Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio La Pergola föredraget den 28 januari 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 Se dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum (REG 1986, s. 2121; svensk specialutgåva, volym 8, s. 661), punkt 16, av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205; svensk specialutgåva, volym 9), punkt 21, och av den 14 december 1989 i mål C-3/87, Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, ex parte Agegate (REG 1989, s. 4459), punkt 35.

3 Domen i målet Lawrie-Blum, (ovan fotnot 1), punkt 17, och dom av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089), punkt 25.

4 Se dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035; svensk specialutgåva, volym 6, s. 335), punkt 21.

5 Se domen i målet Lawrie-Blum (ovan fotnot 1), punkterna 16 och 17, och i målet Asscher (ovan fotnot 2), punkt 25.

6 Domen i målet Asscher (ovan fotnot 2), punkt 26.

7 Se domarna av den 15 mars 1989 i de förenade målen 389/87 och 390/87, Echternach och Moritz (REG 1989, s. 723), punkt 34, och av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071), punkt 24.

8 Se dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O'Flynn (REG 1996, s. I-2617), punkt 17. I enlighet med detta resonemang fastställdes i det fallet att det var fråga om indirekt diskriminering, när varje ersättning av de begravningskostnader som en migrerande arbetstagare har haft görs beroende av att gravsättningen eller kremeringen har skett på nationellt territorium.

9 Dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96 (REG 1997, s. I-6689), punkt 45.

10 Dom av den 10 mars 1993 i mål C-111/91 (REG 1993, s. I-817; svensk specialutgåva, volym 14), punkt 7.

11 Dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73 (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11.

12 Dom av den 13 november 1990 i mål C-308/89, Di Leo (REG 1990, s. I-4185; svensk specialutgåva, volym 10), punkt 9, och av den 27 september 1988 i mål 235/87, Matteucci (REG 1988, s. 5589), punkt 16.

13 Se för relationen mellan artikel 7.2 och förordning nr 1408/71 anförande av Lyon-Caen A., La sécurité sociale et le principe de l'égalité de traitement dans le traité et le règlement nr 1408/71, La sécurité sociale en Europe. Égalité entre nationaux et non nationaux. Lissabon. 1995, s. 45 och Gouloussis D., Instruments internationaux sur l'égalité de traitement en matière de sécurité sociale, ivi, s. 91 f.

14 Begreppet social förmån, såsom det definieras i domstolens fasta rättspraxis, omfattar alla förmåner som, även om de inte har samband med ett anställningsavtal, i allmänhet beviljas nationella arbetstagare, främst på grund av deras objektiva egenskap av arbetstagare eller enbart på grund av det faktum att de är bosatta i det landet (dom av den 31 maj 1979 i mål 207/78, Even, REG 1979, s. 2019).

15 Se punkt 25 i dom av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071), som i detta avseende hänvisar till dom av den 8 juni 1987 i mål 316/85, Lebon (REG 1987, s. 2811, punkt 13). En dylik förutsättning skall ses mot bakgrund av att den berörda typen av social förmån delvis är av kompensatorisk art. Påpekandet av den nederländska regeringen, att rätten till studiemedel i Nederländerna uppfattas som en rättighet som tillkommer den studerande och inte dennes föräldrar, saknar således betydelse. Det faktum att studiemedel till en viss del är kompensatoriska uppmärksammades i målet Bernini, där det påpekas att studiemedel endast är att betrakta som en social förmån när arbetstagaren fortfar att svara för barnets underhåll. Med hänvisning till denna princip, såsom den har formulerats ovan, anser den nederländska regeringen att det i förevarande fall måste fastställas huruvida det är sökandens mor eller far som de facto svarar för dotterns underhåll. Förordningen kan endast vara tillämplig om det är sökandens mor, som eventuellt är att betrakta som arbetstagare, som svarar för underhållet. Sökandens far är ju inte att betrakta som arbetstagare och kan således inte komma i fråga enligt den nationella bestämmelsen i fråga.

16 På detta område fastställer medlemsstaterna olika bestämmelser. En kortfattad redogörelse av den gällande situationen i medlemsstaterna finns i Rossi F.P., / diritti della famiglia europea nell'ordinamento comunitario di sicurezza sociale, Milano, 1996, s. 90 f.

17 I belgisk rätt regleras beviljandet av studiebidrag och studielån i lag av den 19 juli 1971. Enligt artikel 2 i denna lag beviljas studiebidrag till studenter som följer de utbildningar som organiseras, finansieras eller erkänns av staten. Beviljandet av studiebidrag är beroende av studentens inkomst och av de personers inkomst som eventuellt svarar för studentens underhåll. Dessutom beviljas arbetstagare familjebidrag för barn under 25 år för vars underhall arbetstagaren svarar.