Tribunalens dom (femte avdelningen) den 14 juli 2021

I mål T‑488/20,

TRIBUNALEN (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden D. Spielmann samt domarna U. Öberg och O. Spineanu-Matei (referent), justitiesekreterare: handläggaren J. Pichon,

med beaktande av ansökan som inkom till tribunalens kansli den 5 augusti 2020,

med beaktande av svarsskrivelsen som inkom till tribunalens kansli den 19 oktober 2020,

med beaktande av tribunalens skriftliga fråga till rättegångsdeltagarna av den 10 februari 2021 som skulle besvaras under förhandlingen,

efter förhandlingen den 21 april 2021,

följande

Dom [utelämnas]

Parternas yrkanden

Rättslig bedömning [utelämnas]

9 Klaganden har yrkat att tribunalen ska

10 EUIPO har yrkat att tribunalen ska

42 Vad för det andra gäller klagandens argument avseende den aktuella formens mycket lyckade estetiska aspekt, ska det framhållas att den omständigheten att en varas design håller hög kvalitet, enligt rättspraxis, inte nödvändigtvis innebär att ett varumärke som består av denna varas tredimensionella form från första början gör det möjligt att särskilja dessa varor från andra företags varor, i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning 2017/1001 (dom av den 5 februari 2020, Formen på ett skosnöre, T‑573/18, EU:T:2020:32, punkt 65).

43 Det kan emellertid inte uteslutas att den estetiska aspekten hos ett varumärke som utgörs av formen på en varas förpackning, i förevarande fall dess behållare, kan utgöra en av flera omständigheter som beaktas för att fastställa huruvida det föreligger en skillnad i förhållande till vad som utgör normen och praxis i en viss bransch, förutsatt att denna estetiska aspekt uppfattas som en återspegling av den objektiva och ovanliga visuella effekt som varumärkets specifika design ger upphov till (dom av den 12 december 2019, EUIPO/Wajos, C‑783/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:1073, punkt 32).

44 Det ska följaktligen påpekas att ett beaktande av det sökta varumärkets estetiska aspekt inte ska vara detsamma som en utvärdering av den aktuella varans skönhet eller frånvaro av skönhet, vilket per definition utgör en subjektiv bedömning. Syftet med ett sådant beaktande är i stället att, i enlighet med den rättspraxis som det hänvisas till i punkt 43 ovan, kontrollera huruvida varumärket kan ge upphov till en objektiv och ovanlig visuell effekt i omsättningskretsens ögon.

48 Det följer vidare av rättspraxis att normen och vad som är sedvanligt i branschen inte kan reduceras till den statistiskt sett vanligaste formen, utan alla former som konsumenten är van att möta på marknaden utgör en del därav (dom av den 25 november 2020, Brasserie St Avold/EUIPO (formen på en mörk flaska), T‑862/19, EU:T:2020:561, punkt 56).

49 Precis som klaganden, finner tribunalen således, med beaktande av de bilder som enligt överklagandenämnden visade vad som är normen och vad som är sedvanligt i den berörda branschen, att den aktuella formen är ovanlig för ett läppstift och skiljer sig från alla andra former på marknaden.

50 Överklagandenämnden inskränkte sig till att konstatera att det inte förelåg några betydande skillnader i förhållande till normen och vad som är sedvanligt i branschen. Det är visserligen riktigt, enligt den rättspraxis som anges ovan i punkt 19, att enbart den omständigheten att en form utgör en variant av en av de vanliga formerna på en viss typ av vara, inte räcker för att fastställa att denna form inte saknar särskiljningsförmåga. Den omständigheten att en bransch kännetecknas av en stor variation mellan varornas former innebär emellertid inte att en eventuell ny form nödvändigtvis kommer att uppfattas som en av dessa.

1 Rättegångsspråk: franska.

2 Nedan återges endast de punkter i denna dom som tribunalen anser bör publiceras.