Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 4 juli 2018

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EUT L 190, 2002, s. 1), i dess lydelse enligt rådets rambeslut 2009/299/RIF av den 26 februari 2009 (EUT L 81, 2009, s. 24) (nedan kallat rambeslutet).

3 Målen C‑404/15 och C‑659/15 PPU, EU:C:2016:198 (nedan kallade domen i målet Aranyosi).

4 Lag om internationell rättslig hjälp i brottmål, av den 23 december 1982 (nedan kallad IRG).

5 Ändringen härrör från Europäisches Haftbefehlsgesetz (lag om europeisk arresteringsorder), av den 20 juli 2006 (BGBl. 2006 I, s. 1721).

6 Europarådets ministerkommittés rekommendation REC(2006)2 avseende de europeiska fängelsereglerna (http://www.interiuris.org/archivos/REGLAS_PENITENCIARIAS_EUROPEAS.pdf).

7 De så kallade Nelson Mandela-reglerna (https://www.unodc.org/documents/justice-and-prison-reform/Brochure _on_the_The_UN_Standard_Minimum_the_Nelson_Mandela_Rules-S.pdf).

8 Den tyska domstolen intresserade sig i detalj för förhållandena i fängelset, särskilt för cellernas storlek och egenskaper, sjukvård, kost, hygieniska förhållanden, klädsel, värme och städning, besöksmöjligheter, fritidsaktiviteter, förekomst av våld mellan de intagna eller personalens användning av tvångsmedel.

9 Den tyska åklagarmyndigheten erkände vid förhandlingen att de ungerska myndigheterna den 27 mars 2018 skriftligen hade upprepat den garanti som nämns i punkt 18 ovan.

10 Domslutet i målet Aranyosi.

11 Ibidem.

12 I det nya målet Aranyosi II saknades det anledning att döma, enligt EU-domstolens konstaterande i beslut av den 15 november 2017 Aranyosi ( C‑496/16, ej publicerat, EU:C:2017:866).

13 Beslut om hänskjutande, punkt I, andra stycket in fine.

14 Punkt 27 i domen av den 16 juli 2015 i målet Laningan ( C‑237/15 PPU, EU:C:2015:474).

15 Punkt 68 i domen av den 25 januari 2017 i målet Vilkas ( C‑640/15, EU:C:2017:39).

16 Punkt 77 i domen i målet Aranyosi, med hänvisning till rättspraxis.

17 Punkt 191 i yttrande (EU:s anslutning till Europakonventionen) av den 18 december 2014, EU:C:2014:2454.

18 Punkt 78 i domen i målet Aranyosi. I ett annat sammanhang (erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar), men i samma mening, har EU-domstolen fastställt att systemet för erkännande och verkställighet av domar som meddelats i en medlemsstat [genom tillämpning av nämnda rådsförordning, (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003, om behörighet, erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, 2003, s. 1)] [grundar sig] på principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna vad gäller förmågan för de nationella rättsordningarna att säkerställa ett likvärdigt och verksamt skydd för de grundläggande rättigheter som erkänns i unionsrätten och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna (dom av den 22 december 2010, Aguirre Zarraga, C‑491/10 PPU, EU:C:2010:828, punkt 70).

19 Punkt 48 i domen av den 23 januari 2018 i målet Piotrowski ( C‑367/16, EU:C:2018:27).

20 Skäl 10 i rambeslutet.

21 I denna mening, punkterna 42–45 i målet Aranyosi.

22 EU-domstolen klargjorde i sitt svar att Den verkställande rättsliga myndigheten ska …, grunda sin bedömning på objektiva, trovärdiga, precisa och vederbörligen aktualiserade uppgifter om förhållandena under frihetsberövanden i den utfärdande medlemsstaten som visar att det finns antingen systematiska eller allmänna brister eller brister som rör vissa kategorier av personer eller vissa anläggningar för frihetsberövande (punkt 89 i målet Aranyosi, kursivering tillagd).

23 Den ungerska regeringen hävdar att den hänskjutande domstolen inte tillräckligt har vägt de förbättringar som har genomförts i de ungerska fängelserna till följd av minskningen av antalet intagna, ökningen av antalet fängelseplatser och den ökade användningen av husarrest, förutom införandet av nämnda rättsliga åtgärder (punkterna 13 och 14 i det skriftliga yttrandet).

24 Punkt 30 i beslutet om hänskjutande.

25 Domján mot Ungern, CE:ECHR:2017:1114DEC000543317.

26 Ibidem, punkt 22.

27 Ibidem, punkt 22 in fine. I samma dom prövade Europadomstolen huruvida lagstiftningsåtgärderna från år 2016 hade fungerat för att effektivt avhjälpa de brister som hade uppdagats i den ungerska kriminalvården genom domen a den 10 mars 2015 i målet Varga m.fl. mot Ungern, CE:ECHR:2015:0310JUD001409712.

28 Punkt 86 i domen i målet Albany.

29 Punkt 88 i domen i målet Albany.

30 Punkt 89 i domen i målet Aranyosi, min kursivering.

31 Beslut antaget vid dess möte nummer 1288 som ägde rum den 6 och 7 juni 2017 (CM/noteringar/1288/H46–16). Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna hänvisar till detta beslut i domen från den 14 november 2017, Domján mot Ungern, CE:ECHR:2017:1114DEC000543317, punkt 23.

32 Den hänskjutande domstolen hävdar dock att situationen med överbeläggning fortfarande råder (den anser att skapandet av mer än tusen nya fängelseplatser sedan 2015 är otillräckligt) och att det inte finns uppgifter om effekten av att fängelsestraff har ersatts av husarrest (punkt 28 i beslutet om hänskjutande).

33 Beslut om hänskjutande, punkt 34.

34 Ibidem, punkt 35.

35 Som bekant kan Europadomstolen endast uttala sig efter det att alla nationella rättsmedel har uttömts. Alltså förutsätter varje bifallande dom från Europadomstolen att det finns ett nationellt rättsligt avgörande som inte har fungerat för att avhjälpa den skada som slutligen har bedömts, utan att detta medför ifrågasättande av den praktiska effektiviteten av det nationella systemet i sin helhet, vad gäller garantin för de grundläggande rättigheterna.

36 Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den 14 november 2017 i målet Domján mot Ungern, CE:ECHR:2017:1114DEC000543317, punkt 35.

37 I nämnda mål poängterade Europadomstolen att den berörda personens nationella överklaganden fortfarande var under behandling.

38 Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den 14 november 2017 i målet Domján mot Ungern, CE:ECHR:2017:1114DEC000543317, punkt 38.

39 Konstaterandet att det finns en sådan verklig risk för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de allmänna förhållandena under frihetsberövanden i den utfärdande medlemsstaten kan dock inte i sig leda till en vägran att verkställa en europeisk arresteringsorder (punkt 91 i domen i målet Aranyosi).

40 Punkt 92 i domen i målet Aranyosi. Min kursivering.

41 Punkt 94 i domen i målet Aranyosi.

42 Detta följer av punkt 95 i domen i målet Aranyosi: Den verkställande rättsliga myndigheten ska i detta syfte tillämpa artikel 15.2 i rambeslutet och anmoda den rättsliga myndigheten i den utfärdande medlemsstaten att utan dröjsmål lämna nödvändiga kompletterande uppgifter om de förhållanden under vilka den berörda personen ska sitta frihetsberövad i denna medlemsstat.

43 Punkt 48 c i beslutet om hänskjutande. Egentligen en särskild garanti, snarare än en allmän, eftersom den lämnades specifikt beträffande ML.

44 Verkställigheten av den europeiska arresteringsordern kan endast underkastas de villkor som omfattas av artikel 5 i rambeslutet (livstids fängelse och en person som är medborgare eller bosatt i den verkställande medlemsstaten).

45 Förbindelsen måste härröra från den myndighet som är behörig på området anläggningar för kriminalvård, vilket vanligtvis inte är den domstol som utdömde påföljden och inte heller den som utfärdar den europeiska arresteringsordern.

46 Jag hänvisar till mina slutsatser i målet Poltorak ( C‑452/16 PPU, EU:C:2016:782), punkt 43.

47 Ibidem punkterna 44–50, om att dessa myndigheters funktion endast är administrativ.

48 Punkt 59 i beslutet om hänskjutande.

49 Återigen, helt i överensstämmelse med punkt 97 i domen i målet Aranyosi: I enlighet med artikel 15.2 i rambeslutet får den verkställande rättsliga myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken den ska erhålla de begärda kompletterande upplysningarna från den utfärdande rättsliga myndigheten. Denna frist ska anpassas till varje enskilt fall för att ge den utfärdande rättsliga myndigheten nödvändig tid för att samla in dessa upplysningar, vid behov genom att begära bistånd från den centrala myndighet eller en av de centrala myndigheter i den utfärdande medlemsstaten … Denna frist ska emellertid enligt artikel 15.2 i rambeslutet fastställas med beaktande av nödvändigheten av att iaktta de tidsfrister som anges i artikel 17 i rambeslutet. Den utfärdande rättsliga myndigheten är skyldig att lämna dessa upplysningar till den verkställande rättsliga myndigheten. Min kursivering.

50 Som i Ungern är justitieministeriet, enligt vad som framgår i meddelande från den ungerska regeringen till rådets generalsekretariat den 26 april 2004, med tillämpning av vad som fastställs i artikel 7.2 andra stycket, i rambeslutet (ST 8929 2004 INIT, av den 27 april 2004).

51 Punkt 89 i domen i målet Aranyosi.

52 Av det meddelande som den tyska regeringen skickade till rådets generalsekretariat den 7 augusti 2006 (ST 12509 2006 INIT, av den 7 september 2006) framgår att de behöriga rättsliga myndigheterna enligt artikel 6 [i rambeslutet] är federationens och förbundsländernas justitieministerier. Som huvudregel, har förbundsländerna delegerat utövandet av sina kompetenser som härrör från rambeslutet … beträffande godkännande av anmodanden som har lämnats in till dem (artikel 6.2) till förbundsländernas allmänna åklagarmyndigheter. Det finns ingen uppgift om att detta meddelande har ändrats efter EU-domstolens dom av den 10 november 2016, Kovalkovas ( C‑477/16 PPU, EU:C:2016:861), i vilken det förklarades att Litauens justitieministerium inte kunde betecknas som en rättslig myndighet, i den mening som avses i artikel 6 i rambeslutet.

53 Den hänskjutande domstolen i detta ärende åtar sig också, i viss mån, funktionen som verkställande rättslig myndighet, trots vad som anges i ovanstående meddelande, eftersom den deltar i prövningsstadiet av den europeiska arresteringsordern, enligt artiklarna 29 och 32 IRG (punkt 17 i beslutet om hänskjutande). De dubbla myndigheterna verkade vara inspirerade av samma process och samma principer som reglerar utlämning. Som redan sagts i rapporten av den 31 mars 2009, som rådet har lagt fram till medlemsstaterna efter den fjärde omgången av ömsesidiga utvärderingar om den praktiska tillämpningen av de europeiska arresteringsorderna, beträffande bestämmelserna i IRG på detta område, även efter 2006 års reform, … underlättar inte [bestämmelserna] förståelsen för att en överlämning grundad på en europeisk arresteringsorder inte är en variant som skiljer sig något från den klassiska utlämningen, utan en helt ny form av rättslig hjälp baserad på principer som är helt annorlunda … I denna situation anser experterna att det finns risk för att de [tyska] rättsliga myndigheterna tillämpar lagstiftning och rättspraxis om utlämning … (ST 7058 2009 REV 2, av den 30 april 2009, Evaluation report on the fourth round of mutual evaluations The practical application of the European arrest warrant and corresponding surrender procedures between Member States, report on Germany, s. 35).

54 I punkt 21 i dess skriftliga yttrande, förebrår den ungerska regeringen att den hänskjutande domstolen inte hade inväntat svaret.

55 Punkt 10 i beslutet om hänskjutande. Se fotnot 8 i detta förslag till avgörande.

56 Punkterna 14–19 i dess skriftliga yttrande.

57 Punkterna 19 och 20 i dess skriftliga yttrande, som är inspirerat av den nederländska regeringens förslag till följd av målet Aranyosi II (beslut av den 15 november 2017, Aranyosi, C‑496/16, ej publicerat, EU:C:2017:866).

58 Domar av den 30 oktober 1991, Vilvarajah med flera mot Storbritannien (målnummer 13163/87, 13164/87, 13165/87, 13447/87 och 13448/87, CE:ECHR:1991:1030JUD001316387), och av den 4 februari 2005, Mamatkulov och Askarov mot Turkiet (målnummer 46827/99 och 46951/99, CE:ECHR:2005:0204JUD004682799).

59 Den hänskjutande domstolen anger att enligt det ungerska justitieministeriet skulle ML under förfarandet för överlämnandet kvarhållas i fängelset i Budapest och därefter skulle han förflyttas till ett regionalt fängelse i Szombathely. Vidare anger den hänskjutande domstolen enligt de uppgifter som var tillgängliga, hade domstolen redan bestämt, den 9 januari 2018, att den inte hade några invändningar beträffande verkställigheten av straffet på fängelset i Szombathely (beslut om hänskjutande, punkterna 9 och 10). Om detta stämmer, begränsar sig problemet till den tid då ML skulle kvarhållas på fängelset i Budapest.

60 Faktorerna för att tilldela en intern en viss fängelseplats är mycket varierande (framsteg under straffets avtjänande, personlig situation och familjesituation, fängelsebehandling etcetera) och svåra att bedöma på förhand.

61 Punkt 98 i domen i målet Aranyosi. Min kursivering.

62 EU-domstolen insisterar på att den verkställande rättsliga myndigheten i detta hänseende ska iaktta det krav på proportionalitet som föreskrivs i artikel 52.1 i stadgan, när det gäller begränsningen av varje rättighet eller varje frihet som erkänns i stadgan. Ett utfärdande av en europeisk arresteringsorder kan nämligen inte motivera att den berörda personen hålls frihetsberövad utan tidsbegränsning (punkt 101 i domen i målet Aranyosi).

63 Om den verkställande rättsliga myndigheten kommer fram till att myndigheten är skyldig att låta den eftersökta personens frihetsberövande upphöra, ankommer det under alla omständigheter, enligt artiklarna 12 och 17.5 i rambeslutet, på den att förena det tillfälliga frigivandet av personen i fråga med de åtgärder som myndigheten bedömer vara nödvändiga för att undvika att han eller hon avviker och att säkerställa att de nödvändiga materiella villkoren för ett faktiskt överlämnande av personen föreligger så länge något slutgiltigt beslut om verkställande av den europeiska arresteringsordern inte har fattats (målet Aranyosi, punkt 102, min kursivering).

64 Målet Aranyosi, punkt 104 in fine.