Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 8 juni 1995
1 Originalspråk: franska.
2 EGT nr L 204, 1975, s. 28.
3 EGT nr L 299, 1972, s. 32.
4 Konvention av den 9 oktober 1978 om anslutningen av Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (EGT nr L 304, s. 1 och — i den ändrade lydelsen — s. 77).
5 Dom av den 4 februari 1988, Hoffmann (145/86, Rec. s. 615, 666); rapport över konventionen av den 27 september 1968, Jenard-rapporten (EGT nr C 59, 1979, s. 1 och 42).
6 I syfte att uppnå den överraskningseffekt som måste utgöra en del av verkställighetsförfarandet för att svaranden inte skall ges möjlighet att undandra sina tillgångar från varje verkställighetsåtgärd ...(Jenard-rapporten, s. 50).
7 Angående skälen för detta särdrag som gäller i Storbritannien, se rapport över konventionen, Sehlosser-rapporten (EGT nr C 59, 1979, s. 71, punkt 208).
8 I England High Court of Justice.
9 Det handlar i artikel 27 om att det skulle strida mot grunderna för rättsordningen i den stat där domen görs gällande (artikel 27 första punkten), processuella oegentligheter i ursprungsstaten så att svarandens rättigheter inte har beaktats (artikel 27 andra punkten), domens oförenlighet med en dom som har meddelats mellan samma parter i den stat där domen görs gällande (artikel 27 tredje punkten), underlåtenhet att beakta internationell privaträtt i den stat där domen förs gällande (artikel 27 fjärde punkten), domens oförenliget med en dom som tidigare har meddelats i en icke-konventionsstat mellan samma parter och rörande samma sak såvida den först meddelade domen kan erkännas i den stat där domen görs gällande (artikel 27 femte punkten). Artikel 28 förbjuder erkännandet av domar som står i strid med behörighetsregler för försäkringstvister (avsnitt 3 i avdelning II), behörighetsregler för konsumenttvister (avsnitt 4 i avdelning II), exklusiv behörighet (avsnitt 5 i avdelning II) och konventioner med tredje stat (artikel 59).
10 Denna frist löper från delgivningen av beslutet. Den är i princip en månad, men förlängs till två månader om den part mot vilken verkställighet har begärts är bosatt i en annan konventionsstat än den där beslutet om verkställighet har meddelats. Någon möjlighet att förlänga fristen på grund av långa avstånd finns inte.
11 I England High Court of Justice.
12 Se H. Gaudcmet-Tallon: Les conventions de Bruxelles et de Lugano, LGDJ 1993, punkt -102.
13 I konventionen anges inte vilken domstol som är behörig i England, men i Civil Jurisdiction and Judgments Act av den 13 juli 1982, som har införlivat konventionen i brittisk rätt, ges behörighet till Court of Appeal.
14 Tribunal de grande instance de Paris synes ha grundat sin behörighet på den speciella rätt som franska medborgare kan åberopa enligt artikel 14 i Code civil. Det framgår emellertid av artikel 3 andra stycket femte punkten i konventionen att denna behörighetsgrund inte faller inom konventionens tillämpningsområde.
15 Vilandeförklaringen grundar sig troligen på principen i fransk rätt att tvistemål måste avvakta utgången av brottmål.
16 Detta begrepp avser, i detta sammanhang, den allmänna princip som har ålagts de engelska domstolarna att beakta udändska domstolar och domar (se beslutet om hänskjutande, s. 5 i den franska versionen).
17 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, som är ömsesidigt bindande för Frankrike och Förenade konungariket sedan den 10 juli 1974.
18 Artikel 54, i konventionens ändrade lydelse, angående övergångsbestämmelser är i huvudsak identisk mea artikel 34 i anslutningskonventionen.
19 Dom av den 2 juli 1985 (148/84, Rec. s. 1981, punkt 9).
20 Jenard-rapporten, s. 52, i fråga om artikel 37.
21 Ibidem, s. 52, i fråga om artikel 38. Med domstolen som handlägger överklagandet avses här en domstol som handlägger ett överklagande enligt artikel 37.1, se s. 48 och 51 i rapporten.
22 Schlosser-rapporten, punkt 217, min kursivering.
23 Dom av den 27 november 1984 (258/83, Rec. s. 3971).
24 Den ovan nämnda domen i Brennero-målet, punkt 15.
25 Förslaget till avgörande i Brennero-målet, s. 3990.
26 Dom av den 4 oktober 1991 (C-183/90, Rec. s. I-4743).
27 1 detta mål har High Court of Justice inte direkt avslagit en begäran om vilandeförklaring, men upphävt en tidigare beslutad vilandeförklaring, vilket ί själva verket gar pä ett ut. Den har inte heller beslutat om ställande av säkerhet. De båda målen skiljer sig därför åt i dessa avseenden, men det är inte avgörande vid jämförelsen.
28 Den ovan nämnda domen i målet Van Dalfsen m. fl., punkt 21, min kursivering.
29 Ibidem, punkt 1 i domslutet, min kursivering.
30 Se kommentar till domen av H. Gaudemet-Tallon, Revue critique de droit international privé, januari-mars 1992, s. 117.
31 Jenard-rapporten, s. 52.
32 Förenade konungarikets yttrande, punkt 36 och följande.
33 Schlosscr-rapportcn, punkt 16.
34 Artikel 3.2 i anslutningskonvcntionen.
35 Schlosscr-rapportcn, punkt 195 och följande.
36 Ibidem, punkt 20S.
37 Ibidem, punkterna 77 och 78.
38 Ibidem, punkt 217.
39 Dom av den 14 juli 1977, Eurocontrol (9/77 och 10/77, Rec. s. 1517, domskäl 4).
40 Den ovan nämnda domen i målet Brasserie du pêcheur, punkt 17.
41 Den ovan nämnda domen i Hoffmann-målet, s. 666.
42 Se punkterna 4 och 5 ί mitt förslag till avgörande.
43 Se punkt 5 tredje stycket första strecksatsen i mitt förslag till avgörande.
44 Jenard-rapporten, s. 52, Schlosser-rapporten, punkt 195 och följande.
45 Se de domar som gäller artikel 38 i konventionen: de ovan nämnda domarna av den 22 november 1977, Riva (43/77, Rec. s. 2175), Brennero och Van Dalfsen m. 11.
46 Den i fotnoten ovan nämnda domen i Riva-målet, punkt 32.
47 Ibidem, punkt 30.
48 Förslag till avgörande av generaladvokat Van Gerven í den ovan nämnda domen i malet Van Dalfsen m. fl., punkt 13.
49 Den ovan nämnda domen i malet Van Dalfsen m. fl., punkterna 22 och 23, med min kursivering.
50 Den i fotnot 44 ovan nämnda domen i Riva-målet, punkt 33.
51 Ibidem, punkt 41.
52 Det enda beslut som skulle kunna vara avgörande vore att medge uppskov med verkställigheten av domen, eftersom då de i artiklarna 31 och 47 första punkten angivna förutsättningarna för verkställighet av domen inte längre skulle vara uppfyllda.
53 Den i fotnot 44 ovan nämnda domen i Riva-målet, punkt 33.
54 Jenard-rapporten, s. 52.