Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3018 av den 27 november 2024 om ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (Text av betydelse för EES och Schweiz)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 fastställs en rättslig ram på unionsnivå för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik.
2 Förordning (EG) nr 223/2009 ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/759 för att ytterligare stärka styrningen av det europeiska statistiksystemet (ESS), särskilt dess yrkesmässiga oberoende. Denna förstärkta styrning har visat sig vara verkningsfull.
3 Den 6 mars 2023 offentliggjorde Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (Esgab) sin årsrapport för 2022. Att säkerställa yrkesmässigt oberoende är enligt denna årsrapport av avgörande betydelse för att tillhandahålla objektiv och opartisk europeisk statistik och för att bygga upp allmänhetens förtroende för beslut och politik som grundar sig på denna. Medlemsstaterna och kommissionen ska därför följa internationell bästa praxis när det gäller urval, utnämning och uppsägning av cheferna för de nationella statistikbyråerna (NSI) respektive kommissionens (Eurostat) generaldirektör, på grundval av tydliga yrkesmässiga kriterier såsom statistiskt anseende och en hög kompetensnivå på statistikområdet. Skälen för en förtida uppsägning får inte äventyra det yrkesmässiga oberoendet; de ska vara väl motiverade, specificerade och meddelas på lämpligt sätt, samtidigt som den berörda personens rättigheter respekteras. Dessutom ska kommissionen (Eurostat) informera Esgab om alla allvarliga farhågor som den har när det gäller genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik, med tanke på Esgabs viktiga roll som ett unionsorgan med uppgift att tillhandahålla en oberoende bedömning av ESS genomförande av riktlinjerna för europeisk statistik och ge råd om hur användarnas förtroende för europeisk statistik kan stärkas.
4 Den digitala omställningen har lett till radikalt annorlunda förhållanden och ny miljö med nya behov av europeisk statistik. På senare tid har dessutom humanitära och politiska omständigheter, såsom covid-19-pandemin och den energi- och levnadskostnadskris som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, ökat kraven och förväntningarna på aktuellare, mer frekvent och mer detaljerad europeisk statistik som behövs för att stödja unionens beslutsfattande och säkerställa bästa möjliga krishantering från unionens sida.
5 Det kan finnas krissituationer där snabb och innovativ europeisk statistik behövs för att tillgodose brådskande politiska behov. Till exempel hämmar bristen på aktuella uppgifter om vinster per enhet och företagsvinster beslutsfattarna i deras ansträngningar för att göra en heltäckande bedömning av frågan om prisökningar vid en tidpunkt då det pågår forskning om inverkan av företagens policyer och hur de eventuellt bidrar till inflationen. Det är därför avgörande att fastställa förfaranden för att tillgodose brådskande politiska behov av europeisk statistik.
6 För att tillgodose den ökande efterfrågan och de ökande förväntningarna på aktuellare, mer frekvent och mer detaljerad europeisk statistik samt snabbare och mer samordnade svar från EES avseende brådskande statistikkrav i kristider är det nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 223/2009. Syftet med denna ändringsförordning är att säkerställa att den europeiska statistiken förblir relevant genom att beakta föränderliga och mer krävande användarbehov, särskilt genom att ta vara på den fulla potentialen hos digitala datakällor och digital teknik och möjliggöra användning av dem för europeisk statistik, genom att göra ESS mer flexibelt och kapabelt att reagera effektivt och snabbt på kriser, genom att tillåta uppgiftsdelning och genom att stärka samordningen mellan partnerna i ESS.
7 För att återspegla aktuella förhållanden och den digitala miljö där ESS verkar bör nya eller uppdaterade definitioner införas i förordning (EG) nr 223/2009 för att precisera begreppen uppgifter, metadata, uppgiftsinnehavare, datakälla, uppgiftstillgång och användning för statistiska ändamål.
8 Den senaste tidens händelser, såsom covid-pandemin och den energi- och levnadskostnadskris som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har visat att tillgång till aktuell, tillförlitlig och jämförbar europeisk statistik är avgörande för myndigheternas effektiva insatser i nödsituationer. Det bör därför vara möjligt för ESS att snabbt inleda samordnade åtgärder om brådskande behov av uppgifter och statistik uppstår utanför den reguljära planeringen, särskilt i tider av kriser som erkänns i en unionsrättsakt, såsom i rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1993, Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU, rådets förordning (EU) 2016/369, rådets förordning (EU) 2022/2372 och en förordning om inrättande av en ram med åtgärder relaterade till krissituationer på den inre marknaden och resiliens på den inre marknaden (förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden). I en sådan situation bör en uppgiftsinnehavare på begäran tillgängliggöra uppgifter för en NSI eller kommissionen (Eurostat) om denna NSI eller kommissionen (Eurostat) visar att det finns ett exceptionellt behov av att använda de begärda uppgifterna, i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854. Kommissionen (Eurostat) bör kunna vidta brådskande statistikåtgärder i nära samarbete med kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén). NSI och andra nationella myndigheter med ansvar för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik (andra nationella myndigheter) bör kunna delta i sådana åtgärder på frivillig basis.
9 Tillgång till och användning av nya datakällor, inbegripet stordata, som uppkommer från digitala tjänster och sakernas internet, blir allt viktigare för att man ska kunna ta fram aktuell, tillräckligt frekvent och tillräckligt detaljerad europeisk statistik på ett effektivare och mindre kostsamt sätt. Sådana nya datakällor utgör också ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av statistiska urvalsramar för ESS. Därför bör tillgång till nya datakällor i allmänhet, och särskilt till privat innehavda uppgifter, för utveckling och framställning av europeisk officiell statistik på hållbar basis och enligt rättvisa, tydliga, förutsägbara och proportionella regler, i överensstämmelse med Europeiska unionens ram för grundläggande rättigheter, säkerställas. Tillgång till privat innehavda uppgifter bör säkerställas i enlighet med principen om kostnadseffektivitet och bör inte medföra orimliga bördor för de ekonomiska aktörerna i enlighet med vad som fastställs i artikel 338.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
10 Privat innehavda uppgifter avser den stora mängd uppgifter som innehas av privata enheter och som erhållits till följd av deras verksamhet och som skulle kunna användas av statistikmyndigheter för att framställa officiell statistik. Privat innehavda uppgifter kan bland annat omfatta uppgifter som innehas av det civila samhällets organisationer. Sådana uppgifter kan vara avgörande för att komplettera officiell statistik och övervaka ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg, särskilt framsteg med anknytning till FN:s mål för hållbar utveckling. Användningen av sådana uppgifter bör därför starkt uppmuntras.
11 Tillgång till nya datakällor, särskilt till privat innehavda uppgifter, har länge varit ett önskemål inom ESS, vilket framgår av ESS ställningstagande om tillgång till privat innehavda uppgifter av allmänt intresse från november 2017 och ESS ställningstagande om förslaget till dataakt från juni 2021.
12 Användning av privat innehavda uppgifter och andra nya datakällor bör omfattas av stränga rättsliga, tekniska och processuella skyddsåtgärder och garantier, inbegripet en hög nivå av säkerhet, konfidentialitet och respekt för privatlivet, i enlighet med vad som redan fastställs i förordning (EG) nr 223/2009. Tillgång till privat innehavda uppgifter bör vara begränsad endast till NSI då de agerar för egen räkning eller på uppdrag av andra nationella myndigheter inom ESS och till kommissionen (Eurostat). De begärda uppgifterna bör vara strikt nödvändiga för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik och statistik under utveckling. Sådana privat innehavda uppgifter bör pseudonymiseras i enlighet med artikel 89 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725.
13 Begäranden om privat innehavda uppgifter av NSI eller kommissionen (Eurostat) bör vara transparenta och proportionella i fråga om omfattning och detaljnivå. I detta sammanhang är det nödvändigt att precisera och förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av de begärda uppgifterna, hur ofta och inom vilka tidsfrister uppgifter bör tillgängliggöras samt de operativa arrangemangen för tillgängliggörandet. Behandling av uppgifter i samband med sådana begäranden om uppgifter bör inte påverka tillämpningen, i förekommande fall, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG, förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725. Eftersom officiell statistik är en kollektiv nyttighet bör tillgången till uppgifterna vara kostnadsfri. Om en NSI begär uppgifter får medlemsstaterna tillhandahålla den privata uppgiftsinnehavaren ersättning som är begränsad till behandlingstjänsten enligt de begärda specifikationerna, utom när nationell rätt inte tillåter NSI eller andra nationella myndigheter att ersätta uppgiftsinnehavare. Om kommissionen (Eurostat) begär uppgifter bör den föreslå den privata uppgiftsinnehavaren en rimlig ersättning som är begränsad till den specifika behandlingstjänsten enligt de begärda specifikationerna.
14 När en begäran om privat innehavda uppgifter lämnats in bör NSI eller kommissionen (Eurostat) bjuda in den privata uppgiftsinnehavaren till en dialog för att precisera de konkreta parametrarna för begärandena om uppgifter och andra specifika arrangemang, inbegripet hur uppgifterna ska göras tillgängliga samt eventuella organisatoriska och tekniska åtgärder för att skydda uppgifternas konfidentialitet och företagshemligheter, i syfte att komma överens om dessa aspekter. Om ingen överenskommelse nås inom tre månader, eller om den privata uppgiftsinnehavaren inte följer överenskommelsen, bör NSI ha möjlighet att lämna in en andra begäran till den privata uppgiftsinnehavaren att tillgängliggöra uppgifterna. Om den privata uppgiftsinnehavaren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att överlämna uppgifterna inom tidsfristen eller överlämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter bör medlemsstaten eller kommissionen anta verkställighetsåtgärder, inbegripet ha möjlighet att påföra sanktioner, som bör vara effektiva, proportionella och avskräckande med beaktande av överträdelsens art, allvar, upprepning och varaktighet och under hänsynstagande till det eftersträvande allmänintresset. Maximibelopp för de sanktioner som kommissionen förelägger bör fastställas. Kommissionen kan utfärda riktlinjer för beräkningen av sanktionsavgifterna. Alla beslut som kommissionen fattar enligt denna ändringsförordning kan prövas av Europeiska unionens domstol i enlighet med EUF-fördraget. Europeiska unionens domstol bör i enlighet med artikel 261 i EUF-fördraget ha obegränsad behörighet i fråga om sanktionsavgifter som föreläggs av kommissionen.
15 Ytterligare integrering av statistik och geospatial information bör uppmuntras för att möjliggöra effektivare resursanvändning och förbättrad integrering av uppgifter från olika offentliga organisationer, för att ta fram nya statistiska produkter, såsom spatial analys, och för att förbättra visualisering och spridning av uppgifter. Sådan ytterligare integrering skulle stödja beslutsfattandet och övervakningen av politiska mål på både unionsnivå och nationell nivå.
16 Kommissionen (Eurostat), NSI och andra nationella myndigheter bör sträva efter att ge tillgång till sina databaser och stödjande metadata och annan dokumentation som är relevant för kvalitetsbedömning med hjälp av aktuell och lättanvänd teknik.
17 Europeisk statistik utvecklas, framställs och sprids även av Europeiska centralbankssystemet (ECBS), dock inom en separat rättslig ram som återspeglar ECBS styrningsstruktur. Det krävs ett nära samarbete och en ändamålsenlig samordning mellan ESS och ECBS, i synnerhet för att främja utbyte av uppgifter mellan de båda systemen uteslutande för statistiska ändamål, i enlighet med artikel 338.1 i EUF-fördraget och artikel 5 i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Förordning (EG) nr 223/2009 bör dessutom tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2533/98.
18 Utbytet av konfidentiella uppgifter bidrar till att höja kvaliteten på den europeiska statistiken. ESS har arbetat aktivt med att vidareutveckla sådant utbyte av uppgifter, bland annat genom att i olika delar av sektorslagstiftningen föreskriva möjligheter till överföring av konfidentiella uppgifter. Detta arbete bör fortsätta. Ömsesidigt utbyte av konfidentiella uppgifter bör tillåtas både inom ESS och mellan ESS och ECBS, när detta är nödvändigt för att på ett effektivt sätt utveckla, framställa och sprida europeisk statistik eller för att höja den europeiska statistikens kvalitet. Om konfidentiella uppgifter har överförts till kommissionen (Eurostat) bör uttryckligt tillstånd från den NSI eller annan nationell myndighet som lämnat uppgifterna krävas.
19 Det är nödvändigt att säkerställa att nationella offentliga och halvoffentliga organ som ansvarar för administrativa datakällor, databaser, interoperabilitetssystem eller uppgifter av relevans för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik låter NSI och andra nationella myndigheter utan dröjsmål och med tillräcklig frekvens kostnadsfritt få tillgång till, använda och integrera sådana uppgifter för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik. Medlemsstaterna bör se till att det är möjligt att bygga upp statistiska urvalsramar baserade på relevanta administrativa uppgifter från NSI och andra nationella myndigheter.
20 Användning av statistik från flera källor bör uppmuntras ytterligare, det vill säga statistik som utvecklats eller framställts på grundval av en rad olika datakällor, inbegripet med hjälp av modelleringsmetoder och andra statistiska metoder eller innovativa metoder.
21 När verksamhet som ska utföras enligt förordning (EG) nr 223/2009 inbegriper behandling av personuppgifter för officiella statistiska ändamål i enlighet med statistikmyndigheternas mandat att begära personuppgifter enligt den specifika metodbeskrivningen för varje statistisk produkt, bör denna behandling ske i enlighet med tillämplig unionsrätt om skydd av personuppgifter, det vill säga förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. I enlighet med de principer som fastställs i dessa förordningar bör en sådan behandling omfattas av lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter. Dessa skyddsåtgärder bör säkerställa att tekniska och organisatoriska åtgärder har införts för att särskilt säkerställa att principen om uppgiftsminimering iakttas. Dessa åtgärder kan inbegripa pseudonymisering.
22 NSI:s och andra nationella myndigheters behandling av personuppgifter för officiell statistik, som anses vara ett allmänintresse, bör omfattas av undantag och omfattas av lämpliga skyddsåtgärder i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Till exempel bör ytterligare behandling av personuppgifter för statistiska ändamål inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamål för vilka de samlades in. Personuppgifter som behandlas för statistiska ändamål av allmänt intresse är konfidentiella uppgifter och omfattas därför av principen om insynsskyddade statistiska uppgifter, vilket innebär att de endast bör användas för statistiska ändamål och aldrig för stödåtgärder eller beslut som rör en särskild fysisk person. I detta sammanhang bör de särskilda skyddsåtgärder som är tillämpliga när uppgiftsdelning enligt förordning (EG) nr 223/2009 kräver behandling av personuppgifter inbegripa tekniska och organisatoriska åtgärder såsom integritetsfrämjande teknik och respekt för principerna om ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, lagringsbegränsning samt integritet och konfidentialitet i enlighet med vad som fastställs i förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725 och som ytterligare utvecklas i riktlinjerna för europisk statistik. För detta ändamål bör uppgifter delas med hjälp av integritetsfrämjande teknik som är särskilt utformad för att genomföra dessa principer. Enligt artikel 89.2 i förordning (EU) 2016/679 bör NSI och andra nationella myndigheter beviljas undantag i nationell rätt för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, enligt de skyddsåtgärder som fastställs i den artikeln.
23 För att säkra en ledande ställning när det gäller successiv integrering av ny teknik och ny kunskap och därigenom säkerställa att den europeiska statistiken förblir relevant, bör det fastställas regler enligt vilka statistik, som en del av ESS gemensamma insatser, kan utvecklas, i enlighet med användarnas behov, på särskilda områden i form av statistik under utveckling eller experimentell statistik i syfte att tas med i den regelbundna framställningen av europeisk statistik. Även om sådan statistik inte nödvändigtvis uppfyller alla kvalitetskriterier i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 bör den betraktas som europeisk statistik. Transparent information om kvaliteten på statistik under utveckling eller experimentell statistik bör åtfölja offentliggörandet.
24 Samtidigt som de nationella statistikmyndigheterna strävar efter innovation och utveckling av nya statistiska produkter bör de ta största möjliga hänsyn till användarnas behov såsom de uttrycks särskilt av nationella statistiska användarråd eller andra lämpliga organ. På unionsnivå ska Europeiska rådgivande kommittén för statistik, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG som det viktigaste unionsorganet som företräder användare, uppgiftslämnare och framställare av europeisk statistik, informeras av kommissionen om hur den har beaktat kommitténs yttranden, särskilt när det gäller utveckling av ny europeisk statistik.
25 I syfte att hålla sig ajour med den allra senaste utvecklingen i den akademiska världen och förbättra de statistiska uppgifternas och metodernas kvalitet bör statistikmyndigheterna, på både nationell och europeisk nivå, främja ett starkt, strukturerat och varaktigt tvärvetenskapligt samarbete med akademiska institutioner och forskningsinstitutioner, särskilt när det gäller att utveckla ny statistik, testa nya metoder och ny teknik och främja innovation och experimentering. Vid tillämpningen av förordning (EG) nr 223/2009 bör forskningsändamål omfatta forskningsverksamhet såsom teknisk utveckling och demonstration, grundforskning eller tillämpad forskning.
26 Med tanke på det förtroende som NSI åtnjuter och deras stora tekniska expertis inom data- och metadatahantering, datakvalitet och dataskydd bör medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, uppmuntras att ge NSI en viktig roll i de nationella ramarna för dataförvaltning, inbegripet dem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868, i syfte att främja uppgiftsdelning, integrering och interoperabilitet för uppgifter, metadatabeskrivning, kvalitetssäkring och standardisering. I detta avseende bör NSI och andra nationella myndigheter medverka i den ursprungliga utformningen, den efterföljande utvecklingen och avvecklingen av administrativa datakällor, databaser eller interoperabilitetssystem. Sådan medverkan bör stärkas, när så är lämpligt, i syfte att bland annat säkerställa konsekvens och datakvalitet, och i syfte att minimera rapporteringsbördan.
27 Uppgifter som lagligen är tillgängliga för allmänheten och som förblir tillgängliga för allmänheten enligt nationell rätt eller unionsrätten bör inte anses som konfidentiella när de används för statistiska ändamål eller för spridning av statistik som bygger på sådana uppgifter.
28 För att öka aktualiteten på unionsnivå bör kommissionen (Eurostat) få sprida medlemsstaternas europeiska statistik så snart den har offentliggjorts på nationell nivå, även om den offentliggjordes före de tidsfrister för tillhandahållande av statistik som anges i relevant sektorsspecifik unionslagstiftning.
29 Brist på samordning kan leda till ineffektivitet och inkonsekvenser och skapa problem när det gäller den europeiska statistikens kvalitet. Unionens institutioner och organ ska systematiskt samråda med kommissionen (Eurostat) om statistiska metoder och datakvalitet när de utvecklar ny statistik inom sina behörighetsområden. Samordningen bör också omfatta annan statistik som är avgörande för att informera beslutsfattare och medborgare, särskilt eftersom kvaliteten på sådan statistik kan påverka den europeiska statistikens anseende.
30 Eftersom målet för denna förordning, nämligen att ändra den rättsliga ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör harmonisering och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
31 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 223/2009 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att specificera de brådskande statistikåtgärderna och fastställa förfarandet för att genomföra dem, inbegripet relevanta tids-, frekvens- och kvalitetskrav som ska tillämpas av de medlemsstater som deltar frivilligt i de brådskande statistikåtgärderna, och för att förlänga dessa brådskande åtgärder samt när det gäller att fastställa de tekniska aspekterna av uppgiftsdelningen mellan statistikmyndigheterna enligt den förordningen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
32 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 6 september 2023.
33 ESS-kommittén har hörts.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar av förordning (EG) nr 223/2009
Förordning (EG) nr 223/2009 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
2 Följande artikel ska införas:
3 Artikel 17a ska ersättas med följande:
4 Följande artiklar ska införas:
5 Följande kapitel ska införas:
6 I artikel 18 ska följande punkt läggas till:
7 Artikel 21.1 och 21.2 ska ersättas med följande:
8 Artikel 23 ska ersättas med följande:
9 Artikel 25 ska ersättas med följande:
10 Följande artikel ska införas i kapitel VI:
11 Följande artikel ska införas:
Artikel 2 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT C, C/2023/1032, 20.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1032/oj.
2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 mars 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 5 november 2024.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/759 av den 29 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (EUT L 123, 19.5.2015, s. 90).
5 Rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1993 av den 11 december 2018 om EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (EUT L 320, 17.12.2018, s. 28).
6 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
7 Rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen (EUT L 70, 16.3.2016, s. 1).
8 Rådets förordning (EU) 2022/2372 av den 24 oktober 2022 om en ram för åtgärder som ska säkerställa försörjning av krisnödvändiga medicinska motåtgärder i händelse av ett hot mot folkhälsan på unionsnivå (EUT L 314, 6.12.2022, s. 64).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen) ( EUT L, 2023/2854, 22.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2854/oj).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
13 Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).
14 Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska rådgivande kommittén för statistik och om upphävande av rådets beslut 91/116/EEG (EUT L 73, 15.3.2008, s. 13).
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten) (EUT L 152, 3.6.2022, s. 1).
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
17 Rådets genomförandebeslut (EU) 2018/1993 av den 11 december 2018 om EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (EUT L 320, 17.12.2018, s. 28).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27).
22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen) ( EUT L, 2023/2854, 22.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2854/oj).
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
25 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företa (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
26 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten) (EUT L 152, 3.6.2022, s. 1).