Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 januari 1997

1 Originalspråk: spanska.

2 Såsom denna har ändrats genom punkt 2 t artikel G i fördraget om Europeiska unionen.

3 Det rör sig om rådets beslut 64/349/EEG av den 25 februari 1964 (EGT 93, 1964, s. 1472), 70/549/EEG av den 29 september 1970 (EGT L 282, s. 83), 76/568/EEG av den 29 juni 1976 (EGT L 176, s. 8) och 80/1186/EEG av den 16 december 1980 (EGT L 361, s. 1). I det följande kommer dc i detta förslag till avgörande att betecknas som ULT-besluten.

4 EGT L 175, s. 1.

5 Det rör sig om rådets beslut 90/146/EEG av den 5 mars 1990 (EGT L 84, s. 108), 91/110/EEG av den 27 februari 1991 (EGT L 58, s. 27), vilka antagits i avvaktan pä ett nytt beslut av rådet avseende associeringen av ULT, och rådets beslut 91/312/EEG av den 28 juni 1991 (EGT L 170, s. 13).

6 EGT L 263, s. 1, errata i EGT L 331, 1991, s. 23.

7 Dc problem avseende retroaktivitet som denna bestämmelse medför kommer att analyseras senare.

8 I artikel 77.2 föreskrivs emellertid vissa undantag för vissa varor.

9 Således kan man läsa i ett av övervägandena rörande molive-ringen att: ... med tanke på de mänga likheterna mellan ULT och många av AVS-staterna, och med hänsyn till deras varierande status, bör bestämmelserna för ULT antas för samma period som för AVS-staterna.

10 Se dom av den 1 april 1993 i mål C-260/91 och C-261/91, Diversinte och Iberlacta (Rec. 1993, s. I-1885, punkt 10).

11 Dom i målet Diversinte och Iberlacta, punkt 9.

12 Enligt kommissionen finns inte kaffcextrakt bland de produkter som undantas från tillämpningen av artikel 101.2.

13 1 dom av den 7 december 1993 i mål C-12/92, Huygen m. fl. (Rec. 1993, s. I-6381) har domstolen visat sig vara mycket flexibel och godtagit att importcertifikat kan lämnas i efterhand när myndigheterna i den stat som det åligger att utfärda dem inte hade gjort detta inom önskad tid. Enligt denna dom (punkterna 22 och 35), utgör det faktum att tullmyndigheterna i exportstaten inte är i stånd att bekräfta riktigheten av en varas ursprung, i princip, en omständighet som är ovanlig, oförutsebar och oberoende av importören; beroende på omständigheterna, är det tillåtet att importören gör gällande, såsom force majeur, att det var omöjligt för tullmyndigheterna i exportstaten på grund av deras egen försumlighet att fastställa riktigheten av en varas ursprung inom ramen för en kontroll i efterhand.

14 EGT 150, 1964, s. 2414.

15 C-260/90, Rec. 1992, s. I-643, punkt 10.

16 I punkt 62 i yttrande 1/78 som domstolen avgav den 4 oktober 1979 (Rec. 1979, s. 2871) och i punkt 17 i yttrande 1/94 som den avgav den 15 november 1994 (Rec. 1994, s. I-5267) fastslog domstolen, med avseende på ULT, att det rörde sig om länder och territorier som var beroende av medlemsstaterna men som inte ingick i gemenskapsrättens tillämpningsområde.

17 Min kursivering.

18 Denna tolkning av uttrycket med ursprung är den som rådet har tillämpat på ett enhetligt sätt i de olika beslut som det antagit med stöd av artikel 136 i fördraget. Det är till exempel denna tolkning som gäller i det femte beslutet, i vars bilaga II, till vilken artikel 77 hänvisar, de varor som helt har framställts i ULT eller som i tillräcklig grad har behandlats eller bearbetats där anses vara varor med ursprung i ULT.

19 Således inleds till exempel redogörelsen för motiven till beslut 91/482 med följande ord: med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, samt särskilt artikel 136 i detta....

20 Min kursivering.

21 C-430/92, Rec. 1992, s. I-5197, punkt 2.

22 Det är till exempel så att i det sjätte ULT-beslutet förbättras det ekonomiska samarbetet mellan gemenskapen och ULT avsevärt (en ökning med 40 procent av utvecklingsfonderna); det gör det möjligt för ULT att anta föreskrifter avsedda att uppmuntra eller stödja lokal anställning; det upprättar ett decentraliserat samarbetssystem; det förstärker företags marknadsföring och respekten för miljön och förbättrar på det sätt som jag beskrivit ovan handelsutbytet.