lagen.
EU-domstolen

ext/celex/62003TJ0019

CELEX
62003TJ0019
Typ
EU-domstolen

Källa

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen)

den 19 februari 2004

Mål T-019/03

Spyridoula Konstantopoulou

mot

Europeiska gemenskapernas domstol

”Tjänstemän – Allmänt uttagningsprov – Nekad tillträde till de muntliga proven”

Fullständig text på franska II - 0000

Saken : Talan om ogiltigförklaring av det beslut som uttagningskommittén i Europeiska gemenskapernas domstols allmänna uttagningsprov CJ/LA/14 fattade den 23 oktober 2002, om att inte ge sökanden tillträde till de muntliga proven.

Avgörande : Talan ogillas. Parterna skall bära sina egna rättegångskostnader.

Sammanfattning

1. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag på ansökan – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Skydd för överläggningssekretessen

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 6)

2. Tjänstemän – Uttagningsprov – Bedömning av sökandenas kvalifikationer – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Beslut om att inte uppta sökanden på listan över godkända sökande – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)

3. Tjänstemän – Uttagningsprov – Bedömning av sökandenas kvalifikationer – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 5)

4. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov

5. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Typ av prov och provens innehåll – Metoder för rättning – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga VII)

1. Skyldigheten att motivera ett beslut som går någon emot har till syfte att dels förse den berörde med nödvändiga upplysningar för att kunna avgöra om beslutet är grundat eller inte, dels göra det möjligt för gemenskapens domstolar att göra sin prövning.

Vad gäller beslut av en uttagningskommitté måste denna skyldighet dock vägas mot den skyldighet att uppfylla de sekretesskrav som omgärdar uttagningskommitténs arbete. Iakttagandet av denna sekretess hindrar spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende sökandena. Kravet att en uttagningskommittés beslut i ett uttagningsprov skall vara motiverade, skall under dessa förhållanden bedömas med beaktande av vad uttagningskommittén utför för slags arbete.

En uttagningskommittés arbete består i allmänhet av åtminstone två distinkta stadier, nämligen för det första undersökning av ansökningar för att sortera ut de sökande som skall tillåtas att delta i uttagningsprovet och, för det andra, undersökning av sökandenas lämplighet att utöva den tjänst som skall tillsättas, för att upprätta en förteckning över godkända sökande. Det andra stadiet i uttagningskommitténs arbete är däremot framförallt av jämförande art och omfattas, av denna anledning, av den sekretess som hör till detta arbete.

De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före proven utgör en integrerad del av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende sökandenas respektive meriter. Kriterierna har nämligen till uppgift att i de sistnämndas intresse säkerställa en viss homogenitet i uttagningskommitténs bedömningar, särskilt när det är fråga om ett stort antal sökande. Dessa kriterier omfattas av överläggningssekretess på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar.

Den jämförande undersökning som uttagningskommittén gör syns i de provresultat som den ger de sökande. Dessa är uttryck för den värdering som har getts var och en av dem. Med beaktande av den sekretess som skall omgärda uttagningskommitténs arbete, utgör en underrättelse om de provresultat som har erhållits i olika delprov en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut. En sådan motivering inskränker inte de sökandes rättigheter. Den ger sökandena möjlighet att ta del av det värdeomdöme som har gjorts avseende deras insatser och gör det möjligt för dem att, i förekommande fall, få reda på att de inte har erhållit det poängtal som i meddelandet om uttagningsprov krävs för att få delta i vissa eller samtliga delprov.

(se punkterna 26–33)

Hänvisning till domstolen den 26 november 1981, Michel mot parlamentet, 195/80, Rec. 1981, s. 2861, punkt 22; domstolen den 4 juli 1996, C-254/95 P, parlamentet mot Innamorati, Rec. 1996, s. I-3423, punkterna 23–25 och 28 32; förstainstansrätten den 25 juni 2003, T-72/01, Pyres mot kommissionen, Rec. 2003, s. II-0000, punkterna 63, 65 och 66

2. Med hänsyn till att en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den bedömer resultaten från proven i ett uttagningsförfarande kan den inte anses skyldig att som motiv för att en sökande har misslyckats ange vilka svar den ansett otillräckliga eller förklara varför svaren har bedömts som otillräckliga. En sådan långtgående motivering är inte nödvändig.

(se punkt 34)

Hänvisning till förstainstansrätten den 14 juli 1995, T 291/94, Pimley-Smith mot kommissionen, REGP 1995, s. I-A-209 och II-637, punkterna 63 och 64; förstainstansrätten den 27 mars 2003, T-33/00, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, Rec. 2003, s. II-0000, punkt 52

3. Den bedömning som uttagningskommittén gör när den värderar sökandenas kunskaper och kvalifikationer är jämförande. Såväl bedömningen som det beslut genom vilket kommittén konstaterar att en sökande misslyckats i ett prov är ett uttryck för en värdering av sökandens prestation under provet och omfattas av kommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning. Frågan om huruvida dessa värdeomdömen är välgrundade skall bara prövas av gemenskapsdomstolarna då en uppenbar överträdelse skett av de regler som styr kommitténs arbete.

(se punkt 43)

Hänvisning till Pimley-Smith mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 63; förstainstansrätten den 17 september 2003, T-233/02, Alexandratos och Panagiotou mot rådet, Rec. 2003, s. II-0000, punkt 50, och där angiven rättspraxis

4. Uttagningskommittén förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller att fastställa hur ett uttagningsprov skall gå till och det detaljerade innehållet i föreskrivna prov. Gemenskapsdomstolarna kan endast klandra ett prov i den mån det är nödvändigt för att säkerställa likabehandling av sökandena och objektivitet vid valet mellan dem. Det ankommer inte heller på gemenskapsdomstolarna att klandra det detaljerade innehållet i ett prov, förutom om detta avviker från den ram som angivits i meddelandet om uttagningsprovet eller inte har något gemensamt med delprovets eller uttagningsprovets ändamål.

Detta gäller även de rättningsmetoder som kommittén valt. Dessa kan således inte heller ifrågasättas annat än om det är nödvändigt för att säkerställa att sökandena behandlas lika och väljs på grundval av objektiva kriterier.

(se punkterna 48 och 60)

Hänvisning till domstolen den 24 mars 1988, Goossens mot kommissionen, 228/86, Rec. 1988, s. 1819, punkt 14; förstainstansrätten den 7 februari 2002, T‑193/00, Felix mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-23 och II-101, punkt 35; förstainstansrätten den 30 september 2003, T 214/02, Martínez Valls mot parlamentet, Rec. 2003, s. II 0000, punkt 35, och där angiven rättspraxis