Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 25 mars 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 337, 2011, s. 9.

3 Detta kriterium berörs inte i förevarande förfarande.

4 EUT L 180, 2013, s. 60.

5 BGBI. I s. 1798.

6 Datumet den 21 augusti 2012 anges i de handlingar i det nationella målet som av den hänskjutande domstolen ingetts till domstolens kansli. Det anges inte i begäran om förhandsavgörande och måste kontrolleras av den hänskjutande domstolen.

7 Den hänskjutande domstolen har angett följande: Klagandens ansökan om beviljande av subsidiärt skydd i egenskap av förälder ska således bifallas om sonen vid den tidpunkt som är relevant för bedömningen var underårig i den mening som avses i 26 § punkt 3 första meningen AsylG och klaganden ansvarade för sonen i den mening som avses i 26 § punkt 3 första meningen moment 5 AsylG. 26 § punkt 3 i AsylG syftar till införlivande av artikel 23.2 i direktiv 2011/95 …. Se punkterna 12 och 13 i begäran om förhandsavgörande.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 oktober 2018, Ahmedbekova ( C‑652/16, EU:C:2018:801, punkt 73).

9 I punkt 13 i begäran om förhandsavgörande har den hänskjutande domstolen förklarat att 26 § punkt 3 i AsylG syftar till införlivande av artikel 23.2 i direktiv 2011/95. Det framgår enligt min åsikt att räckvidden för den nationella bestämmelsen är vidare än artikel 23.2 i direktiv 2011/95 och att den nationella bestämmelsen under vissa förhållanden utvidgar det internationella skyddet till familjemedlemmar, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

10 Dom av den 7 november 2018, K och B ( C‑380/17, EU:C:2018:877, punkterna 34–36 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 13 mars 2019, E. ( C‑635/17, EU:C:2019:192, punkterna 35–37).

11 I utredningen i målet vid EU-domstolen anges att SE:s son var underårig då SE inreste till Tyskland i januari 2016 och ansökte om asyl i februari 2016. SE:s son upphörde dock att vara underårig den 20 april 2016, en dag innan SE lämnade in en formell ansökan om internationellt skydd den 21 april 2016. Vidare var SE:s son den 13 maj 2016 inte längre underårig när han beviljades status som subsidiärt skyddsbehövande. Den hänskjutande domstolen noterar att det inom nationell rättspraxis, med avseende på att den person som beviljats skydd var underårig, i vissa fall – i överensstämmelse med principen i 77 § i AsylG – har tagits hänsyn till när beslutet om förälderns asylansökan fattades. Det har emellertid i andra fall ansetts tillräckligt att den person som beviljats skydd alltjämt var underårig vid den tidpunkt då föräldern ansökte om asyl. Skälen till detta grundar sig i allmänhet på unionsbestämmelser, och själva fastställandet av tidpunkten i händelse av härlett internationellt skydd för barn (se 26 § punkt 2 i AsylG) har överförts till internationellt skydd för föräldrar, trots att det inte finns någon lagstiftning om detta. Se punkt 16 i begäran om förhandsavgörande.

12 EU-domstolen får inte uttala sig om vilka effekter dess svar får enligt nationell rätt, i synnerhet 26 § punkt 5 jämförd med 26 § punkt 3 första meningen i AsylG. Detta ankommer på den hänskjutande domstolen.

13 Se punkt 18 i begäran om förhandsavgörande.

14 I denna bestämmelse anges att en underårig utan medföljande vuxen [är en] tredjelandsmedborgare eller statslös person som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorier utan medföljande vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för den underårige, så länge som denne inte faktiskt tas om hand av en sådan vuxen, eller en underårig som lämnas utan medföljande vuxen efter att ha anlänt till medlemsstaternas territorier.

15 EUT L 251, 2003, s. 12.

16 I denna bestämmelse anges i sak att medlemsstaterna i händelse en flykting är underårig utan medföljande vuxen ska tillåta inresa och vistelse i familjeåterföreningssyfte för hans eller hennes släktingar i rakt uppstigande led av första graden.

17 Se punkt 58 i dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248), samt punkterna 36 och 37 i dom av den 16 juli 2020, État belge (Familjeåterförening – underårigt barn) (de förenade målen C‑133/19, C‑136/19 och C‑137/19, EU:C:2020:577). I punkt 49 i dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248), fann domstolen att varken artikel 2 f eller artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 i sig är tillräcklig för att ge ett svar på den fråga som hade hänskjutits i det målet. Den beaktade därför också systematiken i nämnda direktiv samt dess syfte. Att låta rätten till familjeåterförening enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 vara beroende av när den behöriga nationella myndigheten formellt antar beslutet om beviljande av flyktingstatus för den berörda personen, och således låta denna rätt vara beroende av den skyndsamhet med vilken myndigheten handlägger ansökan om internationellt skydd, skulle enligt domstolen innebära att bestämmelsens ändamålsenliga verkan äventyras och det skulle strida inte bara mot direktivets syfte – som är att främja familjeåterförening och att i detta avseende ge flyktingar, bland annat underåriga utan medföljande vuxen, ett särskilt skydd – utan även mot principerna om likabehandling och rättssäkerhet. Se punkt 55 i dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248).

18 I punkt 50 i dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248), framhöll domstolen i sak att artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 endast tillämpas på familjeåterförening för sådana flyktingar som erkänns som sådana av medlemsstaterna.

19 EUT L 304, 2004, s. 12.

20 Se även direktiv 2013/32.

21 Se artikel 3 2 c i direktiv 2003/86.

22 Dom av den 13 mars 2019, E. ( C‑635/17, EU:C:2019:192, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

23 Huvudstycket i fråga 1.

24 Fråga 1 a.

25 Eftersom det inte finns något skäl som i fråga om subsidiärt skydd är liktydigt med skäl 21 finner jag att alla tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som uppfyller de materiella villkoren i kapitel V i direktiv 2011/95 för att anses berättigade till subsidiärt skydd har, efter det att en ansökan om internationellt skydd har ingetts, en subjektiv rätt att tillerkännas status som subsidiärt skyddsbehövande, även innan det formella beslutet härom har antagits. Vidare har domstolen i punkt 32 i dom av den 1 mars 2016, Kreis Warendorf och Osso (de förenade målen C‑443/14 och C‑444/14, EU:C:2016:127), konstaterat att det av skälen 8, 9 och 39 i direktiv 2011/95 framgår att unionslagstiftaren önskat upprätta en enhetlig status för personer som beviljats internationellt skydd och därför valt att ge subsidiärt skyddsbehövande samma rättigheter och fördelar som flyktingar, med förbehåll för nödvändiga och objektivt motiverade undantag. Det föreskrivs därvid inget undantag för subsidiärt skyddsbehövande i artikel 23.2 i direktiv 2011/95. Den bestämmelsen avser specifikt personer som beviljats internationellt skydd.

26 Enligt min åsikt har frågan om deklarativ status för flyktingar uppkommit bland annat på grund av att det i artikel 3.2 a i direktiv 2003/86 särskilt anges att det direktivet inte ska tillämpas när referenspersonen ansöker om att beviljas flyktingstatus och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut. Se dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248, punkt 50). Det finns ingen motsvarande bestämmelse i direktiv 2011/95.

27 I punkt 60 i dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248), förklarade domstolen att man [g]enom att … använda tidpunkten för inlämnandet av ansökan om internationellt skydd som referens vid bedömningen av en flyktings ålder vid tillämpningen av artikel 10.3 a i direktiv 2003/86, kan … garantera att samtliga sökande som kronologiskt sett befinner sig i samma situation ges en likadan och förutsägbar behandling, samt se till att ett bifall till en ansökan om familjeåterförening i huvudsak beror på omständigheter som kan tillskrivas sökanden och inte sådana omständigheter som kan tillskrivas administrationen, såsom den tid det tar att handlägga ansökan om internationellt skydd eller ansökan om familjeåterförening.

28 Dom av den 16 juli 2020, État belge (Familjeåterförening – underårigt barn) (de förenade målen C‑133/19, C‑136/19 och C‑137/19, EU:C:2020:577, punkt 43). Som kommissionen har förklarat är dessutom inte tillåtelse av inresa och vistelse i enlighet med artikel 4.1 första stycket c i direktiv 2003/86, vilket prövades i domen, en fastställelse av redan existerande rättigheter.

29 Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Hogan i målet B.M.M. och B.S. (Familjeåterförening – underårigt barn) ( C‑133/19, EU:C:2020:222, punkt 43).

30 Se, analogt, dom av den 16 juli 2020, État belge (Familjeåterförening – underårigt barn) (de förenade målen C‑133/19, C‑136/19 och C‑137/19, EU:C:2020:577, punkterna 53–55).

31 Den tyska regeringen anser i fråga om villkoret att en person som beviljats skydd ska anses vara underårig vid tillämpning av artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/95 att den dag som ska räknas är dagen för beslutet angående ansökan från den familjemedlem som vill göra en rätt gällande vilken är härledd från rätten för en person som beviljats skydd. Den tyska regeringen påpekar särskilt att unionsrätten med tanke på att det i artikel 46.3 i direktiv 2011/95 krävs en full omprövning och prövning av det aktuella behovet är grundad på principen att det är den faktiska och rättsliga situationen som råder den dag då beslutet om omprövning och prövning meddelas som är avgörande. Detta talar emot ett tidigareläggande av den relevanta tidpunkten till före den dag då beslutet fattas, vid vilken de faktiska förhållandena måste föreligga för att en släkting ska anses vara familjemedlem i den mening som avses i definitionen i artikel 2 j i direktiv 2011/95. Den ungerska regeringen anser att domstolens konstateranden i sin dom av den 16 juli 2020, État belge (Familjeåterförening – underårigt barn) (de förenade målen C‑133/19, C‑136/19 och C‑137/19, EU:C:2020:577), inte med nödvändiga ändringar är tillämpliga på förevarande mål, framför alt inte med hänsyn till kravet i artikel 46.3 i direktiv 2013/32, så som det bekräftades av domstolen i dom av den 25 juli 2018, Alheto ( C‑585/16, EU:C:2018:584), – att såväl de faktiska som de rättsliga omständigheterna ska vara föremål för en full omprövning och prövning av det aktuella behovet. Enligt den ungerska regeringen är det förhållandet att den underårige har uppnått myndighetsålder efter det att ansökan har inlämnats en omständighet som domstolen, med tanke på kravet om full omprövning och prövning av det aktuella behovet, inte kan underlåta att ta hänsyn till när den fattar sitt avgörande. Den ungerska regeringen anser att samma princip är tillämplig i ett administrativt förfarande. Den bekräftar således att dagen för beslutet om (SE:s) ansökan om internationellt skydd grundat på ett familjeförhållande är den relevanta tidpunkten för bedömning av om en person är underårig.

32 Se även, analogt, med avseende på ett administrativt förfarande artiklarna 10.3 b och 45.2 a i direktiv 2013/32. I nationell rättslig kontext, se 77 § i AsylG.

33 I den bestämmelsen krävs det också att familjen existerade redan i ursprungslandet.

34 Min kursivering.

35 SE:s son sökte asyl år 2012.

36 I punkt 3 i begäran om förhandsavgörande har den hänskjutande domstolen förklarat att SE ansökte om asyl i februari 2016 och lämnade in en formell ansökan om internationellt skydd den 21 april 2016. Den hänskjutande domstolen konstaterade också i punkterna 20 och 21 i sin begäran att det i 13 § punkt 1 i AsylG inte finns några formkrav men att asylansökan enligt 14 § punkt 1 första meningen i AsylG i princip måste inges formellt till den ansvariga lokala avdelningen vid Federala myndigheten för migration och flyktingar. Enligt den hänskjutande domstolen talar det för att prövningen av underårighet ska ske vid tidpunkten då den formella ansökan lämnas in att artikel 6 i direktiv 2013/32 föreskriver att medlemsstaterna ska se till att det finns en möjlighet att lämna in en formell ansökan och endast anger att det ska ske så snart som möjligt, utan någon närmare tidsangivelse. Även om inga konkreta minsta, normala eller längsta tidsfrister anges, ska det dock vara möjligt att lämna in den formella ansökan omedelbart, det vill säga utan otillbörligt dröjsmål. Det råder således vissa tvivel med avseende på huruvida det är förenligt med principerna om likabehandling och rättssäkerhet, liksom med principen om effet utile (ändamålsenlig verkan), att sätta tidpunkten för bedömningen då den formella ansökan lämnas in.

37 Den tyska regeringen anser att man inte kan ta ställning till definitionen i artikel 2 j i direktiv 2011/95 utan att beakta artikel 23.2 i samma direktiv, vilken syftar till att hålla en familj samlad. Det krävs därför att familjelivet enligt artikel 7 i stadgan har återupptagits i den mottagande medlemsstaten mellan den person som beviljats skydd och asylsökanden. Vidare måste inresan ha företagits i syfte att (åter) utöva föräldraauktoritet. Den ungerska regeringen anser att det genom artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/95 krävs att det för att göra anspråk på ställning som familjemedlem inte är tillräckligt att familjemedlemmarna samtidigt befinner sig på en medlemsstats territorium, utan det krävs också att det faktiskt föreligger familjeband mellan dessa som innebär att familjelivet mellan föräldern och det underåriga barnet faktiskt har återupptagits i den berörda medlemsstaten.

38 Denna bestämmelse hänför sig till [f]adern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd. Min kursivering. Eftersom ett familjeförhållande mellan en förälder och ett ogift barn anses föreligga om alla villkoren i artikel 2 j i direktiv 2011/95 är uppfyllda, måste enligt min åsikt ett förälder-barn”-förhållande i fråga om en annan vuxen också bevisas genom lag eller genom praxis i den berörda medlemsstaten.

39 Enligt min åsikt kan det av familjemedlemmar krävas att de med hjälp av skriftliga handlingar styrker att familjen existerade redan i ursprungslandet. Se, analogt, artikel 5.2 i direktiv 2003/86, enligt vilken det krävs att en ansökan om inresa och vistelse som inges till de behöriga myndigheterna i en medlemsstat ska åtföljas av skriftliga bevis för familjebanden.

40 Utom i vissa fall där tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat. Se, exempelvis, artiklarna 24 och 25 i direktiv 2011/95.

41 Utom i fråga om de särskilda undantag från dessa skyldigheter som anges i artikel 23.3 och 23.4 i direktiv 2011/95. En familjemedlem får således inte omfattas av artikel 23.1 och 23.2 i direktiv 2011/95 om han eller hon undantas eller skulle undantas från internationellt skydd enligt kapitlen III och V i nämnda direktiv. Se artikel 23.3 i direktiv 2011/95. Dessutom får medlemsstaterna vägra, inskränka eller återkalla förmånerna med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen. Se artikel 23.4 i direktiv 2011/95. Det finns i utredningen i målet vid EU-domstolen inget som tyder på att sådana undantag är relevanta i förevarande fall.

42 Den tyska och den ungerska regeringen anser att det för ställning som familjemedlem i enlighet med artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/95 krävs att referenspersonen är underårig och ogift. Det följer därav att ställningen som familjemedlem upphör när referenspersonen blir myndig eller ingår äktenskap. Kommissionen anser att rättigheterna för familjemedlemmar i enlighet med artiklarna 2 j tredje strecksatsen och 23.2 i direktiv 2011/95 kvarstår efter det att en person som beviljats skydd har blivit myndig, under den tid som det uppehållstillstånd som beviljats dessa i enlighet med artikel 24.2 i samma direktiv är giltigt.

43 Min kursivering.