Erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
(1) Arbetskraftsbristen begränsar avsevärt unionens förmåga att anpassa sig till de förändringar som arbetsuppgifter, produktion och kommunikation för närvarande genomgår i ekonomierna och på arbetsmarknaderna.
(2) Från arbetsgivare i hela unionen kommer ständiga larmrapporter om svårigheter att hitta arbetstagare med rätt kompetens. Vidare förväntas den åldrande befolkningen minska tillgången på arbetskraft och förvärra kompetensbristen i framtiden. I unionen finns det 25 miljoner små och medelstora företag som påverkas i särskilt hög grad då de har svårt att hitta rätt kompetens för hållbar tillväxt, skalbarhet och konkurrenskraft.
(3) Kompetensbristen drabbar alla industriella ekosystem i många medlemsstater där allt fler hög-, medel- och lågkvalificerade tjänster är obesatta. Inom byggbranschen, tillverkningsindustrin, informations- och kommunikationsteknik (IKT), transportsektorn, yrkesmässiga tjänster och hälso-, sjuk- och långtidsvård råder ständig personalbrist. Dessutom fördubblades arbetskraftsbristen på områden som är viktiga för den gröna omställningen mellan 2015 och 2021. Situationen förvärras ytterligare av att företagen har svårt att hitta arbetstagare med rätt digitala färdigheter, särskilt IKT-specialister, samtidigt som nästan hälften av EU:s invånare saknar digitala färdigheter.
(4) Kompetensbristen hotar EU:s ambition att förbli en konkurrenskraftig global ledare, ett centrum för nettonollteknik och uppfylla ambitiösa klimat- och energimål. Kompetensbristen hindrar också unionen från att utnyttja den gröna och digitala omställningens potential, stärka sitt tekniska ledarskap, stimulera tillväxt och innovation och reagera effektivt på nödsituationer som covid-19-pandemin och geopolitiska konflikter. Kompetensbristen i specifika sektorer som hälso-, sjuk- och långtidsvården begränsar möjligheterna att ta hand om den åldrande befolkningen och säkerställa högkvalitativ vård för alla.
(5) För att komma till rätta med kompetensbristen krävs omfattande investeringar i kompetenshöjning och omskolning, liksom åtgärder för att få ut fler vuxna i arbetsför ålder på arbetsmarknaden, underlätta rörlighet för arbetstagare, förbättra arbetsvillkoren och attrahera människor med erforderlig kompetens till unionen.
(6) Unionen har konsekvent stött åtgärder för att komma till rätta med kompetens- och arbetskraftsbristen genom att maximera den egna arbetsföra befolkningens potential. Här finns initiativ för att förbättra rörligheten för arbetstagare på den inre marknaden, som Eures-portalen. Dessutom görs satsningar på att få ut fler kvinnor och personer med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund på arbetsmarknaden. Särskild tonvikt läggs också vid att få in underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden, särskilt unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Den europeiska kompetensagendan från 2020 innehåller tolv åtgärder som ska hjälpa människor och företag att utveckla och använda kompetens, inbegripet kommissionens rekommendationer om yrkesutbildning, individuella utbildningskonton, mikromeriter och lanseringen av kompetenspakten. Kompetenspakten främjar samarbete mellan offentliga och privata organisationer för att stärka kollektiva åtgärder för kompetensutveckling som tillgodoser arbetsmarknadens behov och stöder storskaliga partnerskap i viktiga industriella ekosystem.
(7) Unionen satsar på en inkluderande strategi för att avhjälpa arbetskraftsbristen, särskilt genom att hjälpa alla generationer i unionen att förverkliga sina livsval och sin potential i ekonomin och samhället i stort. Här finns en rad unionspolitiska instrument, särskilt kommissionens meddelande Befolkningsutvecklingen i Europa: en verktygslåda med åtgärder som medlemsstaterna kan använda för att bättre kombinera yrkes- och familjeliv, och stödja yngre generationers utveckling och välbefinnande liksom äldre generationers välfärd.
(8) Men efterfrågan på kompetent arbetskraft kan inte tillgodoses enbart av unionens arbetskraft. För att unionens ekonomi ska kunna blomstra och bli motståndskraftig måste den bli mer attraktiv för globala talanger. Laglig migration för arbetssökande från tredjeländer under ordnade former måste bli en del av lösningen för att hjälpa arbetsgivarna hitta arbetskraft med rätt kompetens och stimulera ekonomisk tillväxt.
(9) EU:s arbetskraftsundersökning visar att tredjelandsmedborgare med högskoleutbildning oftare än unionsmedborgare är överkvalificerade för sitt arbete och arbetar i låg- eller medelkvalificerade yrken. 2022 var 39,4 % av tredjelandsmedborgarna överkvalificerade för sitt arbete, jämfört med 31,8 % av unionsmedborgare från andra medlemsstater och endast 21,1 % av medlemsstatens egna medborgare. Överkvalificering kan leda till ekonomiska förluster för den berörda personen och unionens ekonomi.
(10) Medlemsstaterna har fortsatt rätt att fastställa inresekvoter för personer som kommer från tredjeländer för att söka arbete, men unionen har fastställt en övergripande strategi för laglig invandring som slår fast den mycket viktiga roll migranter spelar för unionens ekonomi och samhälle, och för att effektivisera migrationsförfaranden och harmonisera villkoren för arbetskraftsmigration och tredjelandsmedborgares rättigheter i unionen. Migrations- och asylpakten slår fast att lagliga vägar in i unionen för kvalificerade tredjelandsmedborgare är en mycket viktig del av ett övergripande migrationshanteringssystem. Europaparlamentets och rådets nya direktiv (EU) 2021/1883 (blåkortsdirektivet) ska locka välutbildade arbetstagare till arbetsmarknaden. För att tillgodose det ökade behovet av välutbildad arbetskraft inom IKT-sektorn i medlemsstaterna slår direktivet fast att högre yrkeskompetens bör anses likvärdig med bevis på högre utbildning i specifika IKT-yrken. Kommissionens paket om kompetenser och talang som antogs i april 2022 betonar också att laglig migration gynnar såväl migranter som ursprungs- och destinationsländer. Paketet föreslog lagstiftning och operativa och framtidsinriktade politiska åtgärder för att stärka unionens ram för laglig migration, inbegripet förslagen om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU för att förenkla villkoren för arbetskraftsmigration för tredjelandsmedborgare på alla kompetensnivåer och stärka deras rättigheter när de väl är bosatta i unionen.
(11) Välutbildade arbetstagare i behov av internationellt skydd som är villiga att ta anställning i medlemsstaterna är en viktig outnyttjad resurs som skulle kunna tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft. I linje med kommissionens rekommendation (EU) 2020/1364 om lagliga vägar till skydd i EU har kommissionens uppmanat medlemsstaterna att inrätta kompletterande arbetsvägar för personer som är i behov av internationellt skydd för att utnyttja deras kompetens, kvalifikationer och motivation och samtidigt avhjälpa arbetskrafts- och kompensbristen i unionen.
(12) För att underlätta internationell rekrytering och göra det möjligt för tredjelandsmedborgare att arbeta i bristyrken av unionsrelevans, har kommissionen förslagit inrättandet av en EU-talangreserv, en plattform som matchar tredjelandsmedborgares profil mot lediga jobb som arbetsgivare i medlemsstaterna lägger in. Talangreserven syftar till att attrahera arbetssökande från tredjeländer och hjälpa unionens arbetsgivare avhjälpa arbetskrafts- och kompetensbristen. Talangreserven skulle också kunna stödja genomförandet av kompletterande arbetsvägar.
(13) Kommissionen utvecklar också talangpartnerskap som är en viktig del av den externa dimensionen i migrations- och asylpakten och operationaliseras i linje med kommissionens meddelande om att locka kompetens och talang till EU.
(14) I en tid av växande global konkurrens om kompetens och talang är det bara en av unionens medlemsstater som finns med bland OECD:s fem mest attraktiva länder för välutbildad arbetskraft 2023. Förmågan att attrahera och behålla talanger beror på många faktorer, däribland integrations- och inkluderingspolitiska åtgärder, stödåtgärder för migranter med särskilda behov, lagliga vägar till permanent uppehållstillstånd och medborgarskap inbegripet för studenter, inkomstmöjligheter och skatter, framtidsutsikter, livskvalitet och erkännande av kompetens och kvalifikationer.
(15) Frågan om att attrahera kvalificerade arbetstagare och erkännande av kompetens och kvalifikationer finns med i alla unionsåtgärder om kompetens och migration. Kommissionens meddelande som åtföljde den europeiska kompetensagendan betonar behovet av ökade insatser för att förbättra lagliga vägar in i unionen och erkänna tredjelandsmedborgares kompetens på unionens arbetsmarknad. Kommissionens handlingsplan om integration och inkludering 2021–2027 slår fast att förenklade förfaranden för att erkänna kvalifikationer från tredjeländer och göra dem mer jämförbara är nyckeln till att tredjelandsmedborgare till fullo kan utnyttja sin kompetens. Industriplanen i den gröna given föreslog åtgärder, inbegripet arbetet med att erkänna tredjelandsmedborgares kompetens och var först ut med att föreslå en strategi där kompetens sätts i högsätet för att kartlägga unionsmedborgares och tredjelandsmedborgares faktiska färdigheter. Stödpaketet för små och medelstora företag slog fast att kompetensbrist är en av de största utmaningarna för små och medelstora företag, och erinrade om åtagandet att föreslå ett initiativ för att förbättra erkännandet av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer och avhjälpa kompetensbristen på unionens arbetsmarknad. Även kommissionens meddelande EU:s konkurrenskraft på lång sikt: – efter 2030 betonade att om bristen på kompetens ska kunna hanteras måste man underlätta mobiliteten genom att göra det enklare att erkänna kompetens och kvalifikationer mellan medlemsländerna och hos tredjelandsmedborgare.
(16) Den 14 september 2022 nämnde kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Europaåret för kompetens (2023) i sitt tal om tillståndet i unionen som betonade att en del av lösningen på kompetensbristen är att attrahera rätt kompetens till unionen. Europaparlamentets beslut (EU) 2023/936 slog fast fyra mål för Europaåret för kompetens, inbegripet målet att attrahera tredjelandsmedborgare med erforderlig kompetens till unionen. Målet inbegriper möjligheten att främja lärande, inbegripet vid behov språkutbildning, kompetensutveckling och rörlighet, och underlätta erkännandet av kvalifikationer.
(17) Erkännande av kompetens och kvalifikationer har mycket stor betydelse för att attrahera talanger och för rekrytering i allmänhet. Kvalifikationer och läranderesultat förknippade med kvalifikationer visar att lärandemålen uppnåtts. Kvalifikationer och kvalifikationsnivåer används ofta för att fastställa tillträdesvillkoren på arbetsmarknaden och kan kopplas till karriärutveckling och lönesättning. Kvalifikationer är ofta nödvändiga för att visa förenlighet med standarder och krav för att utöva vissa yrken, t.ex. reglerade yrken.
(18) En strategi där kompetens sätts i högsätet innebär att en persons kompetens fastställs och utnyttjas fullt ut, oavsett om kompetensen förvärvats på formell, icke-formell eller informell väg, snarare än att bedömningarna enbart grundas på kvalifikationer. Åtgärder för att attrahera talanger och få ut fler på arbetsmarknaden kan maximeras och bör genomsyras av en strategi som sätter kompetens i högsätet och värdesätter faktiska färdigheter, och som strävar efter att matcha arbetssökande med jobb som motsvarar deras talang och potential.
(19) Erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer organiseras och hanteras olika i medlemsstaterna beroende på nationell lagstiftning och sysselsättnings-, utbildnings- och migrationspolitik. Medlemsstaterna fattar rättsligt bindande beslut om erkännande i fall där de beviljar rättigheter till tredjelandsmedborgare som innehar specifika kvalifikationer. Sådana beslut gör det möjligt att fastställa nödvändiga färdigheter och kvalifikationer innan personer beviljas rättigheter i tre specifika fall, nämligen tillträde till reglerade yrken, tillträde till utbildning och vid arbetskraftsmigration.
(20) Det första fallet där en tredjelandsmedborgare kan behöva få sin kompetens och sina kvalifikationer erkända är i syfte att få tillträde till ett reglerat yrke. I denna kategori ingår hundratals yrkesgrupper, t.ex. sjuksköterskor, läkare, apotekare, arkitekter och – i vissa medlemsstater – murare, rörmokare, elektriker och väg- och vattenbyggnadsingenjörer. Erkännande av yrkeskvalifikationer är nödvändigt för att få tillträde till dessa yrken i medlemsstater där de är reglerade.
(21) För att säkerställa frihet att etablera sig och tillhandahålla tjänster och fri rörlighet för personer, och samtidigt säkerställa att yrkesmässiga normer och krav är uppfyllda, har unionen fastställt gemensamma principer, förfaranden och kriterier för erkännande av yrkeskvalifikationer som främjar öppenhet, rättvisa och samstämmighet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG.
(22) Direktiv 2005/36/EG omfattar unionsmedborgare som utövar rätten till fri rörlighet enligt unionsrätten. För att komplettera direktivet omfattar denna rekommendation främst tredjelandsmedborgare som är på väg att beviljas visum eller arbets- och uppehållstillstånd i en medlemsstat eller redan är lagligen bosatta i unionen, oberoende av om de är innehavare av kvalifikationer utfärdade i unionen eller tredjeländer. För att säkerställa principen om likabehandling kan en rad rekommendationer också vara relevanta för erkännande av kvalifikationer utfärdade i tredjeländer som innehas av unionsmedborgare.
(23) Skäl 10 i direktiv 2005/36/EG slår fast att direktivet inte hindrar medlemsstaterna från att, i enlighet med den egna lagstiftningen, erkänna yrkeskvalifikationer som medborgare från tredjeland har erhållit utanför Europeiska unionens territorium, men att varje erkännande bör göras med beaktande av de minimivillkor för utbildningen som gäller för vissa yrken. Vissa bestämmelser om erkännande av kvalifikationer tillämpas på tredjelandsmedborgare som då åtnjuter samma behandling som den mottagande medlemsstatens egna medborgare i enlighet med unionslagstiftningen om asyl och laglig migration samt fri rörlighet (t.ex. varaktigt bosatta, EU-medborgares familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare, personer som innehar flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt, forskare, välutbildade arbetstagare med EU:s blåkort, tredjelandsmedborgare som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2011/98/EU och säsongsarbetare).
(24) Direktiv 2005/36/EG tillämpas också på medborgare i specifika tredjeländer genom olika rättsakter och avtal. Direktiv 2005/36/EG tillämpas t.ex. på EES-medborgare (genom EES-avtalet) och medborgare i Schweiz (genom avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer). Utträdesavtalet och handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket klargör reglerna för tillämpning av direktiv 2005/36/EG på kvalifikationer som erhållits i Förenade kungariket före övergångsperiodens utgång den 31 december 2020.
(25) Unionens frihandelsavtal innehåller bestämmelser som stöder utveckling av avtal med tredjeländer om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Avtalet för ömsesidigt erkännande av arkitekter som i princip ingicks 2022 mellan unionen och Kanada gör det möjligt att arbeta som arkitekt i både unionen och Kanada i enlighet med överenskomna kriterier. Unionens handelsavtal innehåller också åtaganden att underlätta tillfällig vistelse i unionen för kvalificerade arbetstagare som kan komplettera förfaranden för bättre erkännande av tredjelandskvalifikationer.
(26) Det andra fallet där tredjelandsmedborgare kan behöva få sin kompetens och sina kvalifikationer erkända är vid akademiskt erkännande, det vill säga i syfte att genomgå utbildning som akademiska studier eller yrkesutbildning, eller för att få använda en akademisk titel. Akademiskt erkännande fokuserar på utländska utbildningskvalifikationers giltighet, nivå och läranderesultat eller på tidigare lärande i syfte att få tillträde till fortsatta studier. Det europeiska nätverket av nationella informationscentrum för akademisk rörlighet och erkännande (Enic-Naric-nätverken) informerar om erkännande av examina och andra kvalifikationer för att underlätta tillträde till fortsatta studier (oftast högre utbildning), och kan ansvara för erkännande, överklaganden och rådgivning om erkännande eller kvalifikationers jämförbarhet, också för tillträde till arbetsmarknaden i vissa länder.
(27) Unescos och Europarådets konvention om erkännande av kvalifikationer avseende högre utbildning i Europaregionen är den främsta primära rättsakten för erkännande av kvalifikationer i och utanför Europa. Den främjar rättvisa och tydliga förfaranden för erkännande inom rimlig tid för gymnasie- och högskolekvalifikationer. Artikel VII i Lissabonkonventionen underlättar erkännande av högre utbildning för flyktingar, fördrivna personer och personer i flyktingliknande förhållanden genom att underlätta vidare studier eller tillträde till arbete även i de fall kvalifikationerna inte kan styrkas med handlingar. Dessutom antog kommittén för Lissabonkonventionen 2017 en rekommendation om erkännande av kvalifikationer för flyktingar, fördrivna personer och personer i flyktingliknande förhållanden med principer för att upprätta en politik för erkännande av flyktingars kvalifikationer. Unescos globala konvention om erkännande av kvalifikationer för högre utbildning innehåller universella principer för rättvist, öppet och icke-diskriminerande erkännande av högre utbildningskvalifikationer och kvalifikationer som ger tillträde till högre utbildning och möjligheter till fortsatta studier och arbete.
(28) Det tredje fallet där tredjelandsmedborgare kan behöva få kompetens och kvalifikationer erkända är vid arbetskraftsmigration. För att utfärda visum eller arbets- och uppehållstillstånd till arbetstagare kontrollerar medlemsstaterna en tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer. Bedömningskriterierna och tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Erkännande av kompetens och kvalifikationer vid arbetskraftsmigration kan ske antingen före eller efter tredjelandsmedborgarens ankomst för att förbereda integrationen. Höga andelar avslag och långa handläggningstider kan avskräcka tredjelandsmedborgare, och en bedömning som enbart tar hänsyn till kvalifikationer och formell utbildning och fortbildning ger inte alltid en rättvisande bild av sökandens kompetens och potential, och kan hindra tredjelandsmedborgare från att integreras på arbetsmarknaden.
(29) Utöver fall där erkännande av kompetens och kvalifikationer krävs kan tredjelandsmedborgare också behöva tillgång till verktyg och information för att kompetens och kvalifikationer ska bli tydligare, t.ex. för att utöva icke-reglerade yrken eller få tillgång till finansiering. Även om erkännande av kvalifikationer inte krävs kan tredjelandsmedborgare behöva ett utlåtande som visar vad den utländska utbildningen motsvarar, eller information och råd om hur de ska kunna förstå och förklara vad deras kompetens och kvalifikationer är värda. Sådan frivillig användning av instrument för öppenhet innebär inte ytterligare rättigheter för innehavaren av kvalifikationerna och omfattas inte av tillämpningsområdet för denna rekommendation. Även om de inte omfattas av definitionen av erkännande i rekommendationen, kan ett sådant officiellt utlåtande eller klargörande av kompetens och kvalifikationer för arbetsgivare kallas erkännande i vissa medlemsstater.
(30) Väletablerade initiativ som Europass-ramen och verktyg för öppenhet som den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), europeisk klassificering av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco), europeisk digital referens för lärande och verktyg för öppenhet i Bolognaprocessen kan öka tydligheten hos och jämförbarheten mellan kompetens och kvalifikationer i syfte att möjliggöra lärande och karriärutveckling.
(31) I de tre fall där tredjelandsmedborgare kan behöva få sin kompetens och sina kvalifikationer erkända är förfarandena ofta mer komplicerade och kostsamma än för unionsmedborgare. Tredjelandsmedborgare tenderar att ha mer begränsad tillgång till stöd. De kan stöta på språkhinder (om informations- och stödtjänster inte finns tillgängliga på ett språk de förstår) eller ha svårt att förstå och hitta rätt i olika nationella system för erkännande av kompetens och kvalifikationer. Tredjelandsmedborgare kan själva få ombesörja och bekosta översättning och officiella intyg, och tillhandahålla handlingar eller andra bevis på sina kvalifikationer som inte krävs av unionsmedborgare eller normalt sett inte utfärdas i deras hemland. Personer som innehar eller ansöker om internationellt skydd i unionen liksom personer i behov av internationellt skydd i tredjeländer kanske inte ens kan dokumentera sina kvalifikationer, t.ex. när handlingar gått förlorade under flykt eller fördrivning.
(32) Arbetsgivare och rekryteringsorgan drabbas ofta av svårigheter och kostnader när de rekryterar tredjelandsmedborgare. Brist på tillgång till information om kvalifikationer som utfärdats i tredjeländer, tungrodda administrativa förfaranden, översättningskrav, kontroll av handlingarnas äkthet, efterlevnad och långa handläggningstider (inbegripet för erkännande av kompetens och kvalifikationer) kan försvåra för dem att attrahera talanger på en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Vissa medlemsstater tillämpar principen om företräde för unionsmedborgare (arbetsmarknadstest) som innebär att arbetsgivare måste bevisa att de försökt anställa unionsmedborgare eller lagligen bosatta tredjelandsmedborgare med tillträde till arbetsmarknaden i enlighet med nationell lagstiftning innan de får rekrytera en tredjelandsmedborgare. Det här kravet innebär en ytterligare belastning för arbetsgivarna, särskilt små och medelstora företag.
(33) Erkännande av kompetens och kvalifikationer som utfärdats i tredjeländer kan vara en utmaning för nationella myndigheter i medlemsstater som saknar tillgång till information om tredjelandskvalifikationer: skillnader i utbildnings- och kvalifikationssystem, språkskillnader, svårigheter att kontrollera äktheten och avsaknaden av etablerade nätverk och kontakter som skulle kunna bygga upp förtroendet för och kunskaperna om kvalifikationer från tredjeländer. Dessutom behandlar nationella myndigheter data och information om erkännande av kompetens och kvalifikationer på olika sätt vilket begränsar möjligheten till informationsutbyte mellan myndigheter och samordnade strategier för erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer.
(34) Erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer på nationell nivå bör planeras, utvecklas och genomföras som en del av ett myndighetsövergripande tillvägagångssätt för att attrahera talanger och ta hänsyn till ändrad efterfrågan och tillgång på kompetens.
(35) Nationella myndigheter bör öka sin kapacitet att förenkla och påskynda förfaranden för erkännande och tillhandahålla nödvändigt stöd och information till tredjelandsmedborgare, erkännandemyndigheter, arbetsförmedlingar, arbetsinspektörer och migrationsmyndigheter. Samarbete på unionsnivå om kompetens och kvalifikationer och medlemsstaternas sakkunskap och erfarenhet av erkännande av kompetens och kvalifikationer kan stödja nationella myndigheter och hjälpa unionen ändra och utvidga sina förfaranden för erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer. Samarbete kan möjliggöra utbyte av sakkunskap och information och konsekventa strategier för erkännande av tredjelandsmedborgares kompetens och kvalifikationer, särskilt avseende kvalifikationer som ofta är aktuella i förfaranden för erkännande i medlemsstaterna.
(36) Administrativt samarbete, partnerskap och avtal med tredjeländer och samarbete med utbildningsanordnare kan öka tilliten, öppenheten, informationsutbytet och autentiseringen av kvalifikationer.
(37) Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat ett akut behov av att underlätta tillträde till unionens arbetsmarknad för personer som innehar tillfälligt skydd. Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 innehöll rekommendationer och riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna underlätta yrkeskvalifikationer för människor som flyr undan Rysslands anfallskrig mot Ukraina. I juni 2023 presenterade kommissionen en bedömning av hur medlemsstaterna följt rekommendationen där en rad lovande exempel nämndes. Bedömningen lyfte fram att vissa medlemsstater vidtagit betydande åtgärder för att underlätta ukrainska arbetstagares integration, särskilt inom hälso- och sjukvården och utbildningsväsendet. Rekommendation (EU) 2022/554 skickade en viktig politisk signal till medlemsstaterna att göra allt som står i deras makt för att tillgodose de akuta behoven. Berörda parter, som samordningsgruppen för erkännande av yrkeskvalifikationer, uttryckte sin uppskattning över rekommendation (EU) 2022/554 och vissa föreslog att åtgärderna skulle utvidgas till att omfatta andra tredjelandsmedborgare.
(38) Unionen är fast besluten att stödja mänsklig och ekonomisk utveckling genom utvecklingsbistånd och samarbete. Partnerskap med tredjeländer för att attrahera talanger utformas på ett sätt som gynnar båda parter och tillgodoser behoven på båda parters arbetsmarknad. Unionens och medlemsstaternas politik och åtgärder för internationell rekrytering bör begränsa de tänkbara negativa konsekvenserna för ursprungsländerna. Försöken att attrahera talang bör inte leda till humankapitalflykt eller brain drain som kan begränsa tredjeländers utveckling och socioekonomiska förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster. Systematiska strategier för internationell rekrytering är nödvändiga, däribland ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med ursprungsländer, som talangpartnerskap, som stöder kompetens- och kapacitetsutveckling i ursprungsländerna.
REKOMMENDERAR:
1 Den europeiska kompetensagendan som lanserades 2020 beskrev EU:s mål för omskolning och fortbildning för de kommande fem åren.
2 Rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1).
3 Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton (EUT C 243, 27.6.2022, s. 26).
4 Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (EUT C 243, 27.6.2022, s. 10).
5 Eurostat, LFSA_EOQGAN.
6 Meddelande från kommissionen om en ny migrations- och asylpakt (COM(2020) 609 final).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (EUT L 382, 28.10.2021, s. 1).
8 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att locka kompetens och talang till EU (COM(2022) 657 final).
9 Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.1.2004, s. 44).
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (EUT L 343, 23.12.2011, s. 1).
11 Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1364 av den 23 september 2020 om lagliga vägar till skydd i EU: att främja vidarebosättning, inresa av humanitära skäl och andra kompletterande vägar (EUT L 317, 1.10.2020, s. 13).
12 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en talangreserv (COM(2023) 716).
13 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att locka kompetens och talang till EU (COM(2022) 657 final).
14 What is the best country for global talents in the OECD? OECD, Migration Policy Debates No. 29, 2023.
15 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 274 final).
16 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (COM(2020) 758 final).
17 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En industriplan i den gröna given för nettonollåldern (COM(2023) 62 final).
18 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (COM(2023) 535 final).
19 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2023/936 av den 10 maj 2023 om ett Europaår för kompetens (EUT L 125, 11.5.2023, s. 1).
20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).
21 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG (EUT L 112, 2.5.2018, s. 42).
22 Rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EUT C 189, 15.6.2017, s. 15).
23 Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina, (EUT L 107 I, 6.4.2022, s. 1).
24 Bedömning av kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina. Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, juni 2023.
25 Eurostat definierar överkvalificeringsgraden som andelen anställda personer med högskoleutbildning (Isced, 2011, nivåerna 5–8) i låg- eller medelkvalificerade yrken som normalt sett inte kräver högskoleutbildning (huvudgrupperna 4–9 i Isco-08).