänvisning till den relevanta lagstiftningen. Om det saknas mål för utfasning av energisubventioner ska medlemsstaterna rapportera om eventuella planer för ett åtagande om utfasning eller ett fastställt mål för utfasning. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning kortfattat beskriva dessa planer, och förtydliga när sådana åtaganden förväntas träda i kraft.

3 Medlemsstaterna ska ange ett målår då målet ska vara uppnått.

4 Medlemsstaterna ska ange eventuella kvantitativa milstolpar. Exempel: 50 % utfasning senast 2024, 100 % utfasning senast 2026.

5 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, rapportera om framsteg som gjorts för att uppnå målet och milstolparna.

6 Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att säkerställa att utfasningen inte påverkar insatser för att minska energifattigdom. Medlemsstaterna ska ange huruvida uppskattningar gjorts av hur energifattiga hushåll påverkas ekonomiskt och på andra sätt till följd av utfasning av subventioner till fossila bränslen, och vilka styrmedel eller åtgärder som finns, eller som föreslås, för att lindra sådan påverkan, t.ex. stöd till energirenoveringar av bostäder och teknik för hög energieffektivitet (elektriska värmepumpar, isolering av bostäder osv.).

BILAGA IX

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Eventuellt annat nummer på styrmedel eller åtgärd i nationell energi- och klimatplan | Benämning på styrmedlet eller åtgärden | Enskilt eller samlat styrmedel eller enskild eller samlad åtgärd | Om det är ett samlat styrmedel eller en samlad åtgärd, vilka enskilda styrmedel eller åtgärder omfattar den? | Relevant(a) målsättning(ar), mål eller bidrag där styrmedlet eller åtgärden ingår | Geografiska områden som omfattas | Sektor(er) som berörs | Mål | Kvantifierat mål | Kort beskrivning

O | Orel | O | O | O | O | O | O | O | Orel | O

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

Bedömning av i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden bidrar till att uppnå unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999. | Typ av styrmedel | Unionens styrmedel som ledde till att styrmedlet eller åtgärden genomfördes | Genomförandestatus | Genomförandeperiod | Enheter med ansvar att genomföra styrmedlet | Indikatorer som används för att övervaka och utvärdera framsteg som gjorts över tid.

O | O | O | Orel | O | O | Orel | O | Orel

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

Uppdatering sedan den senaste inlämningen | Förklaring till uppdateringen eller länk till extra/ytterligare dokument | Framsteg i riktning mot styrmedlets mål/målsättning | Framsteg avseende styrmedlets indikatorer | Hänvisning till bedömningar och underliggande tekniska rapporter | Allmänna kommentarer

Indikator | Värde | År | Enhet

O | Orel | O | Orel | O | O

Dimensionsspecifik rapportering

Vektor(er) som berörs | Prioriterad forskning och innovation inom energiunionen som stöds | Teknik för ren energi eller koldioxidsnål teknik som stöds | Sektorer som stöds

Orel | O | O | Orel

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Förhandsbedömning | Efterhandsbedömning

Produktion av förnybar energi (ktoe/år) | Förklaring till basen för uppskattningarna | Dokumentation/källa till skattning, om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | Produktionsår | Produktion av förnybar energi (ktoe/år) | Förklaring till basen för uppskattningarna | Dokumentation/källa till skattning, om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken värdet är taget)

t | t+5 | t+10 | t15

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Förhandsbedömning | Efterhandsbedömning

Energiminskningar (ktoe/år, slutlig energi) | Förklaring till basen för uppskattningarna | Dokumentation/källa till skattning, om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | År för minskningen | Energiminskningar (ktoe/år, slutlig energi) | Förklaring till basen för uppskattningarna | Dokumentation/källa till skattning, om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken värdet är taget)

t | t+5 | t+10 | t15

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Prognosticerade kostnader och intäkter (förhandsbedömning) | Faktiska kostnader och intäkter (efterhandsbedömning)

År (ett eller flera) som kostnaden har beräknats för | Bruttokostnad för produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Absoluta bruttokostnader per år i euro | Absoluta intäkter per år i euro | Intäkter från produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Nettokostnader för produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Absoluta nettokostnader per år i euro | Basår | Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) | Dokumentation/källa (ange webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | Beskrivning av andra intäkter | År (ett eller flera) som kostnaden har beräknats för | Bruttokostnad för produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Absoluta bruttokostnader per år i euro | Intäkter från produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Absoluta intäkter per år i euro | Nettokostnader för produktion av förnybar energi (euro/t oe) | Absoluta nettokostnader per år i euro | Basår | Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) | Dokumentation/källa (ange webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | Beskrivning av andra intäkter

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Prognosticerade kostnader och intäkter (förhandsbedömning) | Faktiska kostnader och intäkter (efterhandsbedömning)

År (ett eller flera) som kostnaden har beräknats för | Bruttokostnad för minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Absoluta bruttokostnader per år i euro | Absoluta intäkter per år i euro | Intäkter från minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Nettokostnader för minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Absoluta nettokostnader per år i euro | Basår | Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) | Dokumentation/källa (ange webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | Beskrivning av andra intäkter | År (ett eller flera) som kostnaden har beräknats för | Bruttokostnad för minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Absoluta bruttokostnader per år i euro | Intäkter från minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Absoluta intäkter per år i euro | Nettokostnader för minskning av slutlig energi (euro/t oe) | Absoluta nettokostnader per år i euro | Basår | Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) | Dokumentation/källa (ange webblänk till den rapport från vilken värdet är taget) | Beskrivning av andra intäkter

Styrmedel eller åtgärd 1

Styrmedel eller åtgärd 2

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande målsättningar, mål och bidrag i den integrerade nationella energi- och klimatplanen (flera mål eller bidrag får väljas): Inom dimensionen minskade växthusgasutsläpp: utsläpp och upptag av växthusgaser: medlemsstatens bindande nationella mål för utsläpp av växthusgaser och de årliga bindande nationella gränsvärdena enligt förordning (EU) 2018/842; medlemsstatens åtaganden enligt förordning (EU) 2018/841; andra målsättningar och mål, inklusive sektorspecifika mål och anpassningsmål. Inom dimensionen minskade växthusgasutsläpp: förnybar energi: ett bidrag till unionens bindande mål på minst 32 % förnybar energi 2030 som avses i artikel 3 i direktiv (EU) 2018/2001; uppskattade utvecklingsbanor för den sektorsspecifika andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom sektorn för el, värme och kyla samt transport; uppskattade utvecklingsbanor per teknik för förnybar energi; uppskattade utvecklingsbanor för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara; andra nationella utvecklingsbanor och mål, inklusive utveckling och mål som är långsiktiga och sektorsspecifika, t.ex. andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, gemenskaper för förnybar energi och egenanvändare av förnybar energi, energi producerad genom tillvaratagande av slam från avloppsvattenrening. Inom dimensionen energieffektivitet: det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för att uppnå unionens energieffektivitetsmål på minst 32,5 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.5 i direktiv 2012/27/EU; den ackumulerade mängden av energibesparingar i slutanvändningsledet som ska uppnås under perioden 2021–2030 enligt artikel 7.1 b om energisparkraven enligt direktiv 2012/27/EU; vägledande milstolpar för renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus; den totala golvyta som ska renoveras eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås 2021–2030 enligt artikel 5 i direktiv 2012/27/EU om offentliga sektorns byggnaders roll som förebild; andra nationella målsättningar, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål samt nationella målsättningar på områden som t.ex. energieffektivitet i transportsektorn och med avseende på värme och kyla. Inom dimensionen energitrygghet: nationella mål som rör ökad diversifiering av energikällor och leveranser från tredjeländer, varvid syftet kan vara att minska beroendet av energiimport; nationella målsättningar när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka nationella och regionala energisystems motståndskraft; nationella målsättningar när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom utbyggnad av inhemska energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring; nationella målsättningar när det gäller att hantera begränsad eller avbruten energitillförsel från en energikälla, i syfte att öka motståndskraften i regionala och nationella energisystem. Inom dimensionen den inre energimarknaden: den sammanlänkningsnivå för el 2030 som medlemsstaten siktar mot, med beaktande av sammanlänkningsmålet för el på minst 15 % 2030; viktiga infrastrukturprojekt för el- och gasöverföring och, i relevanta fall, moderniseringsprojekt som behövs för att uppnå målsättningar och mål inom energiunionens fem dimensioner; andra planerade viktiga infrastrukturprojekt än projekt av gemensamt intresse; nationella målsättningar som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. ökad systemflexibilitet, särskilt rörande främjande av konkurrensmässigt fastställda elpriser i enlighet med relevant sektorsspecifik lagstiftning, marknadsintegration och marknadskoppling för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid; nationella mål som rör icke-diskriminerande deltagande i fråga om förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader; nationella målsättningar för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare; nationella målsättningar när det gäller att säkerställa elsystemets tillräcklighet, och när det gäller energisystemets flexibilitet med avseende på produktion av förnybar energi; nationella mål för att skydda energikonsumenterna och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet; nationella målsättningar som rör energifattigdom. Inom dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft: nationella målsättningar och finansieringsmål för offentlig och, i förekommande fall, privat forskning och innovation som rör energiunionen; nationella målsättningar för 2050 vad gäller främjande av teknik för ren energi och när så är lämpligt nationella målsättningar inbegripet långsiktiga mål (för 2050) när det gäller införande av koldioxidsnål teknik bl.a. för minskade koldioxidutsläpp i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för därmed förknippad infrastruktur för transport och lagring av koldioxid; nationella mål som rör konkurrenskraft.

2 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: omfattar två eller flera länder; nationella; regionala; lokala.

3 Medlemsstaterna ska välja bland följande sektorer (flera sektorer får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning, vilket innefattar utvinning, överföring, distribution och lagring av bränslen samt förädling av energi för värme och kyla och elproduktion; energianvändning, dvs. förbrukning av bränslen och el av slutanvändare, t.ex. hushåll, tjänster, industri och jordbruk; transporter; industriprocesser, dvs. industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt förädlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp, användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål; jordbruk; markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF); avfallshantering/avfall; övriga sektorer.

4 Med mål avses en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet. Medlemsstaterna ska välja bland följande mål (flera mål får väljas, ytterligare mål får läggas till och anges under övrigt): För energiförsörjning: ökning av förnybara energikällor i elsektorn; ökning av förnybar energi inom sektorn för uppvärmning och kylning; övergång till mindre koldioxidintensiva bränslen; förbättrad icke-förnybar elproduktion med låga koldioxidutsläpp (kärnkraft); minskning av förluster; effektivitetsförbättring inom energi- och förädlingssektorn; avskiljning och lagring av koldioxid eller avskiljning och användning av koldioxid; minskning av läckageutsläpp från energiproduktion; ökat antal källor som används för produktion av primärenergi; minskat beroende av energiimport från tredjeländer; förbättrad resiliens i infrastrukturen för energiförsörjning, inklusive säkerställande av energiförsörjning vid större störningar i nätet; ökad förmåga i kraftnätet att ta emot en ökad andel förnybar produktion; utökade elsammanlänkningar; ökad priskonvergens på elmarknaderna; ökat konsumentdeltagande på energimarknaderna; ökad flexibilitet och tillräcklighet i elsystemet; forskning och innovation inom energiförsörjning; övriga aspekter av energiförsörjning. För energianvändning: energieffektivare byggnader; effektivitetsförbättring av apparater; effektivitetsförbättring inom tjänstesektorn; effektivitetsförbättring inom industriella slutanvändarsektorer; efterfrågestyrning/minskning; forskning och innovation avseende teknik, processer och material som kommer att bidra till en minskad energianvändning; övriga aspekter av energianvändning. För transporter: effektivare fordon; övergång till kollektivtrafik eller icke-motordriven trafik; koldioxidsnåla bränslen; elektrisk vägtransport; efterfrågestyrning/minskning; förbättrat beteende; förbättrad transportinfrastruktur; minskade utsläpp från internationella lufttransporter eller transporter till sjöss; forskning och innovation för att minska transportsektorns utsläpp; innovation inom digitalisering av transporter; övriga aspekter av transporter. För industriprocesser: installation av teknik för utsläppsminskning; minskning av läckageutsläpp från industriprocesser; minskning av utsläpp av fluorerade gaser vid tillverkning, användning (läckageutsläpp) och bortskaffande; ersättning av fluorerade gaser med gaser som har lägre global uppvärmningspotential (GWP-värde); forskning och innovation för att minska EU-industrins energiintensitet; övriga aspekter av industriprocesser. För avfallshantering/avfall: efterfrågestyrning/minskning; förbättrad materialåtervinning; bättre metanuppsamling och -användning; förbättrad reningsteknik; förbättrad skötsel av deponier; avfallsförbränning med energiåtervinning; förbättrade system för hantering av avloppsvatten; minskad deponering; övriga aspekter av avfall. För jordbruk: minskad användning av gödselmedel/gödsel på åkermark; annan verksamhet för bättre bruk av åkermark; bättre boskapsskötsel; förbättrade system för hantering av animaliskt avfall; verksamhet för bättre bruk av betesmark eller gräsmark; bättre förvaltning av organisk jordmån; övriga aspekter av jordbruk. För LULUCF: återbeskogning och nybeskogning; bevarande av kol i befintlig skog; högre produktion i befintlig skog; ökad reservoar av avverkade träprodukter; bättre skogsförvaltning; förebyggande av avskogning; bättre skydd mot naturliga störningar; ersättning av växthusgasintensiva råvaror och material med avverkade träprodukter; förebyggande av dränering eller restaurering av våtmarker; återställning av skadad mark; övriga aspekter av LULUCF. För Övrigt: medlemsstaterna ska ge en kort beskrivning av målet.

5 Medlemsstaterna ska minst ange värde(n), enhet(er), slutår och basår om målet eller målen är kvantifierade. Kvantifierade mål ska vara specifika, mätbara, nåbara, relevanta och tidsatta.

11 Medlemsstaterna ska välja bland följande typer av styrmedel: ekonomiska; skattemässiga; frivilliga/förhandlade avtal; lagstiftning; information; utbildning; forskning; planering; övrigt.

12 Ange här endast unionens styrmedel som genomförs via inhemska styrmedel eller fall där inhemska styrmedel syftar direkt till att uppfylla målen för unionens styrmedel. Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.

13 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionerna Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi och Energieffektivitet. Medlemsstaten ska välja en relevant bestämmelse från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja övrigt och ange en viss bestämmelse.

14 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad; antagen; genomförd; utgången.

15 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de enheter som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (flera enheter får väljas): nationell regering; enheter på regional nivå; kommuner; företag/näringsliv/branschorganisationer; forskningsinstitut; övriga.

16 Medlemsstaterna ska ange eventuella indikatorer (inklusive enhet) som kommer att användas (på förhand) för att övervaka och utvärdera framsteg avseende styrmedel och åtgärder, samt värdena för sådana indikatorer. Medlemsstaterna ska ange det år (ett eller flera) för vilket värdet gäller. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.

23 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övriga): antagande av en ny åtgärd, ingående av ett avtal, offentliggörande av lagstiftning; inledande/verkställande av en åtgärd eller ett program; avskaffande, avslutande eller fullgörande av en åtgärd; ändringar eller genomförande av en pågående åtgärd, eller ändringar och utökning av dess innehåll; övervakning av information, uppdatering om framsteg eller resultat av konsekvensbedömning; fortsättning av befintliga åtgärder eller inga betydande uppdateringar; utkast, tillkännagivanden, åtaganden, planerade åtgärder, diskussioner om en ny åtgärd; övrigt.

24 Medlemsstaterna ska lämna en kvalitativ beskrivning av de framsteg som gjorts i riktning mot styrmedlets mål.

25 Medlemsstaterna ska ange indikator(er) (inklusive enhet) som har använts (i efterhand) för att övervaka och utvärdera framsteg avseende styrmedel och åtgärder, samt värdena för sådana indikatorer. Medlemsstaterna ska ange det år (ett eller flera) för vilket värdet gäller. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.

29 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Energitrygghet, Medlemsstaterna ska bland följande vektorer (flera vektorer kan väljas; ytterligare vektorer får läggas till och anges under ”andra bränslen): komplett system; elektricitet; gas; petroleumprodukter; kärnbränsle; värme; andra bränslen.

30 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Forskning, innovation och konkurrenskraft, Medlemsstaterna ska välja en eller flera prioriteringar från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

31 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Forskning, innovation och konkurrenskraft, Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen. Medlemsstaterna ska välja en eller flera typer av teknik från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

32 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Forskning, innovation och konkurrenskraft, Medlemsstaterna bör ta med en beskrivning av vilka sektorer som stöds genom detta styrmedel.

38 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi Medlemsstaterna ska rapportera om samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

39 Medlemsstaterna får rapportera efterhandsbedömningar för mer än ett år; när sådan finns tillgänglig ska rapporteringen inriktas på år som slutar med 0 eller 5.

40 Efterhandsbedömningar omfattar alla bedömningar som baseras på resultat från delar av eller hela genomförandeperioden.

44 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Energieffektivitet, Medlemsstaterna ska rapportera om samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

45 Medlemsstaterna får rapportera efterhandsbedömningar för mer än ett år; när sådan finns tillgänglig ska rapporteringen inriktas på år som slutar med 0 eller 5.

46 Efterhandsbedömningar omfattar alla bedömningar som baseras på resultat från delar av eller hela genomförandeperioden.

50 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi Medlemsstaterna ska rapportera om samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

51 Intäkter ska anges med ett negativt värde.

52 Beskrivningen ska innehålla den typ av kostnader och intäkter som har beaktats, vilka berörda parter som har beaktats vid bedömningen av kostnader och intäkter, basnivån mot vilken kostnader och intäkter jämförs, samt metoden.

60 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Energieffektivitet, Medlemsstaterna ska rapportera om samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

61 Intäkter ska anges i tabellen med ett negativt värde.

62 Beskrivningen ska innehålla den typ av kostnader och intäkter som har beaktats, vilka berörda parter som har beaktats vid bedömningen av kostnader och intäkter, basnivån mot vilken kostnader och intäkter jämförs, samt metoden.

BILAGA X

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O

Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O

Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O

Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel

2021 | Orel

2022 | Orel

2023 | Orel

2024 | Orel

2025 | Orel

2026 | Orel

2027 | Orel

2028 | Orel

2029 | Orel

2030 | Orel

Sparkravsperiodernas (en eller flera) längd | O

Huvuddrag

Kvotpliktiga parter och deras ansvarsområden punkt 5 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Målsektorer (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Sektorer där enskilda åtgärder kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet (om andra sektorer än de målsektorer som förtecknas ovan) (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Enskilda åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet (punkt 5 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) och motsvarande livslängder (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Information om tillämpningen av följande bestämmelser i energieffektivitetsdirektivet:

Om så är tillämpligt, särskilda åtgärder och/eller andel besparingar som ska uppnås i utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder (artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU) | Orel

Besparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredjeparter (artikel 7a.6 a i direktiv 2012/27/EU) | Orel

Regler om insättning och uttag (artikel 7a.6 b i direktiv 2012/27/EU) | Orel

Möjligheter till handel med energibesparingar (om så är relevant) | Orel

Samverkan med en nationell energieffektivitetsfond i enlighet med artikel 20.6 i direktiv 2012/27/EU (så som nämns i artikel 7a.1 i samma direktiv) | Orel

Allmän information om mätmetoden

Mätmetod(er) som används (punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Mått (ett eller flera) som används för att uttrycka energibesparingarna (i primärenergi eller slutlig energi) (artikel 7a.4 och punkt 3 d i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Beaktande av livslängder (och eventuella förändringar av besparingarna över tid) vid beräkningen av besparingar (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Andra informationskällor eller hänvisningar till exempelvis studier eller utvärderingsrapporter där det finns mer förklaringar och uppgifter om beräkningarna av besparingar | F

Additionalitet och väsentlighet (krav som rör punkterna 2 och 5 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Beskrivning av beräkningsmetoden, inklusive hur additionalitet beaktas i beräkningsmetoden (punkt 2 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Främjar kvotpliktsystemet för energieffektivitet tidig ersättning? Om så är fallet, hur beaktas detta i beräkningen av besparingen (punkt 2 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar (om sådana används) (punkt 1 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Hur säkerställs besparingarnas väsentlighet (punkt 3 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Eventuella överlappningar (mellan policyåtgärder och mellan enskilda åtgärder) och dubbelräkning

Eventuella överlappningar mellan enskilda åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet | Orel

Eventuella överlappningar mellan kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder (en eller flera) som rapporterats enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU | Orel

Hur hanteras eventuella överlappningar (mellan kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder) för att undvika eventuell dubbelräkning av energibesparingar (punkt 3 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Klimatvariationer (om så är relevant) (punkterna 2 h och 5 i i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Finns det klimatvariationer mellan olika regioner? Och kan de påverka de åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet? | Orel

Hur hanteras klimatvariationer i beräkningarna av besparingar, om så är relevant? | Orel

Övervakning och kontroll av besparingar (punkt 5 j i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet. | O

Myndigheter som har ansvar för övervakning och kontroll av kvotpliktsystemet för energieffektivitet | O

Övervaknings- och kontrollmyndigheternas oberoende av de kvotpliktiga parterna (artikel 7a.5 i direktiv 2012/27/EU) | O

Verifiering av statistiskt representativa urval (artikel 7a.5 i direktiv 2012/27/EU)) | O

Kvotpliktiga parters rapporteringsskyldigheter (besparingar som uppnåtts av varje kvotpliktig part eller av varje delkategori av kvotpliktiga parter och som uppnåtts sammanlagt inom ramen för systemet). | O

Offentliggörande av energibesparingar som uppnåtts respektive år inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet (artikel 7a.7 i direktiv 2012/27/EU) | O

Sanktioner som tillämpas vid bristande efterlevnad (och tillhörande hänvisningar, inklusive de lagar eller andra rättsliga texter där sanktionerna och tillhörande villkor fastställs) | O

Bestämmelser (en eller flera) som tillämpas om framstegen inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet inte är tillfredsställande (punkt 3 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Information om kvalitetsstandarder (punkt 2 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Hur främjas kvalitetsstandarder (för produkter, tjänster och genomförande av åtgärder) av kvotpliktsystemet för energieffektivitet, och vilka krav på standarder ställs i systemet? | Orel

Kompletterande information eller förklaringar

Lämna eventuell annan information eller förklaringar som kan vara användbara för erfarenhetsutbyte | F

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O

Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O

Planerad eller uppskattad budget, inklusive motsvarande genomförandeperiod(er) | F

Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O

Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel

2021 | Orel

2022 | Orel

2023 | Orel

2024 | Orel

2025 | Orel

2026 | Orel

2027 | Orel

2028 | Orel

2029 | Orel

2030 | Orel

Mellanliggande period(er), om så är relevant | Orel

Huvuddrag

Genomförande offentliga myndigheter, deltagande eller bemyndigade parter och deras ansvarsområden för genomförande av policyåtgärden (punkterna 3 b och 5 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Målsektorer (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU | O

Enskilda åtgärder som kommer i fråga för alternativa åtgärder (punkt 5 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) och motsvarande livslängder (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Särskilda policyåtgärder eller enskilda åtgärder mot energifattigdom (i tillämpliga fall). | Orel

Allmän information om mätmetoden

Mätmetod(er) som används (punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Mått (ett eller flera) som används för att uttrycka energibesparingarna (i primärenergi eller slutlig energi) (punkt 3 d i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Beaktande av livslängder (och eventuella förändringar av besparingarna över tid) vid beräkningen av besparingar (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Andra informationskällor eller hänvisningar till exempelvis studier eller utvärderingsrapporter där det finns mer förklaringar och uppgifter om beräkningarna av besparingar | F

Additionalitet och väsentlighet (krav som rör punkterna 2 och 5 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Beskrivning av beräkningsmetoden, inklusive hur additionalitet beaktas i beräkningsmetoden (punkt 2 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Främjar policyåtgärden tidig ersättning? Om så är fallet, hur beaktas detta i beräkningen av besparingen (punkt 2 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar (om sådana används) (punkt 1 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Hur säkerställs besparingarnas väsentlighet (punkt 3 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Eventuella överlappningar (mellan policyåtgärder och mellan enskilda åtgärder) och dubbelräkning

Eventuella överlappningar mellan enskilda åtgärder som kommer i fråga för policyåtgärden | Orel

Eventuella överlappningar mellan kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder (en eller flera) som rapporterats enligt artikel 7 | Orel

Klimatvariationer (om så är relevant) (punkterna 2 h och 5 i i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Finns det klimatvariationer mellan olika regioner? Och kan de påverka de åtgärder som kommer i fråga för policyåtgärden? | Orel

Hur hanteras klimatvariationer i beräkningarna av besparingar, om så är relevant? | Orel

Övervakning och kontroll av besparingar (punkt 5 j i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet. | O

Myndigheter som har ansvar för övervakning och kontroll av policyåtgärden | O

Övervaknings- och kontrollmyndigheternas oberoende av de deltagande och bemyndigade parterna (artikel 7b.2 i direktiv 2012/27/EU) | O

Verifiering av statistiskt representativa urval (artikel 7b.2 i direktiv 2012/27/EU)) | O

Offentliggörande av energibesparingar som uppnåtts respektive år inom policyåtgärden (punkt 3 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Sanktioner som tillämpas vid bristande efterlevnad (och tillhörande hänvisningar, inklusive de lagar eller andra rättsliga texter där sanktionerna och tillhörande villkor fastställs) | O

Bestämmelse(r) som tillämpas om framstegen inom policyåtgärden inte är tillfredsställande (punkt 3 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Information om kvalitetsstandarder (punkt 2 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Hur främjas kvalitetsstandarder (för produkter, tjänster och genomförande av åtgärder) av policyåtgärden, och vilka krav på standarder ställs inom åtgärden? | Orel

Kompletterande information eller förklaringar

Eventuell annan information eller förklaringar som kan vara användbara för erfarenhetsutbyte | F

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O

Beskattningsåtgärdens varaktighet (punkt 5 k iv i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Genomförande offentlig myndighet (punkt 5 k ii i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Målsektorer och skattebetalarsegment (punkt 5 k i i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | O

Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O

Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)

Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O

Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel

2021 | Orel

2022 | Orel

2023 | Orel

2024 | Orel

2025 | Orel

2026 | Orel

2027 | Orel

2028 | Orel

2029 | Orel

2030 | Orel

Kompletterande förklaringar (om så är relevant) | F

Allmän information om mätmetoden

Beräkningsmetod(er) som används | O

Metod för att beräkna besparingar (punkt 4 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU | O

Priselasticitet (kortsiktig) (punkt 4 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU | Orel

Priselasticitet (långsiktig) (punkt 4 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU | Orel

Hantering av livslängder i beräkningen av besparingar (punkt 2 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU | O

Hur undviks dubbelräkning med en eller flera andra policyåtgärder? (punkt 4 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU)? | O

Oberoende i förhållandet till genomförande offentliga myndigheten | O

Kompletterande förklaringar och informationskällor (en eller flera) | F

Åtgärd som kommer i fråga | Slutanvändarsektor | Förmodad livslängd (år) | Antaganden om möjliga förändringar av energibesparingarna över tid | Källa eller metod som används för att uppskatta livslängd, samt tillhörande antaganden

Orel | Orel | Orel | Orel | Orel

Åtgärd 1

Åtgärd 2

Åtgärd 3

1 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

2 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder, tjänster, industri, transport, övrigt) som beaktas för att beräkna målvärde(n) för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och för att definiera kvotpliktiga parter. Om det finns andra sektorer som kommer i fråga för enskilda åtgärder ska detta anges i nästa fält.

3 Medlemsstaterna ska här ange de åtgärder som kommer i fråga. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

4 Om kvotpliktiga parter i sina certifierade energibesparingar enligt kvotpliktsystemet får räkna in energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter ska medlemsstaterna förklara dessa tredje parters kriterier för att komma i fråga och hur det säkerställs att certifieringen av energibesparingar följer på en tydlig och transparent godkännandeprocess.

5 Medlemsstaterna ska ange om kvotpliktiga parter får eller ska uppfylla sina energisparkrav, helt eller delvis, som ett bidrag till en nationell energieffektivitetsfond.

6 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V, avsnitt 1: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

7 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som beskrivs i punkt 2 i) i bilaga V.

8 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med punkterna a–c i bilaga V, avsnitt 2, inklusive hur inverkan från EU:s lagar och regleringar beaktas, enligt vad som krävs i punkterna 2 b och 2 c i bilaga V.

9 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem. Medlemsstaterna ska också förklara hur övervaknings- och kontrollsystemet förhindrar att samma enskilda åtgärd rapporteras av fler kvotpliktiga parter (så att dubbelräkning undviks inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

10 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

21 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

22 Medlemsstaterna ska här ange de perioder eller datum som används för att definiera mellanliggande mål som möjliggör granskning av framsteg inom den alternativa åtgärden.

23 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder, tjänster, industri, transport, övrigt) som beaktas.

24 Medlemsstaterna ska ange de kategorier av enskilda åtgärder som kan ta emot ekonomiska incitament eller andra typer av stöd genom den alternativa åtgärden, eller som kan främjas av den alternativa åtgärden genom regleringar, information eller någon typ av policyinstrument. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

25 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V, avsnitt 1: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

26 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som beskrivs i punkt 2 i) i bilaga V.

27 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med punkterna a–c i bilaga V, avsnitt 2, inklusive hur inverkan från EU:s lagar och regleringar beaktas, enligt vad som krävs i punkterna 2 b och 2 c i bilaga V.

28 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem.

29 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

39 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder, tjänster, industri, transport, övrigt) som beaktas.

40 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

41 Medlemsstaterna ska förklara den modell som används för att beräkna besparingarna, huruvida kortsiktig och/eller långsiktig priselasticitet beaktas och varför, de variabler som beaktas i modellen och hur de valts ut.

42 Medlemsstaterna ska förklara metoden för att analysera effekterna med och (kontrafaktiskt) utan beskattningsåtgärden på energianvändningen. Definition av det kontrafaktiska scenariot, och hur det säkerställs att åtminstone de lägsta EU-nivåerna för beskattning beaktas.

43 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur kortsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

44 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur långsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

45 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden säkerställer att endast besparingar till följd av enskilda åtgärder som genomförts efter den 31 december 2020 och före den 31 December 2030 kan beaktas.

46 Medlemsstaterna ska förklara hur oberoendet säkerställs hos den eller de som utvärderar energibesparingarna till följd av beskattningsåtgärden.

BILAGA XI

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Enhet | Utsatta hushåll som omfattas | Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i samma direktiv) | Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU | Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU

Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 | Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 | Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 | Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 | Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 | Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2

O | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel

Styrmedel eller åtgärd 1 | ktoe

Styrmedel eller åtgärd 2 | ktoe

Lägg till fler rader vid behov | ktoe

Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 | Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 | Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 | Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 | Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 | Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 | Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3

O | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel

Styrmedel eller åtgärd 1 | ktoe

Styrmedel eller åtgärd 2 | ktoe

Lägg till fler rader vid behov | ktoe

2 Medlemsstaterna ska rapportera om nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU.

3 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja; nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

4 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–3 och som innebär fortsatta besparingar år X–2, med beaktande av besparingarnas livslängd.

10 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

11 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja; nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

12 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–4 och som innebär fortsatta besparingar år X–3, med beaktande av besparingarnas livslängd.

BILAGA XII

Primärenergianvändning (PEC) | och/eller slutlig energianvändning (FEC) | Primärenergianvändning (PEC) | och/eller slutlig energianvändning (FEC)

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Orel | Ej tillämpligt

Total golvyta i renoverade byggnader | Orel | m2

Mängd energibesparingar som uppnåtts till följd av renoveringar av byggnader år X–3 och X–2 | F | ktoe

Summa av nya energibesparingar som uppnåtts till följd av renovering av byggnader under tidsperioden 2021–år X–3 (X–2) (vilket motsvarar en renoveringstakt på 3 %) | Orel | ktoe

Primärenergianvändning (PEC) | och/eller slutlig energianvändning (FEC) | Primärenergianvändning (PEC) | och/eller slutlig energianvändning (FEC)

Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Orel | Ej tillämpligt

Mängd energibesparingar som uppnåtts år X–3 och X–2 i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter | Orel | ktoe

Summa av energibesparingar som uppnåtts under tidsperioden 2021–år X–3 (X–2) i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter (vilket motsvarar en renoveringstakt på 3 %) | Orel | ktoe

2 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU.

3 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

7 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 5.6 i direktiv 2012/27/EU.

8 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU, får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på artikel 5.1–5.5 i direktiv 2012/27/EU, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat djuprenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter åstadkomma en minst likvärdig mängd energibesparingar.

9 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

BILAGA XIII

Berörda styrmedel och åtgärder (ett eller flera nummer) | Teknik/lösningar som kommer i fråga | Ursprungliga antaganden om investeringar (euro) | Faktiska investeringar t.o.m. år X–2 (euro) | Faktiska investeringar som återstår att genomföra (euro)

O | F | O | O | O | O | O | Otg | O | O | O

Styrmedel eller åtgärd 1, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd

Styrmedel eller åtgärd 2, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader bör användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.

BILAGA XIV

Berörda styrmedel och åtgärder (ett eller flera nummer) | Referensår | Berörda föroreningar (en eller flera) | Kvantifierade förväntad inverkan på utsläpp (kt/år) | Kvantitativ bedömning av förväntad inverkan på utsläpp | Uppgifter om de metoder som används för analys | Kvalitativ beskrivning av osäkerheter (om sådan finns tillgänglig) | Dokumentation eller källa för metoderna | Allmänna kommentarer

t | t+5 | t+10 | t+15 | t+20 | t+25

O | O | O | Otg | F/O | Otg | F | Otg | F

Styrmedel eller åtgärd 1, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd

Styrmedel eller åtgärd 2, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd

Lägg till fler rader vid behov

2 Medlemsstaterna ska så långt som möjligt rapportera om kvantifieringen av inverkan från styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder.

3 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader bör användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.

4 Referensåret är det basår som använts för att prognosticera utsläpp.

5 Medlemsstaterna ska välja bland följande föroreningar (ytterligare föroreningar får läggas till och preciseras under övrigt): SO2, NOx, NMVOC, NH3, PM2,5, övrigt.

6 Medlemsstaterna ska rapportera förväntade ökningar av utsläpp som positiva värden eller intervall, medan förväntade minskningar av utsläpp visas som negativa värden eller intervall.

7 Om ingen kvantitativ information om inverkan finns tillgänglig är en kvalitativ bedömning obligatorisk (O). Om inverkan kvantifieras är den kvalitativa bedömningen frivillig (F).

8 Beskrivningen ska innehålla information om metoden, t.ex. modeller som används, referensnivå för jämförelse av inverkan och underliggande data.

BILAGA XV

Start | Slut | X–3 | X–2 | Valuta

O | O | O | O | O | O | O | O | O | Otg | O | O

Subvention [1]

Subvention [2]

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): fossilt bränsle; övrigt (inklusive subventioner för elenergi, kärnenergi, förnybar energi och energieffektivitet). Eventuella subventioner för elproduktion med fossilt bränsle som energikälla bör ingå i kategorin fossilt bränsle.

2 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: energisektorn (välj om möjligt bland följande undersektorer: ENER – utvinning av fossila bränslen; ENER – energigrödor; ENER – omvandling; ENER – omvandling, raffinering; ENER – omvandling i samband med LNG; ENER – omvandling i samband med kraftvärme; ENER – omvandling i samband med elproduktion; ENER – omvandling i samband med uppvärmning och kylning; ENER – omvandling i samband med flytande biobränslen; ENER – omvandling i samband med biogasproduktion; ENER – omvandling i samband med vätgasproduktion; ENER – infrastruktur; ENER – infrastruktur för överföring; ENER – infrastruktur för distribution; ENER – infrastruktur för överföring och distribution); ENER – infrastruktur för lagring; ENER – avveckling av tillgångar; ENER – avfallshantering; ENER – detaljistled); jordbruk (välj om möjligt bland följande undersektorer: AGRI – jordbruksprodukter, jakt; AGRI – skogsbruk och skogsavverkning; AGRI – fiske och vattenbruk); byggnation; gruvdrift; industri (välj om möjligt bland följande undersektorer: INDU – energiintensiva industrisektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter; INDU – industri som inte är energiintensiv); transport (TRANS – lufttransporter; TRANS – järnvägstransporter; TRANS – vägtransporter; TRANS – sjötransporter; TRANS – kollektivtrafik); Tjänster (tjänstesektorn); hushåll (välj om möjligt bland följande undersektorer: hushåll; hushåll med låga inkomster; offentlig sektor; sektorsövergripande (flera sektorer); ekonomiska sektorer.

3 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): stöd till energiefterfrågan; stöd till energieffektivitet; stöd till omstrukturering av industrin; stöd till infrastruktur; stöd till produktion; övrigt.

4 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: fossila bränslen (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; FF – flera fossila bränslen; FF – kol/brunkol; FF – naturgas; FF – gruvgas; FF – skiffergas; FF – råolja och flytande gas; FF – olja och gas; FF – petroleumprodukter; FF – dieselbrännolja; FF – dieselbrännolja med inblandning; FF – bensin; FF – blyad bensin; FF – blyfri bensin; FF – bensin med inblandning; FF-PP – motorgas; FF-PP – fotogen; FF-PP – fossilbaserade marina bränslen; FF-PP – tung eldningsolja; FF – torv; samtliga energiformer; värme; elektricitet; kärnbränsle; bioenergi (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – biogas; RES – biomassa och biogas; RES – biomassa (fast); RES – biomassa från fast hushållsavfall; RES – flytande biobränslen; RES – flytande biobränslen i form av biodiesel; RES – flytande biobränslen i form av bioetanol; RES (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – samtliga förnybara energikällor; RES – flera förnybara energikällor; RES – jordvärme; RES – värme; RES – vattenkraft; RES – havsenergi; RES – solenergi; RES – vindkraft; RES – havsbaserad vindkraft; RES – landbaserad vindkraft; vätgas (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; RES – biogas).

5 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): direkta överföringar (välj om möjligt bland följande underkategorier: mjuka lån; bidrag; övrigt); skatteutgifter (skattereduktion; skattebefrielse; skatteåterbetalning; skattekrediter; skatteavdrag; övrigt); underprissättning av varor och tjänster (välj om möjligt bland följande underkategorier: underprissättning av statligt ägda resurser eller ägd mark; underprissättning av statligt ägd infrastruktur; underprissättning av andra varor och tjänster som tillhandahålls av staten); inkomst- eller prisstöd (välj om möjligt bland följande underkategorier: betalning för kapacitet (kapacitetsmekanismer för el; mandat att blanda in biobränslen; kvotering av förnybar energi med omsättningsbara certifikat; differentierade nätanslutningsavgifter; kvotplikt för energieffektivitet; scheman för frånkopplingsbar last; differenskontrakt; inmatningspremier; inmatningstariffer; kundprisgarantier (kostnadsstöd); kundprisgarantier (prisreglering); producentprisgarantier (prisreglering); övrigt).

6 År då styrmedlet som möjliggör subventioner ursprungligen infördes.

7 År när det möjliggörande styrmedlet upphör (inte längre är i kraft eller inte längre genomförs), så att subventioner inte längre kan utbetalas.

8 Subventionernas storlek, dvs. de utbetalade belopp i nominell valuta.

9 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.

BILAGA XVI

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Elektricitet

Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – resulterande nationell användning av förnybar energi per år | Orel | GWh

Gas

Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – resulterande nationell användning av förnybar energi per år | Orel | GWh

Uppvärmning/kylning

Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | Nummer

Ursprungsgarantier – resulterande nationell användning av förnybar energi per år | Orel | GWh

Vidtagna åtgärder för att säkerställa tillförlitlighet | Orel | Ej tillämpligt

Vidtagna åtgärder för att skydda systemet mot bedrägeri | Orel | Ej tillämpligt

Rapportera förändringar när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor. | Orel

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030

Uppskattad överskottsproduktion från inhemska förnybara källor (A) | Orel | ktoe

Uppskattad produktion från gemensamma projekt mellan medlemsstater eller gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer som räknas in i det nationella bidraget till målet för 2030 (B) | Orel | ktoe

Uppskattad produktion från gemensamma stödsystem som räknas in i det nationella bidraget till målet för 2030 (C) | Orel | ktoe

Uppskattad total överskottsproduktion (exklusive framtida statistiska överföringar) (= A+B+C) | Orel | ktoe

Uppskattat underskott i produktionen från inhemska förnybara källor (D) | Orel | ktoe

Rapportera om medlemsstatens tekniska utveckling och utnyttjande av biobränslen från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001 | O

Rapporterad uppgift | Produktion av biobränslen, flytande biobränslen, biomassabränslen | Användning av biobränslen, flytande biobränslen, biomassabränslen

Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg

Biologisk mångfald

Vattenresurser (grundvatten, ytvatten) och vattentillgång

Jordmån

Luftkvalitet

Rapportera konstaterade fall av bedrägeri i verksamhetskedjan för biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen. | Orel

År

X–3 | X–2

Avfallsenergianläggningar i drift | Orel

Om ja:

Andel biologiskt nedbrytbart avfall som används (%) | Orel

Metod för att uppskatta andelen | Orel

Vidtagna åtgärder för att förbättra och verifiera uppskattningarna | Orel

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Total slutlig energianvändning från förnybara energikällor för värmeändamål i byggnader | Otg | ktoe

Solvärmesystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Värmepumpar | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Total förnybar värme som används i byggnader | Otg | ktoe

Solvärmesystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Värmepumpar | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Total förnybar värme som produceras och matas in i nätet (fjärrvärme) | Otg | ktoe

Solvärmesystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Värmepumpar | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Total förnybar el som produceras i byggnader | Otg | ktoe

Solcellssystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Total förnybar el som används i byggnader | Otg | ktoe

Solcellssystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Total förnybar el som matas in i nätet | Otg | ktoe

Solcellssystem | Otg | ktoe

Biomassa | Otg | ktoe

Jordvärmesystem | Otg | ktoe

Andra decentraliserade förnybara energikällor | Otg | ktoe

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

1) Energisektorn (totalt) | O | TJ (effektivt värmevärde)

a) Elektricitet | O | TJ (effektivt värmevärde)

b) Kraftvärme | O | TJ (effektivt värmevärde)

c) Värme | O | TJ (effektivt värmevärde)

2) Förädlingssektorn (med undantag av energi) | O | TJ (effektivt värmevärde)

3) Industrisektorn internt (använd och egenproducerad el, kraftvärme och värme) | O | TJ (effektivt värmevärde)

4) Hushållens direkta slutanvändning | O | TJ (effektivt värmevärde)

5) Övrigt | O | TJ (effektivt värmevärde)

1 Antalet utfärdade ursprungsgarantier för energi som produceras från förnybara energikällor i medlemsstaterna under rapporteringsperioden, på grundval av den tidpunkt då energin produceras.

2 Antalet annullerade ursprungsgarantier för förnybara energikällor där energin används i medlemsstaten under rapporteringsperioden.

3 Mängden använd energi med styrkt ursprung från förnybara energikällor, bestämd genom att energianvändning med annullerade ursprungsgarantier för förnybara energikällor adderas till den förnybara andelen energi i den återstående energimixen, multiplicerad med den totala energianvändning för rapporteringsperioden som inte omfattas av annullerade ursprungsgarantier.

4 Mängden använd energi med styrkt ursprung från förnybara energikällor, bestämd genom att energianvändning med annullerade ursprungsgarantier för förnybara energikällor adderas till användningen av energi från förnybara energikällor som redovisas genom andra tillförlitliga spårningsmekanismer som undviker dubbelräkning (vilket kan omfatta den förnybara andelen energi i den återstående energimixen, multiplicerad med den totala energianvändning för rapporteringsperioden som inte omfattas av vare sig annullerade ursprungsgarantier eller andra tillförlitliga spårningsmekanismer).

10 Förändringar av råvarupriser ska rapporteras på nationell nivå (eller subnationell om så är tillämpligt). Detta innefattar alla prisförändringar som rör livsmedels- och fodergrödor (höjda priser för livsmedels- och foderprodukter på grund av ökad användning av samma råvara för energiproduktion). Detta innefattar också prisförändringar som rör ökad efterfrågan på skogsbiomassa för energiproduktion, dvs. prisförändringar på materialprodukter som framställs av avfall och restprodukter till följd av ökad användning i energiproduktion och ökad konkurrens om råvaror.

11 För förändrad markanvändning: rapportera endast den faktiska förändringen av mark som används för biomassa för energiproduktion, inte all jordbruksmark.

14 Utnyttjande kan rapporteras som installerad kapacitet och faktisk produktion av avancerade biobränslen på grundval av olika typer av teknik, samt antal anläggningar och typ av råvara. Utvecklingen kan återspeglas i form av en förteckning över produktionskedjorna för olika typer av teknik och en kort beskrivning av deras kvalitativa status (utvecklingsskede, återstående tid till marknadsspridning, senaste utvecklingssteg, investeringar).

16 Uppskattad påverkan och de metoder som används kan beskrivas kvantitativt och kvalitativt. Ange enhet och den tidsperiod som berörs om påverkan beskrivs kvantitativt.

21 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja; nej.

24 I artikel 2.1 i direktiv 2010/31/EU definieras byggnad som en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusklimatet, och i bilaga I till samma direktiv finns följande kategorier för beräkning av byggnaders energiprestanda: a) Enfamiljshus av olika typer. b) Flerfamiljshus. c) Kontor. d) Utbildningsanstalter. e) Sjukhus. f) Hotell och restauranger. g) Idrottsanläggningar. h) Byggnader för parti- och detaljhandel. i) Andra typer av energianvändande byggnader (punkt 5 i bilaga I till direktiv 2010/31/EU).

25 Biomassa som produceras i enlighet med de hållbarhetskriterier för biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen som fastställs i artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001.

32 Mängd biomassa som används i den berörda sektorn, inklusive förluster i samband med förädling.

33 Omfattar bland annat jordbruk, skogsbruk, detalj- och grossisthandel och tjänster.

BILAGA XVII

Sektor | Specifikation | Orsaker till tillväxande eller stabil slutlig energianvändning för år X–3 | Orsaker till tillväxande eller stabil slutlig energianvändning för år X–2

Industri | O | Välj ett eller flera alternativ | Välj ett eller flera alternativ

Transport | O | Välj ett eller flera alternativ | Välj ett eller flera alternativ

Hushåll | O | Välj ett eller flera alternativ | Välj ett eller flera alternativ

Tjänster | O | Välj ett eller flera alternativ | Välj ett eller flera alternativ

Jordbruk | O | Välj ett eller flera alternativ | Välj ett eller flera alternativ

Övrigt | Orel

Total golvyta i byggnader som har en total användbar golvyta över 250 m2 och ägs och utnyttjas av medlemsstatens statliga myndigheter | F | m2

Total golvyta i byggnader som inte uppfyller kraven på energiprestanda | O | m2

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År

X–3 | X–2

Totalt antal utförda energibesiktningar | O | Antal

Antal stora företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU | O | Antal

Antal utförda energibesiktningar i stora företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU | O | Antal

Nationell primärenergifaktor för elektricitet (numerisk) | O

Motivering om faktorn avviker från den standardkoefficient som avses i fotnot 3 i bilaga IV till direktiv 2012/27/EU | O

Rapporterad uppgift | Specifikation | Nummer | Total golvyta (m2)

1 januari år X–2 | 1 januari år X–1 | 1 januari år X–2 | 1 januari år X–1

Bostadssektorn: totalt | Otg

Bostadssektorn: nya nära-nollenergibyggnader | F

Bostadssektorn: renovering | F

Andra byggnader än bostäder (privata): totalt | Otg

Andra byggnader än bostäder (privata): nya nära-nollenergibyggnader | F

Andra byggnader än bostäder (privata): renovering | F

Andra byggnader än bostäder (offentliga): totalt | Otg

Andra byggnader än bostäder (offentliga): nya nära-nollenergibyggnader | F

Andra byggnader än bostäder (offentliga): renovering | F

Definition av nära-nollenergibyggnad | F

Länk till den webbplats där den förteckning över eller det gränssnitt för leverantörer av energitjänster som avses i artikel 18.1 c i direktiv 2012/27/EU finns tillgänglig | O

Ytterligare uppgifter om eller kommentarer till uppgifterna | F

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande orsaker (flera orsaker får väljas, ytterligare orsaker får anges under övrigt): ekonomisk tillväxt; prissänkningar på bränsle; ökat mervärde; ökad sysselsättning; ökad sysselsättning; fler persontransporter; större befolkning och/eller fler hushåll; ökad disponibel inkomst för hushåll; försämrade klimatförhållanden vintertid; försämrade klimatförhållanden sommartid; exceptionella händelser; ändrade metoder för mätning eller beräkning av energianvändning; övrigt.

2 Ytterligare sektorer får läggas till och anges under övrigt).

3 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

16 Definitionen av de företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är i linje med kommissionens definition av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

17 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

21 Definitionen av en nära-nollenergibyggnad är den officiella nationella definition som antagits i samband med införlivandet av artikel 9 i direktiv 2010/31/EU, inom ramen för den definition som finns i artikel 2 i samma direktiv: nära-nollenergibyggnad: en byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten,

22 I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering förtydligas att artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU rör alla offentliga byggnader (och inte bara offentliga sektorns byggnader som ägs och används av staten). Strategier och åtgärder enligt artikel 2a.1 e i direktiv 2010/31/EU bör t.ex. inbegripa byggnader som används (t.ex. leasas eller hyrs) av lokala eller regionala myndigheter och byggnader som ägs av staten och regionala eller lokala myndigheter, men som inte nödvändigtvis används av dem.

23 Medlemsstaterna får lämna en hänvisning till sina nationella definitioner av nära-nollenergibyggnad, eller en kort beskrivning av densamma.

BILAGA XVIII

Nationell(t) mål/målsättning 1

Nationell(t) mål/målsättning 2

Nationell(t) mål/målsättning 3

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska förklara framstegen avseende nationell(t) vägledande målsättning/mål att minska antalet energifattiga hushåll. Medlemsstaterna ska, om så är relevant, ta med information om allmänna tendenser eller effekter av andra program eller styrmedel som kan påverka framstegen.

BILAGA XIX

Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | X–3 | X–2

Andel av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom och som inte kan upprätthålla tillräcklig värme i sina hem | F | Befolkning vars inkomst ligger under 60 % av ekvivalerad medianinkomst (%)

Andel av den totala befolkningen som inte kan upprätthålla tillräcklig värme i sina hem | F | Befolkning (%)

Andel av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom och som ligger efter med betalningar för hushållsräkningar | F | Befolkning vars inkomst ligger under 60 % av ekvivalerad medianinkomst (%)

Andel av den totala befolkningen som ligger efter med betalningar för hushållsräkningar | F | Befolkning (%)

Andel av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom och som har läckage, fukt eller röta i sina bostäder | F | Befolkning vars inkomst ligger under 60 % av ekvivalerad medianinkomst (%)

Andel av den totala befolkningen som har läckage, fukt eller röta i sina bostäder | F | Befolkning (%)

Hushållens elpriser | F | cent/kWh

Hushållens gaspriser | F | cent/kWh

Hushållens elpriser, lägsta förbrukningsintervall | F | cent/kWh

Hushållens gaspriser, lägsta förbrukningsintervall | F | cent/kWh

X–3 | X–2

F | F | F | F | F | F | F

Indikator 1

Indikator 2

Lägg till fler rader vid behov

Nationell definition av energifattigdom | År för offentliggörande | År för senaste ändring | Allmänna kommentarer:

F | F | F | F

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare enheter får läggas till och preciseras under övrigt): absoluta tal; procent; övrigt.

2 Medlemsstaterna för välja att rapportera en referensperiod (t.ex. ett genomsnitt för tre år).

5 Dessa data ingår inte i Eurostats årliga undersökningar, men kan vara tillgängliga på nationell nivå.

8 Medlemsstaterna får rapportera nationella indikatorer som kompletterar indikatorerna i tabell 2. Dessa kan omfatta hushållens inkomster, energitjänsternas ekonomiska överkomlighet, bostädernas skick och utrustning, samt kompletterande eller indirekta indikatorer som är användbara för en djupare analys av de potentiella drivkrafterna bakom energifattigdom. Indikatorer får tas från EU:s observatorium för byggnadsbeståndet.

9 Medlemsstaterna får rapportera datainsamlingsperioden och huruvida data samlas in regelbundet.

12 Medlemsstaterna får ta med information om status, t.ex. huruvida det finns en rättslig definition eller en arbetsdefinition (som saknar rättslig status men innebär en gemensam förståelse för energifattigdomens kännetecken och lägger en grund för fastställande av mål, genomförandeåtgärder och övervakningstendenser) och information om stödjande indikatorer.

BILAGA XX

Förväntad inverkan på arbetstillfällen, arbetsmarknad och kompetens | F

Förväntade fördelningseffekter i befolkningen | F

Förväntad inverkan på de mest drabbade regionerna | F

Förväntad inverkan på livskvalitet och välbefinnande | F

Förväntad inverkan på kostnader | F

Inkludering och deltagandeprocesser | F

Främjande av mänskliga rättigheter | F

Främjande av jämställdhet | F

Insatser för att minska ojämlikheter i fråga om energifattigdom | F

1 Medlemsstaterna får lämna kvantitativa uppgifter om arbetsmarknadens förväntade utveckling till följd av styrmedel (t.ex. hur stor tillväxten är i vissa sektorer, och hur mycket andra sektorer krymper) och beskriva åtgärder som antagits, eller som kommer att antas, för att ge stöd i denna omställning, inklusive utbildning och fortbildning samt socialt skydd.

2 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av styrmedel på den totala befolkningen samt på specifika grupper, särskilt de mest utsatta, ge en bild av huruvida vissa grupper kommer att gynnas mer än andra och beskriva åtgärder som syftar till att säkerställa en rättvis och jämlik fördelning av bördan i detta avseende

3 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av styrmedel på de regioner som kommer att drabbas mest av omställningen, särskilt kol-, torv- och skifferoljeregioner eller koldioxidintensiva regioner, och åtgärder för att lindra de socio-ekonomiska effekterna i dessa områden. Medlemsstaterna uppmuntras att lämna kvantitativa indikatorer, t.ex. arbetstillfällen, ekonomisk produktion och lokala skatteintäkter.

4 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan på minskade miljöfaror, markskador och föroreningar, förbättrad tillgång till säkrare produkter, intakta ekosystem med tillhörande tjänster (livsmedel, ren luft, vatten, klimatstabilisering osv.), försörjningstrygghet och bättre hälsa och välbefinnande, inklusive hälsosammare arbetsförhållanden i form av t.ex. begränsade utsläpp och förbättrad luftkvalitet på arbetsplatser.

5 Medlemsstaterna får beskriva den förväntade inverkan på kostnader till följd av styrmedel för klimat, energi och miljö för både företag och konsumenter, t.ex. lägre energikostnader tack vare energibesparingar, lägre kostnader för att byta ut produkter tack vare att de har längre hållbarhet, lägre kostnader för miljösanering och folkhälsa).

6 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av åtgärder för att säkerställa inkludering i styrmedel på klimat-, energi- och miljöområdet, särskilt i fråga om hushåll med låga inkomster och samhällen som påverkas direkt av omställningen, t.ex. i de mest drabbade regionerna, genom utbyggnad av grön infrastruktur och offentliga tjänster, deltagandeprocesser osv.

13 Klimaträttvisa och en rättvis omställning bidrar också till att klimatförändringarnas för- och nackdelar fördelas i fråga om mänskliga rättigheter. Klimatförändringarna hotar åtnjutandet av en mängd mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till liv, vatten och sanitet, livsmedel, hälso- och sjukvård, bostad, självbestämmande, kultur och utveckling. Medlemsstaterna får beskriva hur genomförandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner bidrar till att uppfylla deras skyldighet att förebygga de negativa effekter av klimatförändringarna som kan förutses och säkerställa att de som påverkas, särskilt de som befinner sig i utsatta situationer, har tillgång till ändamålsenliga motmedel och anpassningsmedel för att kunna åtnjuta ett liv med mänsklig värdighet.

14 Medlemsstaterna får beskriva hur deras integrerade nationella energi- och klimatplaner innebär en rättvis omställning, med beaktande av de olika effekterna på möjligheterna för alla, oavsett kön, i omställningsregioner, vilka hinder som finns och vilka planer som finns eller genomförs för att gå vidare.

BILAGA XXI

Benämning på initiativ till regionalt samarbete med andra medlemsstater för att uppnå målen och genomföra styrmedlen | Relevant(a) dimension(er) i energiunionen som berörs | Genomförandeperiod | Beskrivning | Berörda medlemsstater | Förväntat bidrag för att uppnå målen och genomföra styrmedlen | Framsteg avseende regionalt samarbete

Samarbete 1

Samarbete 2

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: (minskade växthusgasutsläpp – utsläpp och upptag av växthusgaser; minskade växthusgasutsläpp – förnybar energi; energieffektivitet; energitrygghet; den inre energimarknaden – elsammanlänkningar; den inre energimarknaden – infrastruktur för energiöverföring; den inre energimarknaden – marknadsintegrering; forskning, innovation och konkurrenskraft; utfasning av energisubventioner.

BILAGA XXII

Rekommendation | Rekommendationskategori | Styrmedel och åtgärder som har antagits, eller som avses att antas och genomföras, för att följa rekommendationen | Detaljerad tidplan för genomförande | Orsaker till att inte följa rekommendationen, eller betydande delar av den

Orel | Orel | Orel | Orel | Orel

Rekommendation 1

Rekommendation 2

Lägg till fler rader vid behov

1 Medlemsstaterna ska välja från en förteckning med kategorier i den elektroniska versionen av tabellen.

BILAGA XXIII

Uppgifter om klimat- och energidialog på flera nivåer | O

Framsteg för att inrätta klimat- och energidialogen på flera nivåer | Orel

2 Medlemsstaterna ska lämna uppgifter, i enlighet med nationella regler, om klimat- och energidialoger på flera nivåer där lokala myndigheter, det civila samhällets organisationer, näringslivet, investerare och andra relevanta intressenter samt allmänheten deltar och diskuterar olika scenarier som kan skönjas i fråga om styrmedel som rör energi och klimat, även på lång sikt.