Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 30 september 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 42, 2008, s. 92.

3 EUT L 174, 2014, s. 42.

4 Se även punkterna 36–41 i detta förslag till avgörande.

5 Det ska i detta avseende noteras att det finns flera mål anhängiga vid tribunalen rörande liknande yrkanden som har framställts av internationell personal vid Eulex Kosovo (se, exempelvis, BL och BM/rådet m.fl., T-204/19, QP m.fl./rådet m.fl., T‑183/21 och RI m.fl./rådet m.fl., T-190/21) och vid andra av EU:s internationella uppdrag (se, exempelvis, JF/Eucap Somalia, T-194/20 och Stockdale/rådet m.fl., T‑776/20).

6 I dess ändrade lydelse enligt rådets beslut 2010/322/Gusp av den 8 juni 2010 (EUT L 145, 2010, s. 13). Den ursprungliga lydelsen av artikel 9.3 i gemensam åtgärd 2008/124 var följande: Eulex Kosovo får även vid behov rekrytera internationell personal och lokal personal på kontraktsbasis.

7 Denna bestämmelse ändrades senare genom rådets beslut (Gusp) 2021/904 av den 3 juni 2021 (EUT L 197, 2021, s. 114) till följande: Med undantag för de belopp som anges i punkt 1 avseende stödet till de omlokaliserade rättsliga förfarandena inom en medlemsstat, ska Eulex Kosovo ansvara för det finansiella genomförandet av uppdragets budget. I detta syfte ska Eulex Kosovo teckna ett avtal med kommissionen.

8 T-410/13, ej offentliggjort, EU:T:2014:871, särskilt punkterna 25–28 och 37. Detta beslut överklagades inte.

9 Såsom den hänskjutande domstolen har påpekat förklarade Tribunal du travail francophone de Bruxelles (Franskspråkiga arbetsdomstolen i Bryssel) att det var Europeiska unionen företrädd av dess institutioner som var arbetsgivaren åt en medlem av den internationella personal som arbetade åt Eulex Kosovo innan uppdraget fick ställning som juridisk person på grundval av beslut 2014/349 och att uppdragschefen enbart var fullmaktsinnehavare. Nämnda domstol slog fast samma sak i domen av den 8 januari 2019 (RG 2016/AB/411) med avseende på Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps), där den konstaterade att arbetsgivaren var Europeiska unionen, företrädd av kommissionen. Beträffande det sistnämnda uppdraget, se vidare fotnot 54 i detta förslag till avgörande.

10 C‑43/17 P, EU:C:2018:531 (nedan kallad dom Jenkinson).

11 C‑439/13 P, EU:C:2015:753 (nedan kallad dom Elitaliana).

12 C‑455/14 P, EU:C:2016:569 (nedan kallad dom H).

13 Eulex Kosovo hänvisar bland annat till dom Jenkinson.

14 Se avdelning V kapitel 2 avsnitt 2 FEU (artiklarna 42–46).

15 Se artiklarna 42.1 och 43.1 FEU.

16 Se Europeiska utrikestjänsten, EU CSDP Missions & Operations for Human Security, 2019, s. 1. Se vidare, exempelvis, Fiott, D. (utgivare), The CSDP in 2020: The EU’s legacy and ambition in security and defence, Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier, 2020.

17 Enligt uppgift på Europeiska utrikestjänstens webbplats, https://eeas.europa.eu.

18 Se Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport 18/2012, Europeiska unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet, 2012 (nedan kallad revisionsrättens rapport), punkt 14. För en utförlig studie, se, exempelvis, Spernbauer, M., EU Peacebuilding in Kosovo and Afghanistan: Legality and Accountability, Martinus Nijhoff, 2014.

19 Se revisionsrättens rapport, som anges i fotnot 18 i detta förslag till avgörande, punkt 68.

20 Denna bestämmelse ändrades senare genom rådets beslut (Gusp) 2018/856 av den 8 juni 2018 (EUT L 146, 2018, s. 5).

21 Se artikel 38 FEU.

22 Se gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/322, artiklarna 11.2 och 12.1.

23 Se artikel 26 FEU.

24 Se, särskilt, artiklarna 18 och 27 FEU. Se även rådet beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 2010, s. 30) och Csernatoni, R., The Evolving Role of the European External Action Service in Security and Defence, European Foreign Affairs Review, vol. 26, 2021, s. 87–100.

25 Se gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/322, artikel 12.2.

26 Se, senast, beslut (Gusp) 2021/959 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 10 juni 2021 om förlängning av mandatet för uppdragschefen för Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (EUT L 212, 2021, s. 1).

27 Se gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/322, artiklarna 7.2 och 11.3.

28 Se gemensam åtgärd 2008/124, Artikel 7.1.

29 Se Europeiska utrikestjänstens webbplats, som anges i fotnot 17 i detta förslag till avgörande.

30 Se gemensam åtgärd 2008/124, artiklarna 8.1 och 11.5.

31 Rådet, kommissionen och Eulex Kosovo angav vid förhandlingen vid domstolen, i likhet med vad Europeiska utrikestjänsten gjorde i sina skriftliga yttranden, att domstolen, på grundval av domstolens praxis och särskilt dom H, har behörighet i förevarande mål eftersom det rör personalfrågor.

32 Se dom av den 12 november 2015, Elitaliana/Eulex Kosovo ( C‑439/13 P, EU:C:2015:753, punkt 37) och dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 25).

33 Gemensam åtgärd 2008/124 grundar sig på f.d. artikel 14 EU och artikel 25 tredje stycket EU (numera artiklarna 28 och 38 FEU), medan beslut 2014/349 grundar sig på artiklarna 28, 42.4 och 43.2 FEU.

34 Se dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 32).

35 Se dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 35).

36 Se dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkterna 74 och 75).

37 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Wathelet i målet Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2016:381, punkterna 36–76) och förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Satcen/KF ( C‑14/19 P, EU:C:2020:220, punkterna 51–85). Se även, exempelvis, Butler, G., Constitutional Law of the EU’s Common Foreign and Security Policy: Competence and Institutions in External Relations, Hart, 2019, s. 145–222.

38 Se C‑658/11, EU:C:2014:2025, punkterna 69–74. Se även dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 68), dom av den 4 september 2018, kommissionen/rådet (avtal med Kazakstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:662, punkterna 21–24) och dom av den 2 september 2021, kommissionen/rådet (avtal med Armenien) ( C‑180/20, EU:C:2021:658, punkt 27).

39 Se dom av den 12 november 2015, Elitaliana/Eulex Kosovo ( C‑439/13 P, EU:C:2015:753, punkterna 41–50).

40 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 2002, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1081/2010 av den 24 november 2010 (EUT L 311, 2010, s. 9), som var i kraft vid tidpunkten för omständigheterna i målet. Den har sedan dess ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1).

41 Se dom av den 19 juli 2016, H/rådet m.fl. ( C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkterna 39–61).

42 Se dom av den 25 juni 2020, Satcen/KF ( C‑14/19 P, EU:C:2020:492, särskilt punkt 66). Se även beslut av den 10 juli 2020, KF/Satcen ( T-619/19, ej offentliggjort, EU:T:2020:337, punkterna 18–32) (pågående överklagande i mål KF/Satcen, C‑464/20 P).

43 Se dom av den 12 april 2018, PY/EUCAP Sahel Niger ( T-763/16, EU:T:2018:181, punkt 53).

44 Se, exempelvis, dom av den 18 maj 2021, Asociaţia Forumul Judecătorilor din România m.fl. ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19, C‑355/19 och C‑397/19, EU:C:2021:393, punkt 115).

45 Se, exempelvis, dom av den 29 april 2021, Ubezpieczeniowy Fundusz Gwarancyjny ( C‑383/19, EU:C:2021:337, punkt 30).

46 Se dom av den 17 mars 2021, An tAire Talmhaíochta, Bia agus Mara m.fl. ( C‑64/20, EU:C:2021:207, punkt 27).

47 Se, exempelvis, gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/322, artiklarna 8.3, 9.1–9.3, 14.5 och 14.6.

48 Det ska noteras att detta framgår av två skrivelser som uppdragschefen skickade å Eulex Kosovos vägnar till några av kärandena i det nationella målet och som har bifogats begäran om förhandsavgörande. I dessa anges att omklassificeringen och indragningen av tjänster gjordes till följd av omstruktureringen av Eulex Kosovo efter antagandet av den nya versionen av Oplan och Conops.

49 Se 2009 års meddelande, som det hänvisas till i punkt 20 i detta förslag till avgörande, punkt 4 a, s. 13.

50 Se rådets gemensamma åtgärd 2006/304/Gusp av den 10 april 2006 om inrättande av en planeringsgrupp inom EU (EUPT Kosovo) för en eventuell EU-ledd krishanteringsinsats på rättsstatsområdet och eventuellt andra områden i Kosovo (EUT L 112, 2006, s. 19), särskilt artiklarna 4.5 och 11.3.

51 Se gemensam åtgärd 2008/124, artikel 4.

52 Se 2012 års meddelande, som det hänvisas till i punkt 25 i detta förslag till avgörande, särskilt punkterna 3.2–3.4 och 4.2.

53 Se Europeiska revisionsrättens rapport, som det hänvisas till i fotnot 18 i detta förslag till avgörande, särskilt punkterna 92–94 och 107 samt rekommendation 4.

54 Se, exempelvis, rådets beslut 2014/447/Gusp av den 9 juli 2014 om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 201, 2014, s. 28), artikel 11a och rådets beslut (Gusp) 2015/800 av den 21 maj 2015 om ändring och förlängning av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) (EUT L 127, 2015, s. 22), artikel 12a. Det ska påpekas att sådana bestämmelser har införts med avseende på alla elva pågående civila GSFP-uppdrag. Se även, bland annat, rådets beslut (Gusp) 2017/1869 av den 16 oktober 2017 om Europeiska unionens rådgivande uppdrag till stöd för reform av säkerhetssektorn i Irak (EUAM Irak) (EUT L 266, 2017, s. 12), artikel 13 och rådets beslut (Gusp) 2019/2110 av den 9 december 2019 om Europeiska unionens rådgivande GSFP-uppdrag i Centralafrikanska republiken (EUAM RCA) (EUT L 318, 2019, s. 141), artikel 12.

55 Se dom av den 12 november 2015, Elitaliana/Eulex Kosovo ( C‑439/13 P, EU:C:2015:753, särskilt punkterna 58, 59 och 66). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i målet Elitaliana/Eulex Kosovo ( C‑439/13 P, EU:C:2015:341, punkterna 63–65) och mitt förslag till avgörande i målet SC/Eulex Kosovo ( C‑730/18 P, EU:C:2020:176, punkt 59).

56 Se beslut av den 22 juli 2010, H/rådet m.fl. ( T-271/10 R, ej offentliggjort, EU:T:2010:315, punkt 19).

57 C‑43/17 P, EU:C:2018:531, särskilt punkterna 15, 34 och 40–51. Målet är för närvarande anhängigt vid tribunalen (Jenkinson/rådet m.fl., T-602/15 RENV).

58 Det ska noteras i det avseendet att tribunalen fann, i sitt avgörande i mål Jenkinson, att Eulex Kosovo har ställning som juridisk person och kan vara svarande i ett rättsligt förfarande på grundval av artikel 15a i gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse. Se beslut av den 9 november 2016, Jenkinson/rådet m.fl. ( T‑602/15, EU:T:2016:660, punkterna 32–37).

59 Se även Heliskoski, J., Responsibility and liability for CSDP operations, i Blockmans, S. and Koutrakos, P. (utgivare), Research Handbook on the EU’s Common Foreign and Security Policy, Edward Elgar, 2018, s. 132–153, på s. 143‑144.

60 Såsom den hänskjutande har angett i punkt 80 i sin dom av den 1 juni 2018, som har bifogats begäran om förhandsavgörande, går det inte att få någon klarhet genom en jämförelse mellan de olika språkversionerna av artikel 16.5 i gemensam åtgärd 2008/124, i dess ändrade lydelse, eftersom endera av tolkningarna har stöd i exempelvis de spanska, tyska, engelska, franska, italienska och nederländska versionerna.

61 C‑439/13 P, EU:C:2015:753, särskilt punkterna 62–66.

62 C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkterna 65–68.

63 Framhållas bör i detta avseende, såsom kärandena i det nationella målet har angett, Europeiska ombudsmannens beslut i ärende OI/12/2010/(BEH)MMN avseende rådet, kommissionen och den höga representanten/Europeiska utrikestjänsten av den 30 augusti 2013, vilket föranleddes av oklarheter till följd av den institutionella strukturen i EU:s internationella uppdrag i fråga om vilken unionsinstitution eller vilket unionsorgan som har befogenhet att åtgärda eventuella administrativa missförhållanden. Europeiska ombudsmannen slog fast i det beslutet att mot bakgrund av den höga representantens förslag ska framtida klagomål riktas till kommissionen när det gäller frågor som rör budgetgenomförandet i civila uppdrag och till den höga representanten/Europeiska utrikestjänsten vad beträffar alla andra påståenden om administrativa missförhållanden i samband med uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

64 Se 2009 års meddelande, som anges i punkt 20 i detta förslag till avgörande, punkt 3 b, s. 6.

65 Se 2009 års meddelande, som anges i punkt 20 i detta förslag till avgörande, punkterna 4 och 4 a, s. 10–15.

66 Det ska noteras att följande anges i en skrivelse som uppdragschefen skickade till en av kärandena i det nationella målet och som har bifogats begäran om förhandsavgörande: På inrådan av Europeiska kommissionen … har en kontroll gjorts av klassificeringen av samtliga tjänster och motsvarande arbetsbeskrivningar i enlighet med [2009 års meddelande].

67 Se 2012 års meddelande, som det hänvisas till i punkt 25 i detta förslag till avgörande, särskilt punkterna 3.3 och 4.4. Se även slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om upprättandet av en civil GSFP-pakt, dok. 14305/18, av den 19 november 2018, avsnitt II, punkt 10 b, s. 7 (enligt vilken ett av rådets och medlemsstaternas åtaganden är att se över anställningsförhållandena för internationell kontraktsanställd personal vid civila GSFP-uppdrag).