ext/celex/62008TJ0012
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (avdelningen för överklaganden)
den 6 maj 2009
M
mot
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA)
”Överklagande – Personalmål – Tillfälligt anställda – Invaliditet – Begäran om omprövning av ett beslut om avslag på en första begäran om sammankallande av invaliditetskommittén – Talan om ogiltigförklaring – Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas – Bekräftande rättsakt – Nya och väsentliga omständigheter – Upptagande till sakprövning – Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Ideell skada”
Saken: Överklagande av det beslut som fattats av Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) den 19 oktober 2007 i mål F 23/07, M mot EMEA (REGP 2007, s. I A-0000 och s. II A-0000), med yrkande om att nämnda beslut ska upphävas.
Avgörande: Det beslut som fattats av Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) den 19 oktober 2007 i mål F 23/07, M mot EMEA (REGP 2007. s. I A-0000 och s. II A-0000), upphävs . Det beslut som fattats av Europeiska läkemedelsbyrån (EMEA) den 25 oktober 2006 ogiltigförklaras i den del som M:s begäran av den 8 augusti 2006 om att överlämna fallet till invaliditetskommittén avslogs. EMEA förpliktigas att betala 3000 euro i ersättning till klaganden. Talan ogillas i övrigt. EMEA förpliktigas ersätta rättegångskostnaderna vid personaldomstolen och i förevarande mål.
Sammanfattning
Tjänstemän – Invaliditet – Tillfälligt anställda – Begäran om omprövning av ett beslut att vägra inleda invaliditetsförfarandet – Icke försumbar förlängning av den berördes sjukskrivning efter att den första begäran avslagits – Ny omständighet som motiverar en omprövning och att förfarandet inleds
(Artikel 33 i anställningsvillkoren för övriga anställda)
När en tillfälligt anställd inkommer med en begäran om omprövning av ett beslut, som fattats av den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal, i vilket en första begäran från den anställde att hänskjuta hans fall till invaliditetskommittén avslagits ska myndigheten göra en omprövning av detta beslut om den nya begäran grundas på nya och väsentliga omständigheter. Myndigheten ska bevilja denna begäran om det med hänsyn till nämnda omständigheter inte längre kan uteslutas att grundvillkoren i artikel 33 i anställningsvillkoren för övriga anställda är uppfyllda utifrån de objektiva och obestridda omständigheter som myndigheten har kännedom om.
Det är inte endast i de fall då den tillfälligt anställdes hälsotillstånd är annorlunda än det som myndigheten kände till när den fattade det beslut som omprövningen gäller eller då den anställdes arbetsoförmögenhet är ett resultat av ett annat sjukdomstillstånd än det som beaktats i nämnda beslut, som den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska genomföra en sådan omprövning. Det kan nämligen inte uteslutas att vissa nya omständigheter – även om de inte visar på ett förändrat hälsotillstånd för den anställde i fråga – i betydande grad skulle kunna påverka de faktorer som legat bakom det tidigare beslutet att inte hänskjuta den anställdes fall till invaliditetskommittén och följaktligen ska dessa anses vara nya och väsentliga omständigheter som gör att det krävs en omprövning av nämnda beslut.
En sådan omständighet kan bland annat vara att den berördes sjukskrivning förlängts under en icke försumbar tid efter att den första begäran att hänskjuta fallet till invaliditetskommittén avslagits, även om denna sjukskrivning beror på samma sjukdomstillstånd som den som beaktats när den första begäran avslogs. Det är förvisso tänkbart att den berörda myndigheten kan finna att det faktum att en tillfälligt anställd inte är närvarande på arbetet på grund sjukdom inte motiverar att ärendet hänvisas till invaliditetskommittén när myndigheten har kännedom om objektiva och obestridda omständigheter som visar att den anställde ifråga inom en nära framtid kan återuppta sina arbetsuppgifter. Inte desto mindre utgör dock en icke försumbar förlängning av denne persons sjukskrivning obestridligen en allvarlig indikation som kan föranleda tvivel angående vilka möjligheter denne kan ha att återuppta sina arbetsuppgifter och således föranleda att fråga uppstår huruvida det ursprungliga avslaget att hänskjuta den anställdes fall till invaliditetskommittén var välgrundat.
(se punkterna 59 och 63–66)