Domstolens dom av den 14 december 1962

Förenade målen

DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden A. M. Donner, avdelningsordförandena L. Delvaux och R. Rossi samt domarna O. Riese (referent), Ch. L. Hammes, A. Trabucchi och R. Lecourt, generaladvokat: M. Lagrange, justitiesekreterare: A. Van Houtte,

meddelar följande

dom

DOMSKÄL

I — Frågan om upptagande till sakprövning

II — Rättegångskostnader

I —. Frågan om upptagande till sakprövning

1. Enligt artikel 173 andra stycket i EEG-fördraget får fysiska eller juridiska personer föra talan mot en rättsakt utfärdad av kommissionen eller rådet endast om denna rättsakt är ett beslut som är riktat till dem eller ett beslut som, även om det utfärdats i form av en förordning eller ett beslut riktat till en annan person, direkt och personligen berör dem.

2. Enligt bestämmelserna i artikel 189 i EEG-fördraget har en förordning allmän giltighet och är direkt tillämplig i varje medlemsstat, medan ett beslut är bindande endast för dem som det är riktat till.

3. I detta fall har den berörda rättsakten betecknats som förordning av sin upphovsman.

II —. Rättegångskostnader

I målet har domstolen beaktat rättegångshandlingarna, hört referentens rapport, hört parternas muntliga yttranden, hört generaladvokatens förslag till avgörande, beaktat artiklarna 173 och 189 i EEG-fördraget, beaktat protokollet om stadgan för Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol, och beaktat rättegångsreglerna för domstolen, särskilt artiklarna 69.2 och 91.4 i dessa regler. Mot den bakgrunden och på ovan angivna grunder beslutar DOMSTOLEN – med avslag på alla övriga mera omfattande eller motstridiga yrkanden – följande:

1) Talan avvisas.

2) Sökandena skall bära sina rättegångskostnader och ersätta svaranden för de rättegångskostnader som uppkommit för denne.

3) Intervenienten skall bära sina rättegångskostnader och ersätta svaranden för de rättegångskostnader som uppkommit för denne genom interventionen.

1 Rättegångsspräk: franska.