Tribunalens dom (sjunde avdelningen) Den 28 oktober 2015

I mål T‑253/12,

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen), sammansatt av domarna M. van der Woude, I. Wiszniewska-Białecka och I. Ulloa Rubio (referent), justitiesekreterare: handläggaren C. Heeren,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 26 mars 2015,

följande

Dom

Bakgrund till tvisten

Det administrativa förfarandet

Det angripna beslutet

Förfarandet och parternas yrkanden

Rättslig bedömning

Den första grunden: Oriktig bedömning vid kvalificeringen av åtgärden som statligt stöd

Underlåtenheten att beakta försäljningspriset på 8 miljoner SEK

Huruvida kommissionen har prövat om det förekom statligt stöd när FABV förvärvade anläggningen för 17 miljoner SEK

Huruvida kriteriet om en privat investerare i en marknadsekonomi har beaktats

Huruvida den sista värderingen, som kommissionen använde sig av, var tillförlitlig

Huruvida den senare överlåtelsen av anläggningen för 8 miljoner SEK borde ha beaktats

Hyresavtalet mellan sökanden och Nya Topp

Den andra grunden: Påverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen

Den tredje grunden: Undersökningsplikt, motiveringsskyldighet och rätten till försvar

Kommissionens undersökningsplikt

Motiveringsskyldigheten

Sökandens rätt till försvar

Rättegångskostnader

25. Sökanden väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 8 juni 2012.

26. Sökanden har yrkat att tribunalen ska

27. Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

32. När kommissionen kontrollerar om en myndighets försäljning av ett markområde till ett privat rättssubjekt utgör ett statligt stöd, ska den tillämpa privat investerare-kriteriet, för att bedöma om det pris som den presumerade mottagaren av stödet betalade motsvarar det pris som en privat investerare skulle ha kommit överens om, om denne handlade under normala konkurrensförhållanden. I allmänhet innebär tillämpningen av kriteriet att kommissionen gör en komplicerad ekonomisk bedömning (dom kommissionen/Scott, punkt 31 ovan, EU:C:2010:480, punkt 68).

40. När det gäller det tredje argumentet som framförts av sökanden och som innebär att det saknades anledning att genomföra ett formellt anbudsförfarande före försäljningen, påpekar tribunalen att kommissionen är bunden av de riktlinjer och meddelanden som den antar, i den mån dessa inte strider mot reglerna i EUF‑fördraget och har godtagits av medlemsstaterna (dom av den 16 juli 2014, Zweckverband Tierkörperbeseitigung/kommissionen, T 309/12, EU:T:2014:676, punkt 212).

41. Således kunde kommissionen, i avsaknad av ett öppet och villkorslöst anbudsförfarande, i enlighet med punkt 2 a i meddelandet stödja sig på de värderingar som den hade tillgång till.

60. Tribunalen erinrar för det första om att kommissionen, i sammanfattningen av sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet av FABV:s försäljning av anläggningen till sökanden, angav följande vad gäller Chips försäljning av anläggningen till FABV:

61. Med avseende på Chips försäljning av anläggningen till FABV fattade således kommissionen ett beslut i enlighet med artikel 4.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [108 FEUF] (EGT L 83, s. 1). Av beslutets ordalydelse framgår tydligt att det är fråga om ett slutligt beslut.

62. Om kommissionen i ett beslut fastställer att en åtgärd inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF utan att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 FEUF, ska emellertid en berörd part som vill tillvarata de processuella rättigheter som denna har enligt denna bestämmelse väcka talan vid tribunalen mot detta beslut inom den frist som föreskrivs i artikel 263 sjätte stycket FEUF (beslut av den 27 november 2001, Wöhr/kommissionen, T 222/00, REG, EU:T:2001:274, punkt 34 ).

63. Tribunalen kan konstatera att sökanden i det aktuella fallet inte väckt en sådan talan inom nämnda frist.

64. För det andra regleras förfarandet för att upphäva ett slutligt beslut i vilket det konstateras att en åtgärd inte utgör statligt stöd, såsom kommissionen har anfört, i artikel 9 i förordning nr 659/1999. Enligt nämnda bestämmelse får kommissionen upphäva ett sådant beslut om beslutet grundat sig på oriktiga uppgifter som varit avgörande för beslutet.

65. Det enda argument som sökanden har framfört vad gäller påstått oriktiga uppgifter är emellertid argumentet avseende lokalernas vakansgrad enligt den första värderingen. Sökanden har angett att en vakansgrad på 10 procent låg till grund för försäljningsprospektet vid Chips försäljning av anläggningen till FABV medan den faktiskt var 100 procent vad gäller de tomma lokalerna. Sökanden har även bestritt kommissionens uppgift att den redan den 13 februari 2008 skulle ha informerats av de lokala myndigheterna om att en hyresgäst hade hittats.

66. Sökanden har emellertid inte lagt fram några bevis till stöd för dessa påståenden och har för övrigt inte ens angett vilken vakansgrad för hela anläggningen som sökanden anser vara riktig.

67. Sökandens övriga argument utgör endast obestyrkta påståenden och de uppfyller inte de krav som anges i artikel 9 i förordning nr 659/1999.

78. Det har i förevarande mål inte bestritts att FABV samma dag, det vill säga den 13 februari 2008, förvärvade anläggningen för 17 miljoner SEK och gav sökanden en köpoption för 8 miljoner SEK.

79. Tribunalen konstaterar att det är tveksamt om en privat investerare skulle ha genomfört en sådan affär.

80. Vidare framgår det av skäl 16 i beslutet om inledande av förfarandet att FABV godtog ett lägre pris för att sälja anläggningen vidare i förhoppning om att säkra produktionen vid anläggningen och rädda arbetstillfällen. Det är för övrigt ostridigt att detta alltid varit kommunens mål, vilket sökanden själv påpekat i ansökan. I skäl 58 i det angripna beslutet anges även att detta syfte är det enda som de svenska myndigheterna har angett för kommissionen.

81. Det framgår vidare av skrivelsen av den 27 november 2009, vilken sökanden hänvisat till, att FABV ansåg att affärsupplägget där FABV köpte anläggningen för att sedan hyra ut den till sökanden, som i sin tur skulle hyra ut den till Nya Topp, gjorde det möjligt att fortsätta verksamheten vid anläggnigen och bevara de arbetstillfällen som hotades av att denna skulle stängas.

82. FABV beslutade, såsom framgår av denna skrivelse, att begära ett aktieägartillskott på 9 miljoner SEK från kommunen, vilket skulle täcka den förlust som var en oundviklig följd av att anläggningen såldes till sökanden för 8 miljoner SEK. Kommissionen har härvidlag ingett en dom från kammarrätten i Göteborg av den 1 december 2012, om en begäran från FABV om att göra avdrag för en kapitalförlust till följd av försäljningen av anläggningen till sökanden.

Mot denna bakgrund beslutar TRIBUNALEN (sjunde avdelningen) följande:

1) Talan ogillas.

2) Hammar Nordic Plugg AB ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

1 Rättegångsspråk: svenska.

2 Nedan återges endast de punkter i denna dom som tribunalen funnit det vara ändamålsenligt att publicera.