Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 15 juli 2021

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets förordning av den 12 december 2001 (EGT L 3, 2002, s. 1).

3 Se artikel 11.1 i förordning nr 6/2002, återgiven i punkt 14 i detta förslag till avgörande.

4 Se artikel 1.2 a och 1.2 b i förordning nr 6/2002.

5 Jag kommer i detta förslag till avgörande att grunda min bedömning på den faktiska situation som avser den formgivning som Ferrari åberopat i första hand till stöd för sina yrkanden och bortse från de formgivningar som åberopats i andra hand och i tredje hand, såvida det inte är nödvändigt att nämna dem.

6 Se punkt 23 ovan.

7 Se punkt 17 ovan.

8 Dom av den 20 december 2017 (C‑397/16 och C‑435/16, EU:C:2017:992, punkt 65).

9 Se dom av den 20 december 2017, Acacia och D’Amato ( C‑397/16 och C‑435/16, EU:C:2017:992, punkt 66).

10 Det ska i synnerhet anses styrkt att yrkesmässiga användare rimligen kunde ha fått kännedom om offentliggörandet av de aktuella bilderna.

11 Se, beträffande begreppet kretsar, dom av den 13 februari 2014, H. Gautzsch Großhandel ( C‑479/12, EU:C:2014:75, punkterna 27–30).

12 Även om ordalydelsen i artikel 11.2 i förordning nr 6/2002 avser frågan huruvida tillgängliggörandet (offentliggjorts, förevisats, och så vidare) rimligen kunde ha blivit känt i kretsar, syftar detta kriterium enligt min mening mer allmänt till att fastställa huruvida dessa kretsar rimligen kunde få kännedom om den aktuella formgivningen. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 februari 2014, H. Gautzsch Großhandel ( C‑479/12, EU:C:2014:75, punkterna 25 och 29).

13 Se punkt 17 ovan.

14 Det ska i detta avseende erinras om att det är utrett att kretsar rimligen kunde ha kännedom om detta offentliggörande (se fotnot 10 i detta förslag till avgörande).

15 Se, för en liknande tolkning, Ruhl, O., och Tolkmitt, J., Gemeinschafts-geschmackmuster – Taschenkommentar – tredje upplagan, Wolters Kluwer, Alphen aan den Rijn, 2019, s. 423.

16 Det ska erinras om att enligt artikel 3 a i förordning nr 6/2002 avses med en formgivning en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material.

17 Se fotnot 12 ovan.

18 Genom att inrätta ett enhetligt system för gemenskapsformgivning har unionslagstiftaren i princip avsett att erbjuda ett effektivt och enhetligt skydd i medlemsstaterna för industriell formgivning, för att uppmuntra enskilda formgivare att bidra till unionens samlade höga kompetens på området och främja innovation och utveckling av nya produkter och investeringar i produktionen av dessa. Se skälen 1, 5, 7 och 29 i förordning nr 6/2002 samt dom av den 27 september 2017, Nintendo ( C‑24/16 och C‑25/16, EU:C:2017:724, punkt 73), och dom av den 8 mars 2018, DOCERAM ( C‑395/16, EU:C:2018:172, punkt 28).

19 I motsats till vad den polska regeringen har hävdat, utesluter inte den omständigheten att begreppet oregistrerad gemenskapsformgivning har inrättats med hänsyn till produkter med kort kommersiell livslängd – typiskt sett sådana produkter vars utseende snabbt förändras allteftersom modet växlar, såsom klädesplagg – att utseendet på en del av ett sådant fordon såsom Ferrari FXX K, som i princip inte omfattas av denna produktkategori, kan omfattas av sådant skydd. Härvidlag räcker det att påpeka att unionslagstiftaren i förordning nr 6/2002 inte har föreskrivit någon begränsning mellan de typer av produkter vars utseende kan skyddas som oregistrerad gemenskapsformgivning.

20 Se dom av den 19 juni 2014, Karen Millen Fashions ( C‑345/13, EU:C:2014:2013, punkt 42).

21 Artikel 7.1 i förordning nr 6/2002 har följande lydelse: Vid tillämpning av artiklarna 5 och 6 gäller att en formgivning skall anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten om den har offentliggjorts…, eller förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt före den dag som avses i artikel 5.1 a och artikel 6.1 a eller artikel 5.1 b och artikel 6.1 b, utom i de fall då dessa omständigheter inte rimligen kunde ha blivit kända vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom [unionen] … .

22 Den enda skillnad består i att kriteriet är negativt formulerat i den ena bestämmelsen, medan det är positivt formulerat i den andra.

23 I praktiken uppmuntras de ekonomiska aktörerna enligt denna tolkning att ingående granska till exempel bilder på produkter som publiceras i facktidningar för att välja ut formgivningar på produktdelar och, i förekommande fall, själva ansöka om registrering för dessa utseenden som gemenskapsformgivningar.

24 Med andra ord kan ett särskilt offentliggörande av en produktdel betraktas av formgivare som ett praktiskt medel för att försäkra sig om att formgivningen har blivit känd i kretsar.

25 Se dom av den 5 juli 2018, Mast-Jägermeister/EUIPO ( C‑217/17 P, EU:C:2018:534, punkterna 52–54). Det exakta föremålet för det skydd som en registrerad formgivning ger ska fastställas just vid registreringen. Även om denna fråga inte är relevant för utgången i det nationella målet, är det enligt min mening, mot bakgrund av artiklarna 35 och 36 i förordning nr 6/2002, som avser registrering av en formgivning, i singular form, uteslutet att en ansökan om registrering för en samlad formgivning av en produkt eventuellt kan gälla formgivningen för en del av denna produkt, vilket även den hänskjutande domstolen har understrukit. I artikel 37 i förordningen regleras dessutom uttryckligen fallet med en gemensam ansökan.

26 Se dom av den 19 juni 2014, Karen Millen Fashions ( C‑345/13, EU:C:2014:2013, punkt 43).

27 I förekommande fall kan den som hävdar intrång, på den bild som denne ger in till stöd för sin ansökan, markera den formgivning som det görs anspråk på med hjälp av färger, kontraster, pilar eller linjer som avgränsar den aktuella formgivningen. Detta gör det möjligt för domstolen och svaranden att enkelt förstå det exakta föremålet för det skydd som görs gällande. I artikel 85.2 i förordning nr 6/2002 föreskrivs att sökanden, i samband med en talan om intrång, för att kunna omfattas av giltighetspresumtionen för den oregistrerade formgivningen, ska ange på vilket sätt formgivningen är särpräglad. Domstolen har tidigare slagit fast att kravet följer av att det för oregistrerade gemenskapsformgivningar är nödvändigt att bestämma… det exakta föremålet för detta [åberopade] skydd (dom av den 19 juni 2014, Karen Millen Fashions ( C‑345/13, EU:C:2014:2013, punkt 43).

28 I jämförelse ger en registrerad gemenskapsformgivning skydd mot all användning, vilket är ett begrepp som definieras i artikel 19.1 i förordning nr 6/2002. Det framgår av skäl 21 i denna förordning att unionslagstiftaren på så sätt avsett att ge denna typ av formgivning en större rättssäkerhet än oregistrerade gemenskapsformgivningar.

29 Enligt artikel 12 i förordning nr 6/2002 kan däremot en registrerad gemenskapsformgivning skyddas i upp till 25 år från det att ansökan lämnas in.

30 Se artikel 10 i förordning nr 6/2002 och punkterna 94 och 95 ovan.

31 Det ska preciseras att bevisbördan för att den bestridda användningen är ett resultat av en efterbildning av en oregistrerad gemenskapsformgivning ligger på innehavaren, medan det ankommer på den som hävdar intrång att visa att denna användning är ett resultat av ett oberoende, skapande arbete. Se dom av den 13 februari 2014, H. Gautzsch Großhandel ( C‑479/12, EU:C:2014:75, punkt 41).

32 Se artikel 24 och följande artiklar i förordning nr 6/2002. Det framgår av artikel 24.3 i förordningen att när det gäller en oregistrerad gemenskapsformgivning ska domstolen pröva huruvida de materiella skyddskraven är uppfyllda när svaranden har framställt ett genkäromål om ogiltighetsförklaring i samband med ett mål om intrång i den aktuella gemenskapsformgivningen.

33 Se, bland annat, dom av den 21 september 2017, Easy Sanitary Solutions och EUIPO/Group Nivelles ( C‑361/15 P och C‑405/15 P, EU:C:2017:720, punkterna 64 och 65), och dom av den 24 oktober 2019, Atos Medical/EUIPO – Andreas Fahl Medizintechnik-Vertrieb (Medicinska plåster) ( T-559/18, ej publicerad, EU:T:2019:758, punkterna 40 och 43).).

34 Se, beträffande ansökningar om registrering av formgivningar, artikel 4.1 e i kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning (EGT L 341, 2002, s. 28), och dom av den 5 juli 2018, Mast-Jägermeister/EUIPO ( C‑217/17 P, EU:C:2018:534, punkterna 47–55).

35 I motsats till vad Mansory har hävdat, kan den aktuella situationen inte på något sätt likställas med den som behandlades i domen av den 21 september 2017, Easy Sanitary Solutions och EUIPO/Group Nivelles ( C‑361/15 P och C‑405/15 P, EU:C:2017:720, punkterna 68 och 69). I den domen slog domstolen fast att det inte kan krävas av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) att den vid jämförelsen av de motstående formgivningarna sätter samman olika beståndsdelar i en eller flera tidigare formgivningar i syfte att uppnå en fullständig bild av denna formgivning, med motiveringen att det ankommer på den som ansöker om ogiltighetsförklaring att förebringa en fullständig återgivning av den tidigare formgivningen och att varje eventuell kombination med nödvändighet skulle innebära approximationer. Med tillämpning av den tolkning som jag föreslår behöver domstolen nämligen inte göra någon vansklig kombination av beståndsdelar som återges separat. Domstolen behöver endast göra en bedömning av en formgivning som på ett fullständigt och klart synligt sätt återges i en del av den bild som den som hävdar intrång tillhandahåller.

36 För definitionen av begreppet kunnig användare, se dom av den 20 oktober 2011, PepsiCo/Grupo Promer Mon Graphic ( C‑281/10 P, EU:C:2011:679, punkt 59), och dom av den 21 september 2017, Easy Sanitary Solutions och EUIPO/Group Nivelles ( C‑361/15 P och C‑405/15 P, EU:C:2017:720, punkterna 124 och 125).

37 Se skäl 14 i förordning nr 6/2002 och Passa, J., Droit de la propriété industrielle, volym I, L.G.D.J, Paris, andra upplagan, 2009, s. 934. Enligt tribunalens fasta praxis är en formgivnings särprägel resultatet av att en kunnig användare får helhetsintryck av skillnad eller avsaknad av déjà vu-upplevelse i förhållande till äldre formgivningar, oavsett kvarvarande skillnader som, även om de är mer än obetydliga detaljer, inte är tillräckligt framträdande för att påverka nämnda helhetsintryck, med hänsyn tagen till skillnader som är tillräckligt framträdande för att skapa olika helhetsintryck (dom av den 17 maj 2018, Basil/EUIPO – Artex (Cykelkorgar) ( T-760/16, EU:T:2018:277, punkt 77 och där angiven rättspraxis)). Tribunalen slog även fast att jämförelsen av de helhetsintryck som de motstående formgivningarna ger ska vara syntetisk och inte får begränsas till en analytisk jämförelse av en uppräkning av likheter och skillnader (dom av den 8 juli 2020, Glimarpol/EUIPO – Metar (Pneumatiska handverktyg) ( T-748/18, ej publicerad, EU:T:2020:321, punkt 47 och där angiven rättspraxis)).

38 Under förutsättning att innehavaren, såsom angetts i punkt 78 ovan, i fråga om en oregistrerad gemenskapsformgivning endast åtnjuter skydd mot efterbildning, i den mening som avses i artikel 19.2 i förordning nr 6/2002.

39 Se Passa, J., a.a., s. 1004.

40 Se, om detta exempel, Passa, J., a.a., s. 1004 och 1115.

41 Kommissionen har för övrigt vid domstolen hävdat att det rör sig om en grundläggande aspekt av unionens formgivningsregler.

42 Oregistrerade gemenskapsformgivningar ger formgivare en flexibilitet som registrerade gemenskapsformgivningar inte ger honom eller henne. I fråga om registrerade gemenskapsformgivningar är skyddsföremålet, det vill säga den begärda formgivningen, strikt avgränsat i registreringsansökan (se fotnot 25 ovan). För att alltid använda samma exempel ska intrånget, om formgivaren väljer att inte registrera formgivningen av dockans huvud utan hela dockan, bedömas i förhållande till sistnämnda föremål. I ett sådant fall kan formgivaren däremot åberopa en oregistrerad gemenskapsformgivning som endast omfattar huvudets utseende, under förutsättning att formgivningen gjordes tillgänglig senast för tre år sedan i enlighet med artikel 11 i förordning nr 6/2002 och själv uppfyller de materiella kraven i denna förordning. Se Passa, J., a.a., s. 1004 och 1115.

43 Se punkt 25 ovan.

44 Se punkt 21 ovan.

45 Se punkt 29 ovan.

46 Se punkt 23 ovan. Däremot uppvisar, enligt min uppfattning, till exempel ett bilkylargaller, som fullbordad helhet, en viss samstämmighet.

47 Se, analogt, dom av den 20 december 2017, Acacia och D’Amato ( C‑397/16 och C‑435/16, EU:C:2017:992, punkt 64 och där angiven rättspraxis).

48 Om produktdelen utgör en beståndsdel av en sammansatt produkt i den mening som avses i artikel 3 c i förordning nr 6/2002, måste beståndsdelens utseende dessutom vara synligt vid normal användning av produkten.

49 Dom av den 22 november 2018 ( T-296/17, ej publicerad, EU:T:2018:823).

50 Dom av den 22 november 2018, Toalettblock ( T-296/17, ej publicerad, EU:T:2018:823, punkterna 51 och 52).

51 Dom av den 22 november 2018, Toalettblock ( T-296/17, ej publicerad, EU:T:2018:823, punkt 52). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 25 oktober 2013, Merlin m.fl./harmoniseringskontoret – Dusyma (Spel) ( T-231/10, ej publicerad, EU:T:2013:560, punkterna 34 och 35).

52 Dom av den 22 november 2018 ( T-296/17, ej publicerad, EU:T:2018:823).

53 Såsom Ferrari har gjort gällande, behöver delområdet däremot inte vara strukturellt oberoende av produkten.

54 Se artikel 25.1 a i förordning nr 6/2002.

55 Jag erinrar om att förbudet mot rättsmissbruk är en allmän unionsrättslig princip. Enligt domstolens praxis krävs det, för att det ska kunna fastställas att det är fråga om missbruk, dels att vissa objektiva förhållanden föreligger varav det framgår att målsättningen med den berörda unionsbestämmelsen inte har uppnåtts, trots att de villkor som uppställs i unionsbestämmelserna formellt sett har uppfyllts, dels en subjektiv faktor, nämligen en avsikt att erhålla en förmån som följer av unionsbestämmelserna genom att konstruera de omständigheter som krävs för att erhålla den. Se mitt förslag till avgörande i målet Altun m.fl. ( C‑359/16, EU:C:2017:850, fotnot 45).

56 Se punkt 23 ovan.