lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 25 april 2013

CELEX
62011CC0638
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Se rådets förordning (EG) nr 2398/97 av den 28 november 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan (EGT L 332, s. 1), i ändrad lydelse.

3 Se rådets förordning (EG) nr 2501/2001 av den 10 december 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 – Uttalanden till rådets förordning om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 (EGT L 346, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 160/2002 av den 28 januari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2398/97 (EGT L 26, s. 1). Med avseende på den senare visade en reviderad beräkning att det inte förekommit någon dumpning från något av de företag som valts ut från Pakistan under undersökningsperioden (se skäl 13). Antidumpningstull upphävdes i praktiken även för import från Egypten (se artikel 1.2).

4 Kommittén för bomullsindustrier och närstående textilindustrier i Europeiska gemenskapen.

5 Genom rådets förordning (EG) nr 397/2004 av den 2 mars 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan (EGT L 66, s. 1, nedan kallad den omtvistade förordningen).

6 Se artikel 1.4 i förordning nr 2398/97 och skäl 29 i denna förordning. Mer preciserat var de föremål för en tull om 0.0 procent.

7 Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT 56, s. 1), numera ersatt av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (kodifierad version) (EUT 343, s. 51).

8 Dom av den 27 september 2011 i mål T‑199/04, Gul Ahmed Textile Mills mot rådet (nedan kallad den överklagade domen).

9 Avtal om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (WTO-GATT 1994) (EGT L 336, s. 103; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 105), i bilaga 1A till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3–310).

10 Artikel 3.2, 3.3 och 3.5 i grundförordningen motsvarar artikel 3.1, 3.2 och 3.4 WTO:s antidumpningsavtal, medan artikel 3.6 och 3.7 motsvarar artikel 3.5.

11 Undersökningsperioden för den tidigare antidumpningstullen var från den 1 juli 1995 till den 30 juni 1996 (se skäl 10 i kommissionens förordning (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan (EGT L 156, s. 11)).

12 I motsats till den tidigare antidumpningstullen var tullsatsen densamma för alla exporterande tillverkare. Senare, efter en partiell interimistisk utvärdering, infördes genom rådets förordning (EG) nr 695/2006 av den 5 maj 2006 om ändring av förordning (EG) nr 397/2004 (EGT L 121, s. 23) en tullsats som varierade utifrån tillverkarens dumpningsmarginal. I den förordningen togs emellertid inte frågan om skada eller orsakssamband upp på nytt.

13 Gul Ahmed hade även ifrågasatt lagenligheten av att undersökningen påbörjades, beräkningen av normalvärdet, jämförelsen mellan normalvärde och exportpris och fastställandet av väsentlig skada. Dessa aspekter prövades inte av förstainstansrätten och omfattas inte av överklagandet.

14 Förstainstansrätten hänvisade här, i punkt 58 i den överklagade domen, till dom av den 4 mars 2010 i mål T-410/06, Foshan City Nanhai Golden Step Industrial mot rådet (REG 2010, s. II-879) (nedan kallad domen i målet Foshan Golden Step), punkterna 130–135.

15 Rådet har hänvisat till WTO Panel Report European Union – Anti-dumping duties on certain footwear from China (WT/DS405/R, antagen den 22 februari 2012, (nedan kallad EU – Footwear (China)), där Kina gjorde gällande att EU underlåtit att beakta upphävandet av tidigare importkvoter på import från Kina som orsak till skadan. Panelen anförde i punkt 7.527 att en yttre händelse såsom upphävandet av importkvoter, som gör en ökad importvolym möjlig, är inte i sig en faktor som orsakar skada.

16 Rådet hänvisar till dom av den 14 mars 2007 i mål T‑I07/04, Aluminium Silicon Mill Products mot rådet (REG 2007, s. II‑669), punkterna 41–46, GATT Panel Report, Imposition of Anti-Dumping Duties on Imports of Fresh and Chilled Atlantic Salmon from Norway, ADP/87, antagen den 27 april 1994, punkterna 562–572, dom av den 25 oktober 2011 i mål T‑190/08, CHEMK och KF mot rådet (REU 2011, s. II‑7359), punkterna 134–152 och WTO Appellate Body Report United States – Anti-dumping measures on certain hot-rolled steel products from Japan (WT/DS184/R, antagen den 23 augusti 2001, ändrad genom Appellate Body Report WT/DS184/AB/R) (nedan kallad US – Hot-rolled steel), punkterna 216–236.

17 Punkterna 84 och 85 i den överklagade domen.

18 Se skäl 70 i ingressen.

19 Punkt 53 i den överklagade domen, se även den i fotnot 16 nämnda rapporten US – Hot-rolled steel, punkt 223.

20 Jag ska tillägga att om det förekommit icke dumpad import från Pakistan kunde verkningarna av upphävandet av de tidigare tullarna faktiskt ha varit att den importen kunde säljas till (till och med) lägre priser, vilket skulle ha kunnat skada gemenskapsindustrin. Upphävandet av tullar skulle emellertid inte ha omvandlat denna import till dumpad import. Därmed kunde upphävande heller inte ha utgjort något skäl för införandet av en antidumpningstull.

21 Se även WTO Appellate Body Report i avgörandet Japan – Countervailing Duties on Dynamic Random Access Memories from Korea (WT/DS336/AB/R, antagen den 17 december 2007, punkt 261 och följande punkter), rörande artikel 15.5 i Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (EGT L 336, s. 156; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 158), vars lydelse återspeglas i artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen. I rapporten avfärdades inställningen att verkningarna av subventioner måste särskiljas från verkningarna av subventionerad import, och framhölls att vad som inte ska tillskrivas denna import var varje känd faktor utöver den subventionerade importen (punkt 267, kursiverad i original).

22 Se ovan fotnot 14, särskilt punkt 134.

23 Se fotnot 15.