Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 10 december 1996
1 Originalspråk: italienska.
2 Förenade målen T-244/93 och T-486/93, TWD mot kommissioncn (REG 1995, s. II-2265).
3 EGT L 215, s. 16.
4 EGT L 183, s. 36.
5 EGT L 300, s. 34.
6 Citatet gäller beslut TWD III; beslut TWD II överensstämmer emellertid i stort sett härmed på denna punkt.
7 Ovan citerad dom, TWD, punkterna 51 och 52.
8 Dom i mål TWD, punkt 53— 56, där det hänvisas till de principer som fastställts i domstolens dom av den 3 oktober 1991 i mål C-261/89, Italien mot kommissionen (Ree. 1991, s. I-4437, punkt 20).
9 Dom i mål TWD, punkt 57— 59.
10 Dom i mål TWD, punkterna 61 och 62, där förstainstansräucn erinrar om den fasta principen att [e]tt beslut kan anses vara behäftat med maktmissbruk först sedan det enligt objektiva, relevanta och överensstämmande omständigheter framgår att beslutet fattats med ett annat syfte än vad som angivits (se till exempel domstolens dom av den 13 november 1990, i mål C-331/88, Fcdcsa m. fl., Ree 1990, s. I-4023 och förstainstansrättens dom av den 2 februari 1995 i mål T-106/92, Frederiksen mot parlamentet, REGP 1995, s. I-A-29), och förstainstansrätten drar den slutsatsen att besluten inte är behäftade med myndighetsmissbruk, eftersom kommissionen inte har eftersträvat andra syften än det som uttalats.
11 Dom i mål TWD, punkt 63.
12 Dom i mål TWD, punkt 66— 68, där det för övrigt klargörs att de omstridda besluten inte hindrar att en rättegång som är anhängig vid en nationell domstol fullföljs.
13 Dom i mål TWD, punkt 69—71, där förstainstansrätten hänvisar till domstolens dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland (Ree. 1990, s. I-3437, punkt 12— 16).
14 Dom i mål TWD, punkt 82— 85.
15 Domen i mål TWD punkt 94—97.
16 Domen i mål TWD, punkterna 104 och 105, där förstainstansrätten hänvisar till domstolens dom av den 9 mars 1994 i mål C-188/92, TWD Tcxtilwcrkc Deggendorf mot Tyskland (Rcc. 1994, s. I-833).
17 Se, till exempel beslut TWD II, del IV, sista stycket, och del V, tionde och trettonde stycket, samt beslut TWD III, del III, sista stycket, och del IV, tionde och sextonde stycket.
18 En enkel tillämpning av den rättspraxis som fastlagts i målet Philip Morris (dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Rec. 1980, s. 2671, punkt 11, där domstolen har fastställt att [o]m ett statligt finansiellt stöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom gemenskapen skall denna handel anses påverkas av detta stöd) skulle enligt min åsikt inte vara tillräcklig för att förklara stöden oförenliga med gemenskapsrätten när kommissionen har konstaterat och uttryckligen medgivit att de kan ha positiva effekter på sektorn och regionen i fråga samt på sysselsättningen.
19 Se även dom av den 4 februari 1992 i mål C-294/90, British Aerospace och Rover (Ree. 1992, s. I-493, punkt 14) där domstolen, dock under andra faktiska omständigheter, har kritiserat att kommissionen i fråga om stöd använde förfaranden som inte hade stöd i fördraget.
20 Dom av den 3 oktober 1991, citerad i fotnot 7.
21 Redan citerad dom av den 3 oktober 1991, punkt 20, det avsnitt inom citationstecken som citerats i punkt 9 i detta förslag till dom.
22 Se redan dom av den 20 mars 1959 i mål 18/57, Nold mot höga myndigheten (Rcc. 1959 V, s. 85, punkt D), samt mer nyfigen, dom av den 1 juli 1986 i mål C-185/85, Usinor (Rcc. 1986, s. 2079, punkt 19).
23 Se, a contrario, dom av den 28 juni 1972 i mål 37/71, Jamct (Rcc. 1972, s. 483, punkt 11/12), där domstolen, i fråga om huruvida en talan om delvis ogiltigförklaring kan tas upp till prövning, har fastlagt att [..] ogiltigförklarat rättsakten i dess helhet, skulle domstolen gå utöver yrkandena i ett fall som inte gäller den allmänna ordningen (min kursivering).
24 En ogiltigförklaring av de överklagade besluten i sin helhet skulle nämligen också omfatta den uttryckliga förklaringen att stödet i fråga är förenligt med den gemensamma marknaden.
25 Se särskilt punkt 19 i detta förslag till dom.
26 Dom i mål Fcdcsa, citerad i fotnot 9, vari det förklaras att en rättsakt är ogiltig på grund av maktmissbruk endast om [...] den antagits i det uteslutande, eller åtminstone avgörande, syftet att uppnå andra mål eller att kringgå ett förfarande som särskilt föreskrivs i fördraget för att bemöta omständigheterna i fallet i fråga (punkt 24). Det kan noteras att förstainstansrätten när den citerar det rättsfallet för att förkasta sökandens argument helt underlåter att redoaöra för den ena av de två hypoteser om maktmissbruk som omstolcn beskriver, det vill säga den som definierar just kringgående av reglerna för förfarandet (...eller att kringgå ett förfarande som särskilt föreskrivs i fördraget för att bemöta omständigheterna i fallet i fråga); se dom TWD, punkt 61.
27 Se punkt 11 i detta förslag till dom.