Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 13 oktober 2022

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9).

3 Yttrande från svaranden i målet vid den nationella domstolen, punkt 23.

4 Yttrande från den ungerska regeringen, punkt 13. Jag vill påpeka att ingen medlemsstat, förutom den ungerska regeringen, har inkommit med yttranden i förevarande mål i en fråga som är av stor systematisk betydelse, såsom förhållandet mellan en arbetstagares rätt till dygnsvila och dennes rätt till veckovila. Jag anser att det av den omständigheten går att dra slutsatsen att de andra medlemsstaterna i betydande grad har anpassat sin lagstiftning till direktiv 2003/88, såsom det hittills har tolkats av EU-domstolen.

5 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 mars 2017, J.D. ( C‑4/16, EU:C:2017:153, punkterna 23 och 25), och dom av den 11 maj 2017, Krijgsman ( C‑302/16, EU:C:2017:359, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

6 Se dom av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402, punkt 37 och där angiven rättspraxis). Se även, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 9 november 2017, Maio Marques da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkt 45), dom av den 10 september 2015, Federación de Servicios Privados del sindicato Comisiones obreras ( C‑266/14, EU:C:2015:578, punkt 23), dom av den 26 juni 2001, BECTU ( C‑173/99, EU:C:2001:356, punkt 37), och dom av den 20 november 2018, Sindicatul Familia Constanţa m.fl. ( C‑147/17, EU:C:2018:926, punkt 39).

7 Se dom av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402, punkterna 44 och 45 och där angiven rättspraxis): arbetstagaren ska anses vara den svagare avtalsparten i anställningsförhållandet, vilket medför att det är nödvändigt att frånta arbetsgivaren möjligheten att inskränka arbetstagarens rättigheter. Det ska vidare beaktas att eftersom arbetstagaren anses vara den svagare avtalsparten skulle vederbörande kunna avskräckas från att uttryckligen göra gällande sina rättigheter gentemot arbetsgivaren bland annat om det skulle kunna medföra att arbetsgivaren vidtog åtgärder som kunde försämra arbetstagarens arbetsförhållanden.

8 Dom av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402, punkterna 30 och 31).

9 Se dom av den 9 november 2017, Maio Marques da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkt 38 och angiven rättspraxis).

10 Detta innebär att ovannämnda rättigheter inte hör till det spektrum av rent avtalsmässiga rättigheter som arbetstagaren kan besluta att avstå från mot extra ersättning eller andra förmåner, utan faller under det begränsade spektrum av grundläggande rättigheter som erkänns genom primärrättsliga rättskällor av konstitutionell karaktär eller jämställda bestämmelser och som inte enbart rör avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, utan arbetstagaren som person.

11 Se dom av den 11 april 2019, Syndicat des cadres de la sécurité intérieure, ( C‑254/18, EU:C:2019:318, punkt 33).

12 I förevarande förslag till avgörande har jag beaktat artiklarna 3, 4, 5 och 6 i direktivet: [m]edlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att …

13 Dom av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402, punkt 42).

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 september 2006, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑484/04, EU:C:2006:526, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 2022, Luso Temp ( C‑426/20, EU:C:2022:373, punkt 29 och angiven rättspraxis).

16 Min kursivering.

17 Se dom av den 9 november 2017, Maio Marques da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkterna 40 och 41).

18 Dom av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402, punkt 33).

19 Yttranden från sökanden i målet vid den nationella domstolen, s. 3, fjärde stycket.

20 Kommissionens yttranden, punkt 46.

21 Dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 95).

22 Se dom av den 9 november 2017, Maio Marques da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkt 42).

23 Se dom av den 11 april 2019, Syndicat des cadres de la sécurité intérieure ( C‑254/18, EU:C:2019:318, punkt 33).

24 Yttranden från svaranden i målet vid den nationella domstolen, punkt 23.

25 Yttranden från svaranden i målet vid den nationella domstolen, punkterna 30–32.

26 Tolkningsmeddelande om Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT C 165, 2017, s. 1).

27 Kommissionens yttrande, punkt 51.

28 Se dom av den 19 november 2019, TSN och AKT ( C‑609/17 och C‑610/17, EU:C:2019:981, punkterna 34 och 35).

29 Min kursivering.

30 Dom av den 9 september 2003, Jaeger ( C‑151/02, EU:C:2003:437, punkt 95).

31 Kommissionens yttranden, punkterna 56–59.

32 Yttranden från sökanden i målet vid den nationella domstolen, s. 5 och 6.

33 Dom av den 9 november 2017, Maio Marquez da Rosa ( C‑306/16, EU:C:2017:844, punkt 44).

34 Kommissionens yttranden, punkterna 60–64.

35 Domstolens beslut av den 28 januari 2015, Gimnasio Deportivo San Andrés ( C‑688/13, EU:C:2015:46, punkterna 30–32 och där angiven rättspraxis). Se, för ett senare meddelat avgörande, exempelvis domen av den 3 oktober 2019, Fonds du Logement de la Région de Bruxelles Capitale ( C‑632/18, EU:C:2019:833, punkterna 48 och 49 samt där angiven rättspraxis).

36 Se, särskilt, dom av den 10 juni 2021, Ultimo Portfolio Investment (Luxembourg) ( C‑303/20, EU:C:2021:479, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

37 Se dom av den 19 april 2016, DI ( C‑441/14, EU:C:2016:278, punkt 32), dom av den 14 oktober 2020, KG (På varandra följande uppdrag som utförs av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag) ( C‑681/18, EU:C:2020:823, punkt 66), och dom av den 19 september 2019, Rayonna prokuratura Lom ( C‑467/18, EU:C:2019:765, punkt 60 och där angiven rättspraxis).