Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 15 juni 2017

1 Originalspråk: spanska.

2 Mål C‑671/13, EU:C:2015:418.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (EGT L 135, 1994, s. 5; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 227), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG av den 11 mars 2009 (EUT L 68, 2009, s. 3).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 1997, s. 22).

5 Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (EGT L 141, 1993, s. 27; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 83).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 2004, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 2006, s. 1).

8 Žin., 2002, nr 65‑2635. Lag om garanti av insättningar, som införlivar direktiven 94/19 och 97/9 med litauisk rätt (nedan kallad LGD).

9 Mål C‑671/13, EU:C:2015:129, punkt 36.

10 Även om de har detta gemensamt – fortsatte generaladvokaten Cruz Villalón – skiljer sig skulderna åt på så sätt att det endast i fallet med bankcertifikat rör sig om skulder som kan överlåtas eller, i förekommande fall, omsättas.

11 Det är däremot inte avgörande om instrumenten kan överlåtas eller inte. Även om denna skyldighet att betala tillbaka i princip utesluter att skulden kan överlåtas eller omsättas, eftersom det i strikt mening rör sig om en insättning i detta institut (förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet C‑671/13, EU:C:2015:129, punkt 37), omfattar 1.1 i direktiv 94/19 även bankcertifikat, det vill säga en art av släktet insättning, vilken karaktäriseras av att den kan omsättas (förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet C‑671/13, EU:C:2015:129, punkt 39), vilket enligt punkt 36 i domstolens dom av den 25 juni 2015 i samma mål (C‑671/13, EU:C:2015:418), möjliggör en omsättning av den fordringsrätt som värdepappret representerar. Denna överlåtbarhet var för övrigt relevant när domstolen slog fast att artikel 7.2 i direktiv 94/19, jämförd med punkt 12 i bilaga I till detta direktiv, inte utgör hinder för nationella bestämmelser, enligt vilka bankcertifikat emitterade av garantigäldenären själv undantas från insättningsgarantin förutsatt att sådana värdepapper är omsättningsbara (dom av den 25 juni 2015, Indėlių ir investicijų draudimas och Nemaniūnas, C‑671/13, EU:C:2015:418, punkt 38).

12 I linje med detta föreskrivs i artikel 5 i direktiv 2006/48, om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, att endast kreditinstitut ska få driva rörelse som omfattar att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel. Min kursivering.

13 Detta är fallet med kreditinstituten själva, under vissa förhållanden, enligt vad som framgår av artikel 2 i direktivet.

14 De som anges i bilaga I, genom hänvisning till artikel 7.2 i direktivet.

15 Till skyddet av konsumenter hänvisas det också i sextonde skälet i direktiv 94/19. [I den spanska versionen av direktivet, liksom i flera andra språkversioner, talas i första skälet om skyddet för sparare. Övers. anm.]

16 Finansiella instrument som Cortés, L.J.: Contratos bancarios (II), i Uría, R. och Menéndez, A.: Curso de Derecho Mercantil, vol. II, Civitas, Madrid, 2001, s. 541, definierar som inlösbara värdepapper som kan överlåtas genom påskrift, vilket innebär att innehavaren kan avyttra dem och få tillbaka de pengar som investerats eller lånats in på viss tid utan att avtalet med kreditinstitutet sägs upp eller upphör.

17 Skäl 6 i direktiv 2006/48.

18 Min kursivering.

19 Första och andra skälet i direktiv 94/19.

20 Fjärde skälet i direktiv 94/19.

21 Dom Vervloet m.fl. ( C‑76/15, EU:C:2016:975, punkt 67).

22 Se föregående fotnot.

23 Detta har IID gjort gällande i punkt 70 i sitt skriftliga yttrande i mål C‑688/15, med hänvisning till den dom som Lietuvos aukščiausiasis teismas (Litauens högsta domstol) meddelade den 2 oktober 2013 (tvistemål nr 3K 3 470/2013). Denna dom hänvisade även kommissionen till vid förhandlingen.

24 Detta är en metod som unionsrätten inte utgör hinder för, även om domstolen har erinrat om att det … [e]mellertid [är] nödvändigt, såsom framgår av skäl 9 i direktiv 97/9, att det system som införs genom denna rättsakt uppfyller kraven i båda direktiven (dom av den 25 juni 2015, Indėlių ir investicijų draudimas och Nemaniūnas, C‑671/13, EU:C:2015:418, punkt 45).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2016, Vervloet m.fl. ( C‑76/15, EU:C:2016:975, punkt 83).

26 En obligation är i korthet ett finansiellt instrument som intygar ett penninglån som utgörs av medel som ska återbetalas till långivaren inom den tid och på de villkor som anges.

27 Enligt vad domstolen slog fast i punkt 38 i sin dom av den 25 juni 2015, Indėlių ir investicijų draudimas och Nemaniūnas ( C‑671/13, EU:C:2015:418), innebär artikel 3.4 LGD att skuldebrev (bankcertifikat) emitterade av garantigäldenären själv undantas från insättningsgarantin. Domstolen fann att detta undantag var förenligt med direktiv 94/19 förutsatt att sådana värdepapper är omsättningsbara. Vid förhandlingen bekräftade den litauiska regeringen att den litauiska lagstiftningen inte har ändrats på denna punkt. Det ankommer således på den nationella domstolen att pröva huruvida de omtvistade obligationerna uppfyller detta villkor, för att eventuellt undantas från insättningsgarantin.

28 I linje med detta innehåller den italienska och den portugisiska versionen formuleringarna debiti rappresentati da titoli respektive dívidas representadas por títulos.

29 Andra språkversioner bekräftar formens betydelse. Den engelska versionen lyder any debt evidenced by a certificate och den tyska Forderungen, die das Kreditinstitut durch Ausstellung einer Urkunde verbrieft hat.

30 Direktiv om system för ersättning till investerare.

31 Skäl 4 i direktiv 97/9.

32 Artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39.

33 Enligt artikel 4.2 i direktiv 97/9 kan en medlemsstat föreskriva att vissa investerare skall vara undantagna från det skydd som systemet tillhandahåller eller skall ges en lägre skyddsnivå. Dessa undantag finns angivna i bilaga I.

34 Skäl 8 i direktiv 97/9.

35 Enligt punkt 22 i beslutet att begära förhandsavgörande hade Alvydas Raišelis utöver avtalet om teckning av obligationer ingått avtal med Snoras om finansiella tjänster för en privatkund.

36 Den premissen finns inte i mål C‑688/15, där allt tyder på att Snoras inte hade tillhandahållit investeringstjänster. Det är kanske därför som den hänskjutande domstolen har inriktat sina frågor i det målet på tillämpningsområdet för direktiv 94/19 och frågan huruvida de omtvistade medlen var att anse som en insättning.

37 Så är fallet med den spanska och andra versioner, som den engelska (repay money owed to or belonging to investors and held on their behalf in connection with investment business), den franska (rembourser aux investisseurs les fonds leur étant dus ou leur appartenant et détenus pour leur compte en relation avec des opérations d’investissement), den tyska (Gelder zurückzuzahlen, die Anlegern geschuldet werden oder gehören und für deren Rechnung im Zusammenhang mit Wertpapiergeschäften gehalten werden), den italienska (rimborsare i fondi dovuti o appartenenti agli investitori e detenuti per loro conto in relazione ad operazioni d’investimento) eller den portugisiska (reembolsar os investidores dos fundos que lhes sejam devidos ou que lhes pertençam e que sejam detidos por sua conta no âmbito de operações de investimento).

38 [G]rąžinti pinigus, priklausančius investuotojams ir laikomus jų vardu ryšium su investicine veikla. På samma sätt är artikel 2.12 LGD formulerad.

39 Domstolen erinrade i punkt 48 i sin dom av den 7 juli 2016, Ambisig ( C‑46/15, EU:C:2016:530) om att den formulering som använts i en av språkversionerna av en unionsbestämmelse inte ensam kan ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller ges företräde framför övriga språkversioner. Unionsbestämmelserna ska nämligen tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt mot bakgrund av de olika versionerna på samtliga unionsspråk. I händelse av bristande överensstämmelse mellan språkversionerna av en unionsrättslig text, ska den aktuella bestämmelsen tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med de föreskrifter i vilka den ingår.

40 Lydelsen av fråga 2 i mål C‑109/16. Min kursivering.

41 Mål C‑671/13, EU:C:2015:418, punkt 58.

42 Dom av den 25 juni 2015 ( C‑671/13, EU:C:2015:418, punkt 59).

43 Se föregående fotnot.