Tribunalens dom (avdelningen för överklaganden) den 5 juli 2016

I mål T‑26/15 P, angående ett överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (andra avdelningen) meddelade den 13 november 2014, Hristov/kommissionen och EMA ( F-2/12, EU:F:2014:245), vilket avser delvis upphävande av denna dom,

TRIBUNALEN (avdelningen för överklaganden) sammansatt av ordföranden M. Jaeger samt domarna H. Kanninen (referent) och M. van der Woude, justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Dom

Bakgrund till tvisten

Förfarandet i första instans och den överklagade domen

Förfarandet vid tribunalen och parternas yrkanden

Prövning av överklagandet

Parternas argument

Tribunalens bedömning

Konsekvenserna av att den överklagade domen delvis upphävs

Rättegångskostnader

1 I överklagandet, vilket har ingetts enligt artikel 9 i bilaga I till stadgan för Europeiska unionens domstol, har Europeiska kommissionen yrkat att tribunalen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (andra avdelningen) den 13 november 2014, Hristov/kommissionen och EMA ( F‑2/12, EU:F:2014:245) (nedan kallad den överklagade domen), varigenom personaldomstolen bland annat ogiltigförklarade kommissionens beslut av den 20 april 2011 att föreslå Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) styrelse en förteckning över fyra sökande, vilka hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén och tillstyrkts av den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor (nedan kallat kommissionens beslut av den 20 april 2011).

2 Bakgrunden till tvisten beskrivs i den överklagade domen på följande sätt:

3 Genom ansökan som inkom till personaldomstolens kansli den 9 januari 2012 väckte Emil Hristov talan, vilken registrerades under målnummer F‑2/12. Emil Hristov yrkade ogiltigförklaring 1) av den förberedande urvalskommitténs beslut innehållande en förteckning över fyra sökande, bland vilka han inte fanns med, 2) av den förberedande urvalskommitténs (nedan kallad CCN) beslut av den 14 mars 2011 att endast kalla de fyra sökande som fanns med på den förberedande urvalskommitténs förteckning till intervju, 3) av CCN:s beslut av den 7 april 2011 att följa den förberedande urvalskommitténs rekommendationer, 4) av kommissionens beslut av den 20 april 2011, 5) av kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 att avslå hans klagomål av den 27 maj 2011, och 6) av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 att utnämna C till verkställande direktör för EMA, samt ersättning för den skada han påstår sig ha lidit till följd av dessa beslut. Emil Hristov yrkade slutligen att det skulle anordnas ett nytt uttagningsprov, enligt lagenligt förfarande.

4 Personaldomstolen avvisade yrkandet att det skulle anordnas ett nytt uttagningsprov, eftersom det innebär ett yrkande om föreläggande, och Emil Hristovs yrkande om ogiltigförklaring av de förberedande akterna till kommissionens beslut av den 20 april 2011, det vill säga den förberedande urvalskommitténs beslut att anta en förteckning med fyra rekommenderade sökande samt CCN:s två beslut av den 14 mars 2011 och den 7 april 2011 (punkterna 58‐63 i den överklagade domen). Personaldomstolen avvisade även yrkandet om ogiltigförklaring av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011, eftersom det riktats mot kommissionen, trots att det inte var kommissionen som antog beslutet i fråga (punkt 69 i den överklagade domen).

5 Personaldomstolen ansåg dessutom att kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 att avslå klagomålet av den 27 maj 2011 innehöll preciseringar avseende de förberedande akterna till kommissionens beslut av den 20 april 2011 och en motivering till varför kommissionen antagit nämnda beslut. Personaldomstolen slog därför fast att det således ankom på denna att pröva yrkandet om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011, såsom det preciserats genom beslutet av den 6 oktober 2011 att avslå klagomålet av den 27 maj 2011 (punkt 68 i den överklagade domen).

6 Emil Hristov anförde fyra grunder till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011. Personaldomstolen ansåg att den första grunden skulle förstås så, att det gjordes gällande att bestämmelserna om den förberedande urvalskommitténs sammansättning åsidosatts, varvid denna grund bestod av två delar. Den första delgrunden avsåg att ett jämnt antal ledamöter utsågs till den förberedande urvalskommittén, medan den andra delgrunden avsåg samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i EMA:s styrelse och som ledamot i den förberedande urvalskommittén.

7 Personaldomstolen fann att talan skulle bifallas såvitt avser den första grundens andra del, med följande motivering:

8 Personaldomstolen kom fram till att yrkandet om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011 skulle bifallas, utan att det var nödvändigt att pröva den första grundens första del eller de övriga grunder som åberopats (punkt 100 i den överklagade domen).

9 Vad avser yrkandet om ogiltigförklaring av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 angav personaldomstolen att nämnda styrelse till verkställande direktör för EMA endast kunde utnämna en av de sökande som valts ut och som fanns med på den förteckning som antagits genom kommissionens beslut av den 20 april 2011. Personaldomstolstolen erinrade dessutom om att sistnämnda beslut skulle ogiltigförklaras, varför styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 också skulle ogiltigförklaras (punkt 101 i den överklagade domen).

10 Personaldomstolen ogillade skadeståndsyrkandena med motiveringen att en ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011 och av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 utgör en lämplig och tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som Emil Hristov kan ha orsakats genom beslutens rättsstridighet (punkterna 105‐108 i den överklagade domen).

11 Kommissionen ingav förevarande överklagande till tribunalens kansli den 20 januari 2015.

12 Emil Hristov ingav sitt svaromål den 3 april 2015.

13 Den 5 maj 2015 gav ordföranden på avdelningen för överklaganden, med stöd av artikel 143.1 i tribunalens rättegångsregler av den 2 maj 1991, kommissionen tillstånd att inge en replik.

14 Kommissionen ingav sin replik den 12 juni 2015 och Emil Hristov ingav sin duplik den 28 juli 2015.

15 Den skriftliga delen av förfarandet avslutades den 28 juli 2015.

16 På grundval av referentens rapport konstaterade tribunalen (avdelningen för överklaganden) att parterna inte hade framställt någon begäran om att det skulle hållas muntlig förhandling inom tre veckor räknat från delgivningen av underrättelsen om att den skriftliga delen av förfarandet är avslutad, såsom föreskrivs i artikel 207.1 i tribunalens rättegångsregler. Tribunalen beslutade att avgöra målet utan muntlig förhandling, med tillämpning av artikel 207.2 i samma rättegångsregler.

17 Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

18 Kommissionen preciserade i sin ansökan att dess överklagande var riktat mot punkterna 81‐98 i den överklagade domen, vilka utgör stöd för punkt 1 i domslutet i samma dom, varigenom personaldomstolen ogiltigförklarat kommissionens beslut av den 20 april 2011. Kommissionen nämnde emellertid att denna ogiltigförklaring med nödvändighet innebar en ogiltigförklaring av punkt 2 i samma domslut, vari EMA:s styrelses beslut av den 6 oktober 2011 ogiltigförklaras.

19 Emil Hristov har yrkat att tribunalen ska

20 Tribunalen konstaterar att kommissionens syfte med överklagandet, i den del det riktas mot punkterna 81‐98 i den överklagade domen, är att få till stånd en ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011, varigenom kommissionen lämnade förslag till EMA:s styrelse med en förteckning över fyra rekommenderade sökande.

21 Kommissionen har till stöd för överklagandet anfört tre grunder. Den första grunden rör åsidosättande av artikel 30 och bilaga III till tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), av principerna om opartiskhet och om god förvaltning och av artikel 41 i Europeiska unionens stadga samt bristande motivering. Den andra och den tredje grunden har anförts i andra hand. De rör åsidosättande av unionsrätten, och särskilt av proportionalitetsprincipen, genom att personaldomstolen underlåtit att kontrollera huruvida det angripna beslutet hade fått ett annat innehåll om det inte vore för det påstådda åsidosättandet och genom att personaldomstolen underlåtit att göra en avvägning mellan de aktuella motstående intressena och att begränsa den överklagade domens verkningar.

22 Den första grunden ska prövas först.

23 Kommissionens invändningar går i princip ut på att personaldomstolen förklarat att kommissionen åsidosatt principen om opartiskhet och om god förvaltning på grundval av en ren presumtion att en viss enskild person (D) var partisk av den enda anledningen att hon ingick i den förberedande urvalskommittén samtidigt som hon satt i EMA:s styrelse.

24 Enligt kommissionen kan en person inte presumeras vara partisk, utan denna omständighet måste styrkas på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter, såsom framgår av rättspraxis, särskilt dom av den 10 juli 2014, CG/EIB ( F-115/11, EU:F:2014:187, punkt 65). Detta krav, som gäller för en medlem av en uttagningskommitté, som utövar verklig beslutsrätt, borde även gälla för en medlem av en förberedande urvalskommitté, som endast avger en rekommendation. Sådana uppgifter föreligger emellertid inte i förevarande fall. Emil Hristov angav dessutom vid förhandlingen i personaldomstolen att han inte känner D och att han således inte har någon dålig relation med henne.

25 Kommissionen har tillagt att punkt 88 i den överklagade domen kan tolkas så, att två tjänstemän vid kommissionen, D och E, suttit med i den förberedande urvalskommittén och båda två röstat vid EMA:s styrelsemöten. Så är emellertid inte fallet, eftersom E var suppleant för D och således inte kunde rösta vid EMA:s styrelsemöten samtidigt med henne.

26 Enligt kommissionen bygger dessutom presumtionen om partiskhet, som behandlas i punkterna 91 och 92 i den överklagade domen, på en felaktig rättstillämpning i flera avseenden.

27 För det första har personaldomstolen, i punkterna 81‐84 i den överklagade domen, likställt den förberedande urvalskommittén med en uttagningskommitté. Eftersom det inte rörde sig om rekrytering av en tjänsteman, var emellertid varken artikel 30 i tjänsteföreskrifterna eller bilaga III till tjänsteföreskrifterna tillämplig. Enligt kommissionens mening var endast artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen tillämplig i förevarande fall, eftersom det rörde sig om rekrytering av en tillfälligt anställd, och denna bestämmelse föreskriver inget särskilt förfarande för rekrytering av tillfälligt anställda. Kommissionen medger att förfarandet för rekrytering av tillfälligt anställda måste vara objektivt och opartiskt. Kommissionen har emellertid hävdat att kravet på opartiskhet och objektivitet inte kan grundas på artikel 30 i tjänsteföreskrifterna eller bilaga III till tjänsteföreskrifterna vad gäller tillfälligt anställda.

28 Personaldomstolen gjorde även fel genom att likställa den förberedande urvalskommittén med en uttagningskommitté, eftersom en uttagningskommitté, som har en verklig och självständig beslutanderätt och vars beslut inte kan ändras av tillsättningsmyndigheten, skiljer sig från en urvalskommitté, som är ett rent rådgivande organ vars beslut inte är bindande för den myndighet som fattar det slutliga beslutet. Kommission har hävdat att i vilket fall som helst är den överklagande domen bristfälligt motiverad på denna punkt.

29 Kommissionen har vidare kritiserat punkt 85 i den överklagade domen enligt vilken kravet på opartiskhet ingår som en del i principen om god förvaltning, såsom framgår av artikel 41 i Europeiska unionens stadga. Enligt kommissionen räcker en bestämmelses plats i normhierarkin inte som förklaring till varför den aktuella bestämmelsen skulle vara tillämplig på de särskilda omständigheterna i förevarande fall. I vilket fall som helst kan ett åsidosättande av principen om god förvaltning inte vara en relevant grund för ogiltigförklaring.

30 Kommissionen har hävdat att ett annat fall av felaktig rättstillämpning framgår av punkt 89 i den överklagade domen i vilken personaldomstolen först helt korrekt angav att den förberedande urvalskommitténs yttrande varken är bindande för CCN eller kommissionen, men sedan förklarade att den förberedande urvalskommittén utövat ett avgörande inflytande över den slutlista över sökande som kommissionen [föreslog] för EMA:s styrelse. Detta självmotsägande resonemang innebär en felaktig rättstillämpning eller till och med ett missförstånd av bevisningen eller en självmotsägande motivering.

31 Enligt artikel 90 i den överklagade domen spelade de ledamöter i EMA:s styrelse som även var ledamöter i den förberedande urvalskommittén en särskilt framträdande roll i styrelsens diskussioner. Enligt kommissionen är denna punkt bristfälligt motiverad, eftersom personaldomstolen inte ger någon förklaring till denna slutsats. Påståendet i punkt 90 i den överklagade domen bygger dessutom inte på någon bevisning.

32 Kommissionen anser därför att det är uppenbart att personaldomstolens slutsats i punkterna 91 och 92 i den överklagade domen bygger på felaktig rättstillämpning, förutom att den inte är korrekt motiverad.

33 Emil Hristov har till att börja med hävdat att kommissionens uppgifter om hans relation till D saknar relevans för tribunalens prövning av förevarande mål. Detta eftersom det under förfarandet vid personaldomstolen inte påståtts att han har en personlig konflikt med D och eftersom denna omständighet inte undersökts i den överklagade domen.

34 Emil Hristov har vidare angett att kommissionens precisering att E, tvärtemot vad som synes påstås i den överklagade domen, inte hade möjlighet att rösta samtidigt med D vid EMA:s styrelsemöten, eftersom han endast inträder som suppleant när hon är frånvarande, inte heller har någon relevans för tvisten. Emil Hristov har anfört att personaldomstolen, såsom framgår av punkterna 90 och 95 i den överklagade domen, dragit sina egna slutsatser avseende frågan om åsidosättande av kravet på opartiskhet, utan hänsyn till frågan huruvida E och D röstade i EMA:s styrelse och huruvida de båda samtidigt deltagit i EMA:s styrelsemöten den 5 maj 2011 och den 8 juni 2011. Det framgår dessutom av punkt 94 i den överklagade domen att endast D deltagit i styrelsemötena den 5 maj 2011 och den 8 juni 2011.

35 Emil Hristov har dessutom erinrat om att åsidosättandet av principerna om opartiskhet och om god förvaltning följer av den omständigheten, som är otvistig mellan parterna, att två av fyra ledamöter av den förberedande urvalskommittén även var ledamöter i EMA:s styrelse. Det behöver härvidlag inte styrkas att detta förhållande påverkat D:s och E:s beteende och deras beslut under urvalsförfarandet och inte heller tas ställning till innehållet i de diskussioner som fördes av den förberedande urvalskommitténs ledamöter.

36 Emil Hristov har även anfört att personaldomstolen, tvärtemot vad kommissionen påstår, i punkterna 81, 82 och 83 i den överklagade domen, inte hänvisat till vare sig artikel 30 i tjänsteföreskrifterna eller bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

37 Emil Hristov har slutligen tillagt att om tribunalen ansluter sig till kommissionens påstående att eftersom den förberedande urvalskommitténs beslut inte är bindande, så behöver kravet på likabehandling och objektivitet inte uppfyllas i kommitténs förfarande, vilket innebär att denna fas av förfarandet blir meningslöst. Emil Hristov har även erinrat om att det framgår av punkt 89 i den överklagade domen att CCN var skyldig att ta hänsyn till den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över rekommenderade sökande, dess utvärdering av de sökande och dess rapport, och att denna kommitté således utövat ett avgörande inflytande över den slutlista över sökande som kommissionen föreslog EMA:s styrelse.

38 Det ska erinras om att personaldomstolen kommit fram till att D och E, som både var ledamöter i den förberedande urvalskommittén och i EMA:s styrelse, åsidosatt sin skyldighet att agera opartiskt i urvalskommittén, under förfarandet för förberedande urval till och tillsättning av tjänsten som verkställande direktör för EMA enbart på grund av den omständigheten att de satt i den förberedande urvalskommittén (punkt 92 i den överklagade domen). Enligt personaldomstolen kan samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i den förberedande urvalskommittén och som ledamot i EMA:s styrelse … skada oberoendet och objektiviteten hos de personer som innehar uppdragen i fråga (punkt 91 i den överklagade domen). Personaldomstolen kom fram till att den förberedande urvalskommitténs skyldighet att vara opartisk [hade] åsidosatts (punkt 92 i den överklagade domen).

39 Det ska härvidlag påpekas att det framgår av handlingarna i målet vid personaldomstolen och parternas inlagor till tribunalen att E var suppleant för D i EMA:s styrelse. Såsom också framgår av punkt 94 i den överklagade domen var det D som deltog i överläggningarna i mötena i EMA:s styrelse som ledde fram till utnämningen av C.

40 Det ska vidare beaktas att Emil Hristov, vid personaldomstolen, inte ifrågasatt att D eller E personligen uppfyller kraven på opartiskhet, vilket parterna för övrigt bekräftat vid tribunalen. Personaldomstolen har således endast prövat frågan huruvida den förberedande urvalskommittén brustit i objektiv opartiskhet på grund av D:s och E:s dubbla uppdrag.

41 Det ankommer således på tribunalen att pröva huruvida personaldomstolen gjort en felaktig rättstillämpning genom att komma till slutsatsen att D och E inte var opartiska, och att den förberedande urvalskommittén därigenom i sin helhet inte vara opartisk, av den enda anledningen att de var ordinarie ledamot respektive suppleant i EMA:s styrelse samtidigt som de satt i den förberedande urvalskommittén.

42 Det ska härvidlag undersökas huruvida personaldomstolens överväganden i punkterna 83‐90 i den överklagade domen – som denna grundade sig på för att i punkt 92 i nämnda dom komma fram till att kravet på opartiskhet åsidosatts vad avser den förberedande urvalskommittén i dess helhet – eventuellt utgör en felaktig rättstillämpning.

43 Tribunalen vill för det första påpeka att personaldomstolen, tvärtemot vad kommissionen gjort gällande med hänvisning till punkterna 81‐84 i den överklagade domen, inte anfört artikel 30 i tjänsteföreskrifterna och bilaga III till tjänsteföreskrifterna som stöd för sin slutsats att den förberedande urvalskommitténs ledamöter åsidosatt kravet på opartiskhet och objektivitet. Det framgår nämligen varken av punkterna 81‐84 i den överklagade domen eller av avsnittet Tillämpliga bestämmelser i samma dom att personaldomstolen grundat sig på nämnda bestämmelser i förevarande fall.

44 För det andra kan kommissionen inte hävda att personaldomstolen likställt den förberedande urvalskommittén med en uttagningskommitté genom att anse att rättspraxis gällande uttagningskommittéer också är tillämplig på förberedande urvalskommittéer. Tribunalen konstaterar att personaldomstolen i punkt 83 i den överklagade domen förklarat att urvalskommittén … inte [var] en uttagningskommitté. Personaldomstolen förklarade emellertid att den förberedande urvalskommittén – liksom en uttagningskommitté – har som målsättning att välja ut de bästa sökandena och har stor handlingsfrihet när det gäller anordnandet av urvalsproven och att det följaktligen ankom på kommissionen att i enlighet med principerna om god förvaltning och likabehandling försäkra sig om att den första etappen av urvalsförfarandet, vilken skulle genomföras av den förberedande urvalskommittén, organiserades korrekt och samtidigt tillgodose kravet att samtliga ledamöter i denna kommitté måste ha en sådan oberoende ställning att deras opartiskhet inte kan betvivlas (punkterna 83 och 84 i den överklagade domen).

45 Kommissionen kan inte heller hävda att personaldomstolen inte förklarat varför den anser att de krav på oberoende och opartiskhet som gäller för uttagningskommittéer också är tillämpliga på förberedande urvalskommittéer. Dessa förklaringar framgår såväl av punkt 83 som av punkterna 84 och 85 i den överklagade domen.

46 Kommissionen har dessutom inte anfört något rättsligt argument som vederlägger personaldomstolens överväganden i punkterna 83 och 84 i den överklagade domen. Kommissionen har endast påstått att en uttagningskommitté, som har en verklig beslutanderätt, inte kan jämföras med en förberedande urvalskommitté, som är ett rent rådgivande organ. Tribunalen konstaterar emellertid att detta är något som personaldomstolen på intet sätt har försökt dölja. Personaldomstolen har tvärtom i 83 i den överklagade domen betonat att den förberedande urvalskommittén … inte är en uttagningskommitté och dess yttrande inte är bindande vare sig för CCN eller för kommissionen. Kommissionen har dessutom inte förklarat hur detta övervägande påverkar nödvändigheten att se till att ledamöterna i den förberedande urvalskommittén agerar oberoende och helt objektivt.

47 Personaldomstolen har för det tredje, tvärtemot vad kommissionen hävdar, inte anfört att kravet på opartiskhet har en överordnad ställning i normhierarkin som ett skäl för att tillämpa det i förevarande fall. Det ska härvidlag påpekas att personaldomstolen, i punkt 85 i den överklagade domen, endast erinrat om att principen om god förvaltning, som är knuten till institutionernas skyldighet att agera opartiskt, har stadfästs i stadgan om de grundläggande rättigheterna, vilken sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har samma rättsliga värde som fördragen. Kommissionen har för övrigt inte i sig riktat några invändningar mot detta övervägande.

48 Vad för det fjärde rör kommissionens påstående att det påstådda åsidosättandet av principen om god förvaltning inte är en erkänd grund för ogiltigförklaring räcker det att konstatera att det klart framgår av den överklagade domen att personaldomstolen prövat den andra delen av Emil Hristovs första grund i det mål denna hade att avgöra, bland annat med hänsyn till kravet på opartiskhet, och att personaldomstolen inte nöjt sig med att hänvisa till principen om god förvaltning.

49 Det ska för det femte påpekas att personaldomstolen inte motsagt sig själv genom att ange dels att den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över rekommenderade sökande inte är bindande, vare sig för CCN eller för kommissionen, dels att den förberedande urvalskommittén har ett avgörande inflytande över den slutlista över sökande som kommissionen föreslår för EMA:s styrelse. Även om det är ostridigt mellan parterna att det förslag till förteckning över rekommenderade sökande som den förberedande urvalskommittén överlämnar till CCN, såsom kommissionen påpekat, inte är bindande, eftersom CCN och kommissionen kan välja ut andra sökande än dem som förekommer i detta förslag till förteckning, kvarstår faktum ‐ såsom framgår av punkterna 8.2.1 och 8.3 i kommissionens riktlinjer av den 12 januari 2009 för urval och utnämning av direktörer för tillsynsmyndigheter, verkställande organ och gemensamma företag, som det hänvisas till i punkterna 9 och 89 i den överklagade domen ‐ att detta förslag till förteckning har en viss betydelse för urvalsförfarandets fortsättning, dels eftersom CCN måste ta hänsyn till detta förslag, dels eftersom den ansvariga kommissionsledamoten, det vill säga den kommissionsledamot som ansvarade för frågor rörande hälsa och konsumentskydd, endast ska intervjua de sökande som CCN har godkänt i sitt slutliga yttrande.

50 Tribunalen anser därför att punkt 89 i den överklagade domen inte är självmotsägande. Tribunalen finner emellertid att även om personaldomstolen med rätta kunde anse att den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över sökande hade en viss betydelse för urvalsförfarandets fortsättning, har personaldomstolen inte visat att den omständigheten att D var ordinarie ledamot av EMA:s styrelse och att E var suppleant i samma styrelse kunnat påverka deras frihet att agera på ett helt objektivt och helt oberoende sätt i den förberedande urvalskommittén och därmed medföra att det kastas tvivel över denna kommittés opartiskhet. Såsom kommissionen påpekat i ansökan har personaldomstolen inte visat att den omständigheten att D ingick i EMA:s styrelse hade någon praktisk betydelse för hennes roll i den förberedande urvalskommitténs arbete.

51 Det ska härvidlag erinras om att personaldomstolen, när den prövade huruvida kommissionens beslut av den 20 april 2011 var lagenligt med hänsyn till kravet att den förberedande urvalskommittén måste agera opartiskt, hade att utgå från den situation som rådde när denna kommitté föreslog de fyra sökande som hade de bästa resultaten.

52 Denna fas av urvalsförfarandet skulle leda till att det utses en verkställande direktör för EMA, varför den omständigheten att D och E även var ordinarie ledamot respektive suppleant i EMA:s styrelse inte i sig utgör skäl för att ifrågasätta deras opartiskhet i deras roll som ledamöter av den förberedande urvalskommittén. Den enda omständigheten att en person är ledamot både i den förberedande urvalskommittén och i EMA:s styrelse räcker inte i sig som skäl för att det ska uppstå en presumtion om att ledamöterna i den förberedande urvalskommittén kommer att agera partiskt i förfarandet vid denna kommitté.

53 I förevarande fall är frågan nämligen inte huruvida EMA:s styrelse agerat opartiskt, och särskilt huruvida D eller E kunde delta i beslutet om vem ska utnämnas till verkställande direktör för EMA, då de deltagit i ett tidigare skede av utnämningsförfarandet.

54 Det framgår dessutom av dessa överväganden att personaldomstolens motivering i punkt 90 i den överklagade domen, som rör det hypotetiska beteendet hos ledamöter av den förberedande urvalskommittén vid EMA:s styrelsemöten, saknar relevans för prövningen huruvida kommissionens beslut av den 20 april 2011 är lagenligt.

55 Av det ovanstående följer att personaldomstolen felaktigt kommit fram till dels att D och E, som var ordinarie ledamot respektive suppleant i EMA:s styrelse, åsidosatt sin skyldighet att agera opartiskt av den enda anledningen att de satt med i den förberedande urvalskommittén, dels att den förberedande urvalskommittén i sin helhet hade åsidosatt sin skyldighet att agera opartiskt.

56 Överklagandet ska således bifallas med stöd av den första grunden, utan att det är nödvändigt att pröva övriga grunder som kommissionen åberopat till stöd för sitt överklagande.

57 Den överklagade domen ska således upphävas, i den del den innebär ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 20 april 2011.

58 Enligt artikel 13.1 i bilaga I till domstolens stadga ska tribunalen, om överklagandet är välgrundat, upphäva personaldomstolens avgörande och själv avgöra ärendet. Tribunalen ska återförvisa ärendet till personaldomstolen för avgörande om ärendet inte är färdigt för avgörande.

59 Det ankommer i förevarande fall på personaldomstolen att kontrollera huruvida det fortfarande finns anledning att pröva de argument som Emil Hristov anfört inom ramen för den första grundens andra del, förutom de argument som lett till att personaldomstolen förklarat att talan ska bifallas såvitt avser den första grundens andra del.

60 Det ska dessutom påpekas att personaldomstolen inte prövat vare sig den första grundens första del eller Emil Hristovs andra, tredje och fjärde grund.

61 Målet ska därför återförvisas till personaldomstolen, vilken, i förekommande fall, ska ange följderna av en eventuell förklaring att kommissionens beslut av den 20 april 2011 om lagenligheten av EMA:s styrelses beslut av den 6 oktober 2011 är rättsstridigt.

62 Eftersom målet ska återförvisas till personaldomstolen, kommer beslut om de rättegångskostnader som uppkommit med anledning av detta överklagande att meddelas senare.

1 Räettegångsspråk: bulgariska.