Förslag till avgörande av generaladvokat

1. Kommissionen har väckt denna talan om fördragsbrott mot Irland med yrkande om att domstolen skall

2. Enligt artikel 32 i direktiv 90/675 var medlemsstaterna skyldiga att senast den 31 december 1991 ha satt i kraft de lagar och andra författningar som behövdes för att följa direktivet samt genast informera kommissionen om detta.

3. Eftersom kommissionen inte fick kännedom om att medlemsstaten på något sätt hade införlivat direktivet, uppmanade kommissionen den 14 oktober 1992 genom en formell underrättelse Irland att yttra sig och inledde ett fördragsbrottsförfarande. Den formella underrättelsen besvarades inte. Kommissionen avgav därför den 11 maj 1993 ett motiverat yttrande. Genom skrivelse av den 15 juli 1993 från Irlands ständiga representation vid Europeiska gemenskaperna meddelade den irländska regeringen kommissionen att ett förfarande för införlivande av direktivet pågick. Eftersom kommissionen inte underrättades om att förfarandet hade avslutats, väckte kommissionen den 14 april 1994 talan vid domstolen. Som försvar gjorde den irländska regeringen gällande att Irland genom förordning (statutory instrument) nr 255 av år 1994, undertecknad av den irländske jordbruksministern den 26 juli 1994, hade införlivat direktivet med undantag för fisk och fiskeriprodukter.

4. Det är fastställt att vid utgången av den frist som fastställts av kommissionen hade direktivet fortfarande inte fullständigt införlivats i den nationella rättsordningen. I direktivet föreskrivs inga undantag i detta avseende.

5. Kommissionens talan avseende att införlivande inte skett inom den föreskrivna fristen skall följaktligen bifallas.

6. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Förslag till avgörande

7. Med hänsyn till vad som anförts ovan, föreslår jag följande domslut:

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT nr L 373, s. 1.