Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2477 av den 30 augusti 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 vad gäller klassificering av unionens inre vattenvägar och de tekniska minimikraven för farkoster
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG, särskilt artiklarna 4.2 och 31.1, och
1 Genom direktiv (EU) 2016/1629 införs ett harmoniserat system för utfärdande av tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart som uppfyller enhetliga tekniska krav.
2 I bilaga I till direktiv (EU) 2016/1629 finns en förteckning över unionens inre vattenvägar, uppdelade geografiskt i zonerna 1, 2 och 3.
3 Klassificeringen av en vattenväg kan ändras, och vattenvägar kan läggas till och strykas, endast på begäran från den berörda medlemsstaten när det gäller vattenvägar på dess territorium.
4 Republiken Frankrike har begärt att klassificeringen av vattenvägar i zon 1 på dess territorium ska ändras. Frankrike tillhandahöll de exakta positionerna och beskrivningen av zon 1 i Frankrike.
5 Förbundsrepubliken Tyskland har begärt att klassificeringen av vattenvägar i zonerna 1, 2 och 3 på dess territorium ska ändras. Tyskland angav och beskrev vattenvägarna i zonerna 2 och 3 på dess territorium och tillhandahöll en detaljerad angivelse av körsträckan på Elbe och en tydlig beskrivning av vissa flodmynningar.
6 I bilaga II till direktiv (EU) 2016/1629 anges att de tekniska kraven för farkoster på unionens inre vattenvägar i zonerna 1, 2 och 3 är de som fastställs i ES-TRIN-standard 2021/1. ES-TRIN-standarder fastställer enhetliga tekniska krav som är nödvändiga för att garantera säkerheten för fartyg i inlandssjöfart, med beaktande av fartygstypen, inbegripet den zon som fartyget trafikerar. Ändringar av zoner i medlemsstater kan därmed påverka tillämpligheten för ES-TRIN i dessa områden.
7 Unionens åtgärder på inlandssjöfartens område bör syfta till att säkerställa enhetlighet vid utarbetandet av de tekniska kraven på fartyg i inlandssjöfart i unionen.
8 Europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni) inrättades den 3 juni 2015 inom ramen för Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen (CCNR) i syfte att utarbeta tekniska standarder för inlandssjöfart på olika områden, särskilt när det gäller fartyg, informationsteknik och besättning.
9 Vid sitt möte den 13 oktober 2022 antog Cesni en ny europeisk standard för fastställande av tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, närmare bestämt ES-TRIN 2023/1. Den innehåller bestämmelser om varvsindustrin, inredning och utrustning för fartyg i inlandssjöfart, särskilda bestämmelser för vissa kategorier av fartyg som passagerarfartyg, skjutbogserade konvojer och containerfartyg, bestämmelser om utrustning för automatiska identifieringssystem, bestämmelser om identifiering av fartyg, en förlaga till intyg och register, övergångsbestämmelser samt anvisningar för tillämpningen av den tekniska standarden.
10 Direktiv (EU) 2016/1629 bör därför ändras i enlighet med detta.
11 För att medlemsstaterna ska kunna anpassa sina interna regler för tekniska organ och kontrollorgan till den nya standarden ES-TRIN 2023/1, bör tillämpningen av ES-TRIN 2023/1 senareläggas,
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv (EU) 2016/1629 ska ändras på följande sätt:
1 Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.
2 Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
1 EUT L 252, 16.9.2016, s. 118.
2 Resolution CESNI 2022-II-1.
BILAGA I
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER UNIONENS INRE VATTENVÄGAR, UPPDELADE GEOGRAFISKT I ZONERNA 1, 2 OCH 3
KAPITEL 1
Zon 1
Tyskland
Ems | Från en linje som förbinder f.d. Greetsiel-fyrtornet och den västra piren vid hamninloppet i Eemshaven i riktning ut mot havet till latitud 53°30′N och longitud 6°45′E, dvs. något utanför läktringsområdet för torrlastfartyg i Alte Ems i riktning mot havet.
Frankrike
Gironde från den transversala havsgräns som utgörs av den linje som förbinder Pointe de Grave med Pointe de Suzac, till den linje som förbinder Pointe de Grave med Conche de Pontaillacs östligaste punkt.
Loire från den transversala havsgräns som utgörs av den linje som förbinder Pointe de Mindin med Point de Penoët, till den linje som förbinder fyren på fördämningen vid Pointe du Pointeau med Villès-Martin-fyren vid Saint-Nazaire.
Seine från den transversala havsgränsen (som utgörs av linjen från Cape Hode, på den högra stranden, till den punkt på vänstra stranden där den planerade fördämningen möter kusten nedströms från Berville-sur-Mer) till den gräns som utgörs av en linje i riktning 245° som går från Sainte Adresse-fyren till den punkt där den korsar Greenwichmeridianen. Från denna skärningspunkt utvidgas gränsen av en linje som går i nord-sydlig riktning tills den korsar en linje i öst-västlig riktning från Falaise des Fonds-fyren väster om Honfleur.
Rhônes delta:
Golf de Fos: från gränserna för zon 3 i norr och öster, till en bruten linje som börjar vid fyren vid fördämningen vid Canal St-Louis och skär igenom det norra kardinalmärket vid They de la Gracieuse och det västra kardinalmärket vid Lavéra och som slutar vid Pointe de Bonnieu.
Den södra delen av Etang de Berre mellan Martigues (spetsen på Brise Lames) och hamnen i La Pointe (slutet på den norra fördämningen).
Polen
Den del av Pomorskabukten som ligger söder om den linje som förbinder Nord Perd på ön Rügen och Niechorze fyr.
Den del av Gdańskbukten som ligger söder om den linje som förbinder Hels fyr och bojen vid inloppet till Baltijsk hamn.
Sverige
Vänern, i söder avgränsad av latitudparallellen genom sjömärket Bastungsgrunden.
Vättern
Brofjorden–Donsö
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 2 eller 3 och av en linje från Grötös sydligaste punkt via Gåsös västligaste punkt, Härmanös nordligaste punkt, Härmanö huvud, Vedholmen, Danholmen, centrum av Mollön, fyren Räbbehuvud, fyren S:t Olovs nedre, Flatholmens sydöstligaste punkt, fyren Åstol, fyren Marstrand, fyren Sälö, fyren Kågholmens nedre, fyren Tanneskär, fyren Buskärs Knöte, och fyren Rivö fjord övre till fyren Rivö.
Norra Öregrundsgrepen
Området mellan fastlandet och Gräsö, avgränsat i norr av latitudparallellen genom fyren Engelska grundet och i söder av longitudparallellen genom ensfyren Öregrund övre.
Söderarm–Sandhamn
Det område som avgränsas av gränsen för zon 2 och av en linje från ensfyren Tyvö via fyren Söderarm, den övre ensfyren vid Söderarms lotsplats, och fyren Prästkobben till sjömärket Korsö.
Jungfrufjärden
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 2 och av en linje från Nämdös västligaste punkt via Mörtö-Bunsöns västligaste punkt till sjömärket Ornöhuvud.
Mysingen–Landsort
Det område som avgränsas av gränsen för zon 2 och av en linje från fyren Utö via Nåttarös sydligaste punkt, fyren Måsknuv, och fyren Viksten till fyren Landsort.
Landsort–Arkö
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränserna för zon 2 eller 3 och av en linje från fyren Landsort via Enskärs sydligaste punkt och fyren Norra Kränkan till Marö Kupa.
Valdemarsviken och Gryts skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränserna för zon 2 och av en linje från sjömärket Gubbö Kupa via fyren Häradsskär och fyren Hägerökarten till Kvädös sydligaste punkt.
Norra Kalmarsund–Västervik
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från Hallmare Skackel via fyren Aleskär, fyren Idö, fyren Idö Stångskär, fyren Strupö Ljungskär, position 57°20′00″N, 016°48′00″E, och sjömärket Enerumsgrund till Ölands nordligaste punkt och vidare via Ölands nordvästra kust, och i söder av latitudparallellen till latitud 56°15′00″N.
Södra Kalmarsund
Det område mellan fastlandet och Öland som i norr avgränsas av en linje från Dunö udde (på fastlandet) till Bejershamn på Öland och i söder av latitudparallellen till latitud 56°15′00″N.
Zon 2
Tjeckien
Lipnoreservoaren
Tyskland
Ems | Från en linje som går tvärsöver Ems nära inloppet till Papenburgs hamn mellan f.d. pumpstationen i Diemen och öppningen i fördämningen vid Halte till en linje som förbinder det f.d. Greetsiel-fyrtornet och västra piren i hamninloppet i Eemshaven.
Leda | Från inloppet till yttre hamnen vid havsslussen i Leer till mynningen i Ems.
Jade | På landsidan av en linje som förbinder fyren i Schillig övre med Langwardens kyrktorn.
Weser | Från nordvästra hörnet av järnvägsbron i Bremen till en linje som förbinder Langwardens och Cappels kyrktorn, inklusive Wesers förgreningar som benämns Rekumer Loch, Rechter Nebenarm och Schweiburg.
Hunte | Från en linje 140 m nedströms från Amalienbrücke i Oldenburg till mynningen i Weser.
Lesum | Från Hammes och Wümmes sammanflöde (0,00 km) till mynningen i Weser
Elbe | Från nedre gränsen för Hamburgs hamn till en linje som förbinder sjömärket i Döse och det västra hörnet av fördämningen vid Friedrichskoog (Dieksand), inklusive Mühlenberger Loch Ruthenstrom (från 3,75 km till mynningen i Elbe) Nebenelben: Hahnöfer Nebenelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 635,00 km och 644,00 km) Lühesander Süderelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 646,50 km och 650,50 km) Bütztflether Süderelbe (från 0,69 km till mynningen i Elbe) Haseldorfer Binnenelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 653,00 km och 658,00 km) Pagensander Nebenelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 659,00 km och 664,00 km) Schwarztonnensander Nebenelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 661,00 km och 664,00 km) Wischhafener Süderelbe (från 8,03 km till mynningen i Elbe) Glückstädter Nebenelbe (avgränsat av de förlängda kilometerangivelserna i Elbe mellan 672,00 km och 676,00 km)
Este | Nedströms slussen i Buxtehude (0,25 km) till mynningen i Elbe
Lühe | Nedströms Au-Mühle i Horneburg (0,00 km) till mynningen i Elbe
Schwinge | Från det norra hörnet av Salztor-slussen i Stade till mynningen i Elbe
Pinnau | Från sydvästra hörnet av järnvägsbron i Pinneberg till mynningen i Elbe
Krückau | Från sydvästra hörnet av vägbron i Wedenkamp till mynningen i Elbe
Stör | Från tidvattenmätaren i Rensing till mynningen i Elbe
Freiburger Hafenpriel | Från östra hörnet av slussen i Freiburg an der Elbe till mynningen i Elbe
Oste | Från 210 m uppströms från mittlinjen på vägbron över Oste-fördämningen (69,36 km) till mynningen i Elbe
Meldorfer Bucht | På landsidan av en linje som förbinder västra hörnet av fördämningen vid Friedrichskoog (Dieksand) och västra pirhuvudet i Büsum
Eider | Uppströms från Giselau-kanalens mynning (22,64 km) till linjen mellan mitten av fästningen (Tränke) och kyrktornet i Vollerwiek
Gieselau-kanalen | Från mynningen i Eider till mynningen i Nord-Ostsee-Kanal
Flensburger Förde | På landsidan av en linje som förbinder Kegnäs fyrtorn och Birknack och norrut upp till gränsen mellan Tyskland och Danmark i Flensburger Förde
Schlei | På landsidan av en linje mellan pirhuvudena i Schleimünde
Eckernförder Bucht | På landsidan av en linje som förbinder Boknis-Eck och den nordvästra spetsen av fastlandet nära Dänisch Nienhof
Kieler Förde | På landsidan av en linje som förbinder Bülks fyrtorn och sjökrigsmonumentet i Laboe
Nord-Ostsee-Kanal inklusive Audorfer See och Schirnauer See | Från en linje som förbinder pirhuvudena i Brunsbüttel till en linje som förbinder signalerna i Kiel-Holtenau, inklusive Borgstedter See och Enge, Flemhuder See och Achterwehrer-kanalen
Trave | Från nordvästra hörnet av lyftbron för järnvägen i Lübeck med Pötenitzer Wiek och Dassower See till en linje som förbinder de södra inre och de norra yttre pirhuvudena i Travemünde
Wismarbucht, inklusive Kirchsee, Breitling, Salzhaff och hamnområdet i Wismar | Avgränsat mot havet av en linje mellan Hoher Wieschendorf Huk och Timmendorfs fyr och en linje som förbinder Gollwitzs fyr på ön Poel och Wustrow-halvöns södra udde
Warnow och Unterwarnow, inklusive Breitling med förgreningar (utom förgrening väster om Badewieseninsel) | Från södra hörnet av järnvägsbron Rostock-Stralsund till en linje som förbinder norra huvudet av den östra piren i Rostock-Warnemünde
Farvatten som omges av fastlandet samt halvöarna Darß och Zingst och öarna Bock, Hiddensee och Rügen (inklusive hamnområdet i Stralsund) | Avgränsat mot havet mellan halvön Zingst och ön Bock: av latitudparallellen till latitud 54°26′42″N, öarna Bock och Hiddensee: av en linje som förbinder nordspetsen på ön Bock och sydspetsen på ön Hiddensee, öarna Hiddensee och Rügen (Bug): av en linje som förbinder Neubessins sydöstra udde och Buger Haken.
Greifswalder Bodden och hamnområdet i Greifswald, inklusive Ryck | Från östra hörnet av Steinbecker Brücke i Greifswald till en linje som förbinder östra spetsen på Thiessower Haken (Südperd) och östra spetsen på ön Ruden och fortsätter till norra spetsen på ön Usedom (54°10′37″N, 13°47′51″E)
Farvatten som omges av fastlandet samt ön Usedom (Peenestrom, inklusive hamnområdet i Wolgast samt Achterwasser och Stettiner Haff) | Österut fram till den tysk-polska gränsen i Stettiner Haff
Uecker | Från det sydvästra hörnet av vägbron i Ueckermünde till förbindelselinjen mellan pirhuvudenas havssida
Frankrike
Gironde från kilometertavlan (KP 48,50) till nedströmsdelen av spetsen av Ile de Patiras, till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Grave med Pointe de Suzac.
Loire från Cordemais (KP 25) till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Mindin med Pointe de Penhoët.
Seine från början av Tancarville-kanalen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen från Cape Hode, på den högra stranden, till den punkt, på den vänstra stranden, där den planerade fördämningen möter kusten nedanför Berville-sur-Mer.
Vilaine från Arzal-dammen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe du Scal med Pointe du Moustoir.
Genèvesjön.
Ungern
Balatonsjön
Nederländerna
Dollard
Eems
Waddenzee: inklusive förbindelselederna till Nordsjön
Ijsselmeer: inklusive Markermeer och Ijmeer men exklusive Gouwzee
Nieuwe Waterweg och Scheur
Caland-kanalen väster om Benelux-hamnen
Hollands Diep
Breeddiep, Beer-kanalen och de hamnar som är förbundna med den
Haringvliet och Vuile Gat: inklusive vattenvägarna mellan Goeree-Overflakkee å ena sidan och Voorne-Putten och Hoeksche Waard å andra sidan
Hellegat
Volkerak
Krammer
Grevelingenmeer och Brouwershavensche Gat: inklusive alla vattenvägar mellan Schouwen-Duiveland och Goeree-Overflakkee
Keten, Mastgat, Zijpe, Krabbenkreek, Oosterschelde och Roompot: inklusive vattenvägarna mellan Walcheren, Noord-Beveland och Zuid-Beveland å ena sidan och Schouwen-Duiveland och Tholen å andra sidan exklusive Schelde-Rhen-kanalen
Schelde och Westerschelde och dess mynning mot havet: inklusive vattenvägarna mellan Zeeland Flanders å ena sidan och Walcheren och Zuid-Beveland å andra sidan exklusive Schelde-Rhen-kanalen
Polen
Szczecinbukten
Kamieńbukten
Wisłabukten
Puckviken
Włocławski reservoar
Sjön Śniardwy
Sjön Niegocin
Sjön Mamry
Sverige
Lysekil–Orust–Tjörn
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från Släggö i Lysekil till Skaftölandet i bäring 170 grader, en linje från fyren Islandsberg till Lavösund, en linje från fyren Lyr i bäring 300 grader till fastlandet öster om Mollösund, en linje från Lyrs sydligaste punkt till Björholmen, och i den norra delen av Hakefjorden av den linje som utgörs av latitudparallellen till latitud 58°01,00”N.
Göteborgs södra skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet eller gränsen för zon 3 och av en linje från västra delen av hamnen Arendal via Knippleholmen, fyren Rivö, fyren Rivö fjord övre, sjömärket Känsö torn, fyren Kårholmeskär, och ledfyren Rättaren till Askims nabbe.
Öregrund–Norrtälje
Det område mellan fastlandet och Gräsö som i norr avgränsas av longitudparallellen genom ensfyren Öregrund övre, och mot havet avgränsas av en linje mellan Äspskäret och fyren Råstensudde, en linje över Singsundet, broarna över Fygdströmmen, och en linje från Dejeudden via fyren Arholma till fyren Tyvö.
Norrtälje–Nämdö
Det område som avgränsas av fastlandet eller av gränserna för zon 2 eller 3 och av en linje från fyren Tyvö via fyren Idskärskobben, Svartlögas västligaste punkt, fyren Stenkobbsgrund, sjömärket Korsö, och Nämdös västligaste punkt till Björnös sydligaste punkt.
Dalarö–Torö
Det område som avgränsas av fastlandet och av en linje från sjömärket Ornöhuvud via Klacknäset, Näset på Ornö, Utös nordligaste punkt, fyren Utö, fyren Älvsnabben, Norra Stegholmen, Yttre Gården, Valsudden på Järflotta, och Långsudden på Järflotta till Torös östligaste punkt.
Torö–Oxelösund
Det område som avgränsas av fastlandet eller av gränsen för zon 3 och av en linje från Torö kyrka via fyren Fifång, fyren Kockelhällan, Lacka torn, Kittelös östligaste punkt, fyren Trutbådan, fyren Beten, och sjömärket Femörehuvud till Svartudden norr om fyren Kungshamn övre.
Bråviken, Slätbaken och Östergötlands skärgård
Det område som avgränsas av fastlandet (i västra Bråviken från Hamnbron i Norrköping, i västra Slätbaken från Mems sluss) och av en linje från fyren Gullängsberget via sjömärket Arkö, Marö kupa, sjömärket Kupa klint, Birkskärs västligaste punkt, och sjömärket Gubbö kupa till Dalaudde söder om Orren.
Centrala Kalmarsund
Det område som i väster avgränsas av fastlandet, i öster av Öland, i norr av latitudparallellen till latitud 56°51,00′N och i söder av en linje från Dunö udde (på fastlandet) till Bejershamn på Öland.
KAPITEL 2
Zon 3
Belgien
Maritima Schelde (nedströms från redden i Antwerpen)
Bulgarien
Donau: från 845,650 km till 374,100 km
Tjeckien
Reservoarer: Brněnská (Kníničky), Jesenice, Nechranice, Orlík, Rozkoš, Slapy, Těrlicko, Žermanice och Nové Mlýny III
Grustagssjöar: Ostrožná Nová Ves och Tovačov
Tyskland
Donau | Från Kelheim (2414,72 km) till gränsen mellan Tyskland och Österrike vid Jochenstein
Rhen inklusive Lampertheimer Altrhein (från 4,75 km till Rhen), Altrhein Stockstadt-Erfelden (från 9,80 km till Rhen) | Från gränsen mellan Tyskland och Schweiz vid Basel till gränsen mellan Tyskland och Nederländerna vid Millingen
Elbe (Norderelbe) inklusive Süderelbe och Köhlbrand | Från Elbe-Seiten-kanalens mynning till nedre gränsen för Hamburgs hamn
Müritz
Frankrike
Adour från Bec du Gave till havet
Aulne från Châteaulin-slussen till den transversala havsgräns som utgörs av Passage de Rosnoën
Blavet från Pontivy till Pont du Bonhomme
Calais-kanalen
Charente från bron vid Tonnay-Charente till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som passerar genom centrum av fyren nedströms på den vänstra stranden och genom centrum av Fort de la Pointe
Dordogne från sammanflödet med Lidoire till Bec d’Ambès
Garonne från bron vid Castet en Dorthe till Bec d’Ambès
Gironde från Bec d’Ambès till den transversala linjen vid KP 48,50 genom spetsen (nedströms) av Ile de Patiras
Hérault från hamnen i Bessan till havet, till den övre tidvattenlinjen
Isle från sammanflödet med Dronne till sammanflödet med Dordogne
Loire från sammanflödet med Maine till Cordemais (KP 25)
Marne från bron vid Bonneuil (KP 169 bis 900) och slussen vid Saint-Maur till sammanflödet med Seine
Rhen
Nive från Haïtze-dammen vid Ustaritz till sammanflödet med Adour
Oise från Janville-slussen till sammanflödet med Seine
Orb från Sérignan till havet, till den övre tidvattenlinjen
Rhône från gränsen mot Schweiz till havet, med undantag för Petit Rhône
Saône från bron Pont de Bourgogne vid Chalon-sur-Saône till sammanflödet med Rhône
Seine från slussen vid Nogent-sur-Seine till början av Tancarville-kanalen
Sèvre Niortaise från slussen vid Marans vid den transversala havsgränsen mittemot vakthuset vid mynningen
Somme från nedströmssidan av bron Pont de la Portelette vid Abbeville till viadukten på järnvägen mellan Noyelles och Saint-Valéry-sur-Somme
Vilaine från Redon (KP 89,345) till Arzal-dammen
Amancesjön
Annecysjön
Biscarossesjön
Bourgetsjön
Carcanssjön
Cazauxsjön
Der-Chantecoqsjön
Guerlédansjön
Hourtinsjön
Lacanausjön
Orientsjön
Pareloupsjön
Parentissjön
Sanguinetsjön
Serre-Ponçonsjön
Templesjön
Kroatien
Donau: från 1295 + 500 km till 1433 + 100 km
Floden Drava: från 0 km till 198 + 600 km
Floden Sava: från 210 + 800 km till 594 + 000 km
Floden Kupa: från 0 km till 5 + 900 km
Floden Una: från 0 km till 15 km
Ungern
Donau: från 1812 km till 1433 km
Donau Moson: från 14 km till 0 km
Donau Szentendre: från 32 km till 0 km
Donau Ráckeve: från 58 km till 0 km
Floden Tisza: från 685 km till 160 km
Floden Dráva: från 198 km till 70 km
Floden Bodrog: från 51 km till 0 km
Floden Kettős Körös: från 23 km till 0 km
Floden Hármas Körös: från 91 km till 0 km
Sió-kanalen: från 23 km till 0 km
Sjön Velence
Sjön Fertő
Nederländerna
Rhen
Sneekermeer, Koevordermeer, Heegermeer, Fluessen, Slotermeer, Tjeukemeer, Beulakkerwijde, Belterwijde, Ramsdiep, Ketelmeer, Zwartemeer, Veluwemeer, Eemmeer, Alkmaardermeer, Gouwzee, Buiten IJ, Afgesloten IJ, Noordzeekanaal, IJmuidens hamn, Rotterdams hamnområde, Nieuwe Maas, Noord, Oude Maas, Beneden Merwede, Nieuwe Merwede, Dordische Kil, Boven Merwede, Waal, Bijlandsch-kanalen, Boven Rijn, Pannersdensch-kanalen, Geldersche IJssel, Neder Rijn, Lek, Amsterdam–Rhen-kanalen, Veerse Meer, Schelde–Rhen-kanalen till mynningen i Volkerak, Amer, Bergsche Maas, Maas nedanför Venlo, Gooimeer, Europoort, Calandkanaal (öster om Benelux-hamnen), Hartelkanaal
Österrike
Donau: från gränsen till Tyskland till gränsen till Slovakien
Inn: från mynningen till Passau-Inglings kraftverk
Traun: från mynningen till 1,80 km
Enns: från mynningen till 2,70 km
March: till 6,00 km
Polen
Floden Biebrza från mynningen av Augustowski-kanalen till mynningen i floden Narew
Floden Brda från sammanflödet med Bydgoski-kanalen i Bydgoszcz till mynningen i floden Wisła
Floden Bug från mynningen av floden Muchawiec till mynningen i floden Narew
Dąbiesjön till gränsen mot inre farvatten
Augustowski-kanalen från sammanflödet med floden Biebrza till statsgränsen, tillsammans med sjöarna längs kanalens lopp
Bartnicki-kanalen från sjön Ruda Woda till sjön Bartężek, tillsammans med sjön Bartężek
Bydgoski-kanalen
Elbląski -kanalen från sjön Druzno till sjön Jeziorak och sjön Szeląg Wielki, tillsammans med dessa sjöar och sjöarna längs kanalens lopp, och en förgrening i riktning mot Zalewo från sjön Jeziorak till sjön Ewingi
Gliwicki-kanalen tillsammans med Kędzierzyński-kanalen
Jagielloński-kanalen från sammanflödet med floden Elbląg till floden Nogat
Łączański-kanalen
Ślesiński-kanalen med sjöarna belägna längs denna kanals lopp och sjön Gopło
Żerański-kanalen
Floden Martwa Wisła från floden Wisła i Przegalina till gränsen mot inre farvatten
Floden Narew från mynningen av floden Biebrza till mynningen i floden Wisła, tillsammans med sjön Zegrzyński
Floden Nogat från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Noteć (övre) från sjön Gopło till sammanflödet med Górnonotecki-kanalen samt Górnonotecki-kanalen och floden Noteć (nedre) från sammanflödet med Bydgoski-kanalen till mynningen i floden Warta
Floden Nysa Łużycka från Gubin till mynningen av floden Oder
Floden Oder från staden Racibórz till sammanflödet med floden östra Oder som övergår i floden Regalica från passagen Klucz-Ustowo, tillsammans med den floden och dess förgreningar till Dąbiesjön samt en förgrening av floden Oder från slussen Opatowice till slussen i staden Wrocław
Floden västra Oder från överfallsdammen i Widuchowa (vid 704,1 km för floden Oder) till gränsen mot inre farvatten, tillsammans med förgreningar samt passagen Klucz-Ustowo, som förbinder floden östra Oder med floden västra Oder
Floden Parnica och Parnicki-passagen från floden västra Oder till gränsen mot inre farvatten
Floden Pisa från sjön Roś till mynningen i floden Narew
Floden Szkarpawa från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Warta från Ślesińskisjön till mynningen i floden Oder
De stora masuriska sjöarna, omfattande de sjöar som förenas av de floder och kanaler som utgör ett huvudlopp från och med Rośsjön i Pisz till och med Węgorzewski-kanalen i Węgorzewo, tillsammans med sjöarna Seksty, Mikołajskie, Tałty, Tałtowisko, Kotek, Szymon, Szymoneckie, Jagodne, Boczne, Tajty, Kisajno, Dargin, Łabap, Kirsajty och Święcajty, tillsammans med Giżycki-kanalen och Niegociński-kanalen och Piękna Góra-kanalen, samt en förgrening från och med Ryńskiesjön i Ryn till Nidzkiesjön (fram till 3 km, till gränsen mot Nidzkiesjöns naturreservat), tillsammans med sjöarna Bełdany, Guzianka Mała och Guzianka Wielka
Floden Wisła från mynningen av floden Przemsza till sammanflödet med Łączański-kanalen samt från den kanalens mynning i Skawina till floden Wisłas mynning i Gdańsk-bukten, utom Włocławski-reservoaren
Rumänien
Donau: från gränsen mellan Serbien och Rumänien (1075 km) till Svarta havet vid Sulina-armen.
Donau–Svartahavskanalen (64,410 km lång): från sammanflödet med floden Donau, vid 299,300 km för Donau vid Cernavodă (motsvarande 64,410 km för kanalen), till södra hamnen i Constanta–Agigea (0 km för kanalen).
Poarta Albă–Midia Năvodari-kanalen (34,600 km lång): från sammanflödet med Donau–Svartahavskanalen vid 29,410 km vid Poarta Albă (motsvarande 27,500 km för kanalen) till Midia hamn (0 km för kanalen)
Slovakien
Donau: från 1880,26 km till 1708,20 km
Donaukanalen: från 1851,75 km till 1811,00 km
Floden Váh: från 0,00 km till 70,00 km
Floden Morava: från 0,00 km till 6,00 km
Floden Bodrog: från 49,68 km till 64,85 km
Reservoarer: Oravská Priehrada, Liptovská Mara, Zemplínska Šírava
Sverige
Mälaren
Saltsjön, Stockholms hamnar och Värmdölandet
Det område som från Mälarens utlopp i Stockholm, via Norrström, Slussen respektive Hammarbyslussen avgränsas av fastlandet och Lidingöbron, och av en linje genom fyren Elfviksgrund i bäring 135–315 grader, en linje mellan Mellangårdsholmen och Högklevsudde i Baggensfjärden, Örsundet mellan Ingarö och Fågelbrolandet, en linje från Rönnäsudd via fyren Tegelhällan och fyren Runö till Talatta på Djurö, och en linje över Vindöström mellan Vindö och Värmdölandet, och dessutom av öarna i området.
Södertälje kanal och Södertälje hamnar
Södertälje kanal och Södertälje hamnar, som i norr avgränsas av Södertälje sluss och i söder av latitudparallellen till latitud 59°09′00″N.
Trollhätte kanal, Göta älv och Nordre älv
Området från latitudparallellen genom Bastungsgrundens sjömärke i den södra delen av Vänern till Älvsborgsbron, och i Nordre älv till longitudparallellen till longitud 11°45′00″E.
Göta kanal
I öster från Mems sluss till Motalabron, inklusive sjöarna Asplången, Roxen och Boren, i väster från longitudparallellen genom fyren Rödesund Norra Yttre vid Karlsborg till Sjötorps sluss, inklusive det sjösystem genom vilket kanalen passerar.
1 För fartyg som är registrerade i en annan stat ska bestämmelserna i artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (BGBl. 1963 II, s. 602) tillämpas.
3 För fartyg som är registrerade i en annan stat ska bestämmelserna i artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (BGBl. 1963 II, s. 602) tillämpas.
BILAGA II
BILAGA II
TEKNISKA MINIMIKRAV FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 1, 2, 3 OCH 4
De tekniska kraven för farkoster är de som anges i ES-TRIN-standarden 2023/1.