Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 2 maj 2018

1 Originalspråk: polska.

2 Detta protokoll återfinns i bilaga till rådets beslut 2009/941/EG av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (EUT L 331, 2009, s. 17, nedan kallat 2007 års Haagprotokoll). En första begäran om förhandsavgörande rörde tillämpningen av artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll i ett mål där den underhållsberättigade begärde underhåll för en tidigare period, före inledandet av detta förfarande. Domstolen har ännu inte avgjort denna begäran om förhandsavgörande. Jag framställde mitt förslag till avgörande i detta mål den 30 januari 2018. Se mitt förslag till avgörande i mål KP ( C‑83/17, EU:C:2018:46). Det ska framhållas att det målet KP, till skillnad från förevarande begäran om förhandsavgörande, rörde en situation i vilken en av parterna i underhållstvisten hade ändrat sin hemvist under den period som var relevant för prövningen av begäran om underhåll.

3 Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 7, 2009, s. 1, rättelse i EUT L 131, 2011, s. 26).

4 I sin begäran om förhandsavgörande har den hänskjutande domstolen använt formuleringar av vilka följer att hänvisning till såväl yrkandet om fastställande av underhåll som yrkandet om jämkning av underhållet görs med användningen av termen ansökan. Följaktligen kallas parterna i ett förfarande som inletts genom ingivandet av en sådan ansökan för sökande [wnioskodawca] respektive deltagare i förfarandet [uczestnik postępowania]. Jag utgår från att en sådan lösning styrs av vilken typ av förfarande detta utgör enligt österrikiska processregler, vilken på detta sätt undviker att behandla mål om underhåll som ett tvistemål, där de processuella rollerna sökande och deltagare i förfarandet motsvarar kärande och svarande. Inte desto mindre hänvisas exempelvis i artikel 4.3 i den polska versionen av 2007 års Haagprotokoll inte till att den underhållsberättigade inger ansökan (zgłoszenia wniosku) utan till att den underhållsberättigade har väckt talan (wytoczenia powództwa). Vissa andra språkversioner använder emellertid mer allmänt hållna formuleringar, med stöd av vilka denna fråga inte kan avgöras. Exempelvis den franska versionen har följande formulering: le créancier a saisi l’autorité compétente, den engelska versionen: the creditor has seized the competent authority, och den tyska versionen: die berechtigte Person die zuständige Behörde … angerufen. I förordning nr 4/2009, som avses i den andra frågan, har emellertid unionslagstiftaren använt begreppen kärande och svarande i stället för sökande [wnioskodawca] och deltagare i förfarandet [uczestnik]. I detta förslag till avgörande kommer jag således att använda de begrepp som härrör från förordning nr 4/2009 (kärande och svarande) när det är nödvändigt för att fastställa de processuella rollerna för parterna i förfarandet.

5 Andrea Bonomis förklarande rapport om 2007 års Haagaprotokoll, Actes et documents de la Quatorzième session unième Vingt et de la Conférence de La Haye (2007), även tillgänglig i elektronisk version: https://www.hcch.net/fr/publications-and-studies/details4/?pid=4898&dtid=3. Visserligen är förklarande rapporter till de rättsakter som utarbetats inom ramen för Haagkonferensen om internationell privaträtt inte bindande. De ger dock en viktig vägledning för tolkningen av bestämmelserna i rättsakterna. Syftet med dessa rapporter är att lämna en förklaring till den betydelse som de delegationer som deltog i utarbetandet av de enskilda rättsakterna inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt önskade tillmäta dessa rättsakter. Se https://www.hcch.net/fr/publications-and-studies/publications2/explanatory-reports

6 Av betydelse är att en sådan möjlighet endast föreligger om domstolslandets lag inte är lagen i den medlemsstat där den underhållsberättigade har sin hemvist, bortsett från fall då det skett en ändring av parternas hemvist i ett underhållsförhållande. Se mitt förslag till avgörande av den 30 januari 2018 i målet KP ( C‑83/17, EU:C:2018:46, punkterna 48 och 49).

7 I dom av den 28 juli 2016, Verein für Konsumenteninformation/kommissionen ( C‑191/15, EU:C:2016:612, punkt 47), preciserade domstolen att, genom att välja vilken lag som ska tillämpas på en avtalsförpliktelse på grundval av artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 2008, s. 6), är det i vissa fall möjligt att i realiteten … välja vilken lag som är tillämplig på den utomobligatoriska förpliktelsen. Domstolen hänvisade således till den åtskillnad som gjorts i doktrinen angående direkt lagval och indirekt lagval (J. Basedow, The Law of Open Societies - Private Ordering and Public Regulation of International Relations, Recueil des cours de l’Académie de la Haye, vol. 360, 2013, s. 239 ff), vilket ibland även kallas indirekta verkningar på lagens tillämplighet (Pazdan, M., Kolizyjnoprawny wybór prawa a inne przejawy autonomii woli w prawie prywatnym międzynarodowym [Kollisionsrättsligt lagval och andra former av viljeyttringar i internationell privaträtt], i: Matlak, A., Stanisławska-Koc, S. [utgivare], Spory o własność intelektualną. Księga jubileuszowa dedykowana Profesorom Januszowi Barcie i Ryszardowi Markiewiczowi [Immaterialrättsliga stridigheter. Festskrift för professor Janusz Barć och Ryszard Markiewicz], Warszava, Wolters Kluwer Polska 2013, s. 782 ff).

8 Det nationella målet inleddes nämligen år 2015, samtidigt som den underhållsberättigade i målet vid den nationella domstolen är född år 1996. Detta innebär att den underhållsberättigade hade fyllt 18 år innan det förfarandet inleddes. Det är dock inte klart huruvida den underhållsberättigade hade uppnått denna ålder vid tidpunkten för inledandet av det förfarande som ledde fram till beslutet av den 10 oktober 2014. Detta är emellertid inte avgörande för prövningen av den första tolkningsfrågan. Domstolens tolkning av artikel 4.3 i 2007 års Haagprotokoll i den dom som kommer att meddelas i förevarande mål blir även tillämplig på andra faktiska omständigheter än de som är aktuella i det nationella målet.

9 Jag framhöll detta förhållande i mitt förslag till avgörande i målet KP ( C‑83/17, EU:C:2018:46, fotnot 23).

10 Se även L. Walker, Maintenance and Child Support in Private International Law, Oxford – Portland, Hart Publishing 2015, s. 83. Det rör sig således om en annan lösning än den som följer av artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll. Enligt den bestämmelsen spelar lex fori en underordnad roll. I enlighet med artikel 4.2 av 2007 års Haagprotokoll ska lex fori endast tillämpas om den underhållsberättigade inte kan erhålla underhåll enligt den lag som i princip är tillämplig på underhållsskyldigheten, det vill säga lagen i den stat där den underhållsberättigade har hemvist. Det är följaktligen inte fråga om att skynda på förfarandet och minska dess kostnader, eftersom den lag som i princip är tillämplig är lagen i den stat där den underhållsberättigade har hemvist. Detta måste givetvis inte vara lagen i den stat där myndigheten som prövar ärendet är belägen. I sådana fall är artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll i princip inte tillämplig. Se mitt förslag till avgörande i mål KP ( C‑83/17, EU:C:2018:46, punkterna 48 och 49).

11 V. Lazić, Procedural Justice for Weaker Parties in Cross-Border Litigation under the EU Regulatory Scheme, Utrecht Law Review 2014, vol. 10, nr 4, s. 105, fotnot 38.

12 Se även punkterna 54–58 i detta förslag till avgörande.