Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 25 februari 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 129, s. 23; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 46.

3 Se artiklarna 3 och 5 i direktivet.

4 Rådet har fastställt gränsvärden och kvalitetsmål för vissa av ämnena i förteckning I, exempelvis kadmium, genom direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 (EGT L 291, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 140), och kvicksilver, genom direktiv 84/156/EEG av den 17 mars 1984 (EGT L 74, s. 49; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 183).

5 EGT L 181, s. 16; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 134.

6 Nämligen koltetraklorid, DDT och pentaklorfenol.

7 I tionde övervägandet i ingressen till direktivet preciseras att [f]ör vissa betydande källor till förorening med dessa ämnen, vilka inte omfattas av gemenskapens gränsvärden eller nationella utsläppsnormer, är det nödvändigt att utarbeta särskilda program för att eliminera förorening. Direktiv 76/464/EEG innehåller inte bestämmelser som ger befogenhet till detta. Dessutom anges att eftersom de nödvändiga maktbefogenheterna inte tillhandahålls i fördraget bör artikel 235 i fördraget tillämpas.

8 EGT L 188, s. 20; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 199.

9 Detta medges även i artikel 2 i direktivet, i vilken påpekas att bestämmelserna i detta endast utgör... ett första steg för att uppnå detta mål, nämligen att hindra eller minska föroreningen av vatten.

10 Genom Europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den1 juli 1987, infördes olika regler som direkt rör skyddet för miljön (artiklarna 130r, 130s och 130t) och som reglerar gemenskapens befogenheter att lagstifta inom detta område. Genom Maastrichtfordraget, som trädde i kraft den 1 november 1993, infördes skyddet för miljön som en av målsättningarna för Europeiska gemenskapen (artiklarna 2 och 3).

11 Se även domstolens dom av den 14 juli 1998 i mål C-284/95 (Safety Hi-tech, REG 1998, s. I-4301), punkt 43.

12 Se domstolens dom av den 20 september 1988 i må302/86, kommissionen mot Danmark (REG 1988, s. 4607; svensk specialutgåva, volym 9, s. 579), av den 25 juni 1998 i mål C-203/96, Dusseldorp m.fl. (REG 1998, s. I-4075), punkterna 49 och 50, av den 9 juli 1992 i mål C-2/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-4431; svensk specialutgåva, volym 13), punkt 34, och dom av den 7 februari 1985 i mål 240/83, ADBHU (REG 1985, s. 531).

13 I domen i det ovannämnda målet kommissionen motDanmark påpekade domstolen, med hänvisning till domen i målet Adbhu, att [d]omstolen har redan... slagit fast att miljöskyddet utgör en av gemenskapens viktigaste målsättningar, och som sådan kan rättfärdiga vissa inskränkningar i principen om fri rörlighet för varor (punkt 8, se även punkt 9). Detta har senast bekräftats i domen i det ovannämnda målet Safety (punkt 64), i vilken domstolen med hänvisning till principen om fri rörlighet för varor återigen fastslog att [s]kyddet för miljön har karaktären av tvingande hänsyn som kan begränsa tillämpningen av artikel 30 i fördraget. 1 domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien preciserade emellertid domstolen att [t]vingande hänsyn skall... bara beaktas när det är fråga om åtgärder som tillämpas utan åtskillnad på inhemska och importerade produkter (punkt 34).