EU-domstolen
Tribunalens dom (femte avdelningen) den 9 september 2010
I mål T-155/06,
TRIBUNALEN (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden M. Vilaras, samt domarna M. Prek och V. M. Ciucă (referent), justitiesekreterare: handläggaren N. Rosner,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 14 januari 2010,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
Det angripna beslutet
I — Den relevanta marknaden
II — Den dominerande ställningen
III — Missbruk av dominerande ställning
IV — Böter
Förfarandet och parternas yrkanden
Rättslig bedömning
I – Prövning av yrkandena avseende ogiltigförklaring av det angripna beslutet
A – Den första grunden: Framläggande av bevisning som är uppenbart oriktig och föga tillförlitlig till styrkande av att sökandena följde en utestängningsstrategi och till styrkande av förekomsten av och innehållet i vissa avtal som sökandena ingått med sina kunder
1. Den första delgrunden: Avsaknad av tillförlitlig bevisning som kan visa att en utestängningsstrategi genomförts
a) Parternas argument
b) Tribunalens bedömning
2. Den andra delgrunden: Framläggande av bevisning som är oriktig och föga tillförlitlig till styrkande av förekomsten av och innehållet i vissa avtal som sökandena ingått med sina kunder
a) Prövning av de exklusivitetsavtal som ingåtts före år 1998
Parternas argument
Tribunalens bedömning
b) De avtal som utnämner sökandena till privilegierad, huvudsaklig eller förste leverantör
Parternas argument
Tribunalens bedömning
c) Prövning av de individuella kvantitetsåtagandena och de individuella retroaktiva rabattsystemen
Parternas argument
Tribunalens bedömning
d) Prövning av bedömningen av vissa av de avtal som ingicks i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Norge
Tyskland
— Edeka Bayern-Sachsen-Thüringen (1998–1999)
— Edeka Handelsgesellschaft Hessenring (1999)
— Edeka Baden-Württemberg (2000)
— COOP Schleswig-Holstein (2000)
— Netto
— Rewe Wiesloch och Rewe-Hunge (1997)
— Rewe Hungen (2000)
Nederländerna
— Albert Heijn (1998–2000)
— Royal Ahold (2000–2002)
— Lidl (1999–2000)
— Superunie (2001)
Sverige
— ICA Handlares (Sverige) och Hakon Gruppen (Norge) (2000–2002)
— Rimi Svenska (2000)
— Spar, Willys och KB Exonen (Axfood-koncernen) (2000)
— Axfood (2001)
— Axfood (2003–2004)
Norge
— KøffHedmark och Rema 1000 (1996), AKA/Spar Norge (1997)
— NorgesGruppen, Hakon Gruppen, NKL (COOP) och Rema 1000 (1999–2000)
— NorgesGruppen (2000–2001)
— NKL (COOP) och Rema 1000 (2000–2001)
B — Den andra och den fjärde grunden: Uppenbart oriktiga bedömningar med avseende på huruvida avtalen kunde utestänga konkurrensen samt bristande motivering
1. Huruvida sökandenas avtal är rättsstridiga i sig samt avsaknad av förklaring till det test eller de kriterier som kommissionen tillämpade vid bedömningen av huruvida avtalen kan begränsa eller utestänga konkurrensen
a) Parternas argument
b) Tribunalens bedömning
2. Huruvida sökandenas metoder inte omfattar en tillräckligt stor del av den totala efterfrågan av returmaskiner
a) Parternas argument
b) Tribunalens bedömning
3. Prövning av den bevisning och de antaganden som påstås vara oriktiga och vilseledande och som har legat till grund för bedömningen av i vilken grad de retroaktiva rabatterna kan utestänga konkurrensen
a) Parternas argument
b) Tribunalens bedömning
C — Den tredje grunden: Kommissionens uppenbart oriktiga bedömning avseende huruvida avtalen faktiskt utestängde konkurrensen
1. Parternas argument
2. Tribunalens bedömning
D — Den femte grunden: Huruvida kommissionen gjorde ett uppenbart fel när den fann att icke bindande kvantitetsåtaganden kan åsidosätta artikel 82 EG
1. Parternas argument
2. Tribunalens bedömning
II — Prövning av yrkandena avseende upphävande eller nedsättning av bötesbeloppet
A — Parternas argument
B — Tribunalens bedömning
Rättegångskostnader
1 Rättegångsspråk: engelska.