Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 17 september 1998
1 Originalspråk: spanska.
2 GURI nr 25 av den 31 januari 1992.
3 Beslut 93/496/EEG om statligt stöd C 32/92 (ex NN 67/92) — Italien (skattelättnad för företag som utför godstransporter på väg för andras räkning) (EGT L 233, s. 10).
4 Rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar (EGT L 130, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 1, s. 97), som har ändrats flera gånger. Denna text gjorde det under vissa omständigheter möjligt att undantagsvis och tillfälligt bevilja stöd som ett led i en omstrukturering för att avskaffa överskottskapacitet, som skapade allvarliga strukturproblem.
5 Sextonde övervägandet i del III i ingressen.
6 Lagdekret nr 82 av den 29 mars 1993 (CURI nr 134 av den 10 juni 1993), ändrat och bekräftat genom lag nr 162 av den 27 maj 1993 (CURI nr 123 av den 28 maj 1993) och lagdekret nr 309 av den 23 maj 1994 (GURI nr 119 av den 24 maj 1994), ändrat och bekräftat genom lag nr 459 av den 22 juli 1994 (GURI nr 171 av den 23 juli 1994).
7 Lagdekret nr 642 av den 22 november 1994 (GURI nr 273 av den 22 november 1994), förlängt genom lagdekretet nr 21 av den 21 januari 1995 (GURI nr 17 av den 21 januari 1995), bekräftat genom lag nr 84 av den 22 mars 1995 (GURI nr 68 av den 22 mars 1995) och dekret nr 92 av den 29 mars 1995 (GURI nr 75 av den 30 mars 1995), förlängt vid flera tillfällen, ändrat och bekräftat genom lag nr 11 av den 5 januari 1996 (GURI nr 9 av den 12 januari 1996).
8 Mål C-280/95, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-259).
9 Beslut 97/270/EG om ordningen med skattckrediter som införts i Italien inom sektorn för godstransporter på väg för andras räkning (C 45/95 ex NN 48/95) (EGT L 106, 1997, s. 22).
10 Ingripanden som på olika sätt minskar de kostnader som normalt belastar företagets budget i enlighet med dom av den 23 februari 1961 i mål 30/59, Steenkolenmijnen mot Höga myndigheten (REG 1961, s. 6, punkt 39; svensk specialutgåva, volym 1, s. 71).
11 Utom när detta syfte liksom i ifrågavarande mål är fullständigt oförenligt med fördragsbestämmelsernas ratio legis.
12 Artikel 92 tar sålunda ingen hänsyn till orsaken eller syftena med de aktuella åtgärderna, utan definierar dem i förhållande till deras verkningar, dom av den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen (REG 1974, s. 709; svensk specialutgåva, volym 2, s. 321), punkt 27.
13 Enligt den definition av allmänna åtgärder som föreslås i Second Survey on State Aids in the EC in the manufacturing and other sectors, Europeiska gemenskapernas kommission, Luxemburg, 1991, s. 4—5.
14 Kriterium som grundar sig på stödmottagandc företags möjligheter att erhålla ifrågavarande belopp på kapitalmarknaden, se dom av den 14 februari 1990 i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-307; svensk specialutgåva, volym 10), punkt 39.
15 Se dom av den 27 mars 1980 i mål 61/79, Denkavit Italiana (REG 1980, s. 1205; svensk specialutgåva, volym 5), punkt 31.
16 Domen i målet Italien mot kommissionen, punkt 33 (ovan otnot 11).
17 Se fjärde övervägandet i del IV i ingressen till beslut 97/270.
18 Det avgörande är inte åtgärdens formella beteckning (befrielse, nedsättning, förmin, avdrag, lättnad eller annan betalning), utan dess karaktär av att vara en skaltcbcstämmclsc som ger upphov till en undantagssituation till förmån för en eller flera skattskyldiga.
19 Endast då utgör de riktiga förmåner. De olika avdrag som det föreskrivs om inom ramen för olika bcskattningsaltcrnativ och som har samma princip som dessa är tekniskt sett inte förmåner, utan objektiva skattcbcstämmclscr med samma beteckning som till exempel bestämmelserna för beräkning av beskattningsunderlaget (se i detta avseende Joachim Lang: Systematisierung der Steuervergünstigungen, 1974 s, 73 ff., som citerats av Karl Alois Frick: Einkommensteuerliche Steuervergünstigungen und Beihilfeverbot nach dem EG-Vertrag, 1994, s. 28). De avdrag som vid inkomstbeskattningen beviljas för barn som den skatlskyldigc har att försörja är således inga förmåner i ordets egentliga bemärkelse, eftersom de bygger på samma princip om skatteförmåga som ligger till grund för själva skatten.
20 I enlighet med rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden vid godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genomfart genom en eller flera medlemsstaters territorier (EGT L 95, s.1) och rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade (EGT L 279, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 5, s. 21).
21 CURI nr 21 av den 27 januari 1993.
22 Under förhandlingen uppgav den italienska regeringens ombud att sådana ansökningar hade kunnat lämnas in i protest.
23 Enligt kommissionens uppgifter täckte åtgärden under de tre skatteår som den var i kraft mellan 9,7 procent och 24,3 procent av den faktiska bränsle- och smörjmedelskostnaden för vägtransportföretag. Dessa procentsatser är inte låga med hänsyn till dessa kostnaders stora betydelse i ett transportföretags slutredovisning.