Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 juli 1998

1 Originalspråk: spanska.

2 Domen i mål T-36/96, Gaspari mot Parlamentet (REGP 1997, s. II-595).

3 I själva verket hänvisas det i rubrikerna till överklagandet endast till tre grunder, nämligen huruvida talan kunde tas upp till sakprövning, motiveringsskyldighctcn och den nya grund som förstainstansrätten införde ex officio. Till utveckling av den senare grunden använder sig parlamentet emellertid av en dubbel argumentering — proccssucllt och materiellt — vars båda delar jag anser det vara nödvändigt att behandla separat. Även om jag hade kunnat hänvisa till den tredje grundens första och andra del, har jag i klarhetens intresse valt att hänvisa till två fristående grunder.

4 Se citat ur denna rättspraxis i punkt 9 i förstainstansrättens dom av den 29 mars 1990 i mål T-57/89, Alcxandrakis mot kommissionen (REG 1990, s. II-143).

5 Dom av den 20 februari 1997 i mål C-166/95 P, kommissionen mot Daffix (REG 1997, s. I-983), punkterna 24 och 25.

6 Enligt artikel 86 i Dcontologiska bestämmelser för läkarkollegiet i Luxemburg, som ingår i överklagandet såsom bilaga III, har den för kontrollundcrsökningcn ansvarige läkaren tystnadsplikt gentemot den myndighet eller det organ vid vilket han är anställd, till vilka han varken kan eller får tillhandahålla annat än sina administrativa bedömningar, utan att ange de medicinska grunder som dessa bedömningar grundas på.

7 Genom att hänvisa till institutionens skyldighet, betraktad för sig, behandlar jag inte frågan om vilken av dess interna avdelningar som är skyldig att överlämna rapporten till tjänstemannen. Denna fråga (som enligt min mening är av helt underordnad betydelse) har berörts av parlamentet under förhandlingen i målet.

8 Se fotnot 2 angående den systematiska redogörelsen i parlamentets överklagande.

9 Punkt 50 i överklagandet: ... Förstainstansrättens upptagande av detta nya argument ... som sökanden åberopade först i repliken.