Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 12 april 2016

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 261, 2004, s. 15.

3 Ordinarie supplement till GURI nr 261 av den 9 november 2007 (nedan kallat lagstiftningsdekret nr 204/2007).

4 GURI nr 108 av den 12 maj 2009.

5 GURI nr 230 av den 22 augusti 1980.

6 GURI nr 250 av den 25 oktober 1990.

7 GURI nr 49 av den 28 februari 1992.

8 GURI nr 192 av den 18 augusti 1995.

9 Ordinarie supplement till GURI nr 58 av den 9 mars 1996.

10 GURI nr 80 av den 6 april 1998.

11 GURI nr 277 av den 26 november 1998.

12 GURI nr 51 av den 3 mars 1999.

13 GURI nr 4 av den 7 januari 2000.

14 GURI nr 6 av den 10 januari 2000.

15 GURI nr 80 av den 5 april 2003.

16 GURI nr 195 av den 23 augusti 2003.

17 GURI nr 60 av den 13 mars 2014.

18 GURI nr 8 av den 12 januari 2004.

19 GURI nr 187 av den 11 augusti 2004.

20 Ordinarie supplement till GURI nr 302 av den 29 december 2005.

21 GURI nr 62 av den 15 mars 2006.

22 GURI nr 183 av den 8 augusti 2006.

23 GURI nr 265 av den 12 november 2010.

24 Se beslut av den 30 januari 2014, C. ( C‑122/13, EU:C:2014:59).

25 Dom av den 5 mars 2015, kommissionen/Luxemburg ( C‑502/13, EU:C:2015:143, punkt 56).

26 Dom av den 5 mars 2015, kommissionen/Luxemburg ( C‑502/13, EU:C:2015:143, punkt 56).

27 Förslag till rådets direktiv om brottsofferersättning (KOM(2002) 562 slutlig) (nedan kallat förslaget till direktiv).

28 Punkt 5.1.

29 På den sidan nämns det närmare bestämt att hänvisningen till Europeiska konventionen om ersättning åt offer för våldsbrott visar att direktivets syfte är att – i likhet med vad som redan föreskrevs i den konventionen – se till att det finns statliga ersättningsordningar för samtliga uppsåtliga våldsbrott, inte endast för vissa sådana brott.

30 Se kommissionens webbplats på följande adress: http://ec.europa.eu/civiljustice/comp_crime_victim/comp_crime_victim_ec_sv.htm.

31 Ibland kan brottsoffret välja mellan att göra på detta sätt och att väcka talan direkt vid allmän domstol.

32 Se rådsdokumenten 7752/04, 7209/04 (s. 9) och 8694/04 (s. II). Denna nödvändiga motprestation från medlemsstaternas sida nämndes redan av kommissionen i dess förslag till direktiv, där den underströk att [möjligheten att få ersättning i gränsöverskridande fall och möjligheten att få ersättning i allmänhet] är nära förbundna. Om det inte finns möjlighet till statlig ersättning i samtliga medlemsstater, kan möjligheten att få statlig ersättning för brott i andra medlemsstater inte ökas. (punkt 3.2).

33 Se punkt 36 i detta förslag till avgörande.

34 Dokument A5-0330/2003.

35 Se s. 39 i betänkandet. Där återger parlamentet i praktiken vad som sägs i den förklarande rapporten om Europeiska konventionen om ersättning till offer för våldsbrott (se punkt 7 i den rapporten).

36 Se artikel 4 och följande artiklar i förslaget till direktiv.