Förslag till avgörande av generaladvokat Laila Medina föredraget den 22 september 2022

1 Originalspråk: engelska.

2 Förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 45, 1962, s. 1385).

3 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 mars 1993, Booss och Fischer/kommissionen ( T‑58/91, EU:T:1993:15, punkt 67).

4 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2008, Giannini/kommissionen ( T‑100/04, EU:T:2008:68, punkterna 132 och 133 och där angiven rättspraxis).

5 Kriterierna var följande: 1) Särskild erfarenhet inom de områden som omnämns i meddelandet om ledig tjänst eller meddelandet om rekrytering: ledning av en större enhet inom områdena medier, press och telekommunikation. 2) Administration eller arbetsledning: erfarenhet av arbetsledning (inom sådana områden som personal, förvaltning, budget, ekonomi etcetera). 3) Internationell erfarenhet: arbetserfarenhet från en europeisk och/eller internationell miljö (fri översättning av klagandens inlagor från originalspråket franska).

6 Ämnena var följande: 1) Skälen till att tjänsten söks och den strategiska visionen och verksamhetsplanen för direktoratet. 2) Hur man ska gå till väga för att säkerställa att alla kommunikationskanaler används för att förmedla ett konsekvent budskap, i linje med den strategiska genomföranderamen. 3) Kommunikationsprioriteringar för nästa valår. 4) Hur man ska gå till väga för att öka genomslagskraften av besök på hög nivå, viktiga lagstiftningsärenden och plenarsammanträden ur mediernas synvinkel. 5) Främjande av jämställdhetspolitik. 6) Utmaningarna med att lägga ned verksamhet och fastställa negativa prioriteringar. 7) Hur man på bästa sätt utnyttjar möjligheterna att uppgradera AST-tjänster till AD-tjänster i samband med arbetsuppgifter på högre nivå och resursbrist (fri översättning av klagandens inlagor från originalspråket franska).

7 Dom av den 3 mars 1993, T‑58/91, EU:T:1993:15.

8 Dom av den 3 mars 1993, T‑58/91, EU:T:1993:15.

9 Dom av den 19 maj 1983, 289/81, EU:C:1983:142.

10 Dom av den 19 maj 1983, 306/81, EU:C:1983:143.

11 Texten i nämnda beslut citeras i punkt 47 i den överklagade domen.

12 I texten i beslutet om fastställande av de olika stegen i förfarandet hänvisas det endast till meddelandet om ledig tjänst. I förevarande fall var dock det beslutet, såsom framgår av punkt 50 i den överklagade domen, även tillämpligt med avseende på det rekryteringsförfarande som genomfördes på grundval av meddelandet om rekrytering.

13 Se punkt 67 i den överklagade domen.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 december 1990, Kalavros/domstolen ( T‑160/89 och T‑161/89, EU:T:1990:86, punkt 37).

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 februari 1990, Culin/kommissionen ( C‑343/87, EU:C:1990:49, punkt 19).

16 Se dom av den 28 september 2017, Hristov/kommissionen och EMA ( T‑495/16 RENV I och T‑495/16 RENV II, ej publicerad, EU:T:2017:676, punkt 139 och där angiven rättspraxis).

17 Dom av den 3 mars 1993, Booss och Fischer/kommissionen ( T‑58/91, EU:T:1993:15, punkt 67).

18 Dom av den 7 februari 1990, Culin/kommissionen ( C‑343/87, EU:C:1990:49, punkt 19).

19 Dom av den 30 oktober 1974, Grassi/rådet ( 188/73, EU:C:1974:112).

20 Dom av den 19 maj 1983, 289/81, EU:C:1983:142, punkt 16.

21 Dom av den 19 maj 1983, 306/81, EU:C:1983:143, punkt 16.

22 Tvärtom bekräftade tribunalen i punkt 69 i den överklagade domen institutionernas omfattande utrymme för skönsmässig bedömning i samband med ett rekryteringsförfarande som grundar sig på artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna.

23 Parlamentet har hänvisat till ett antal punkter i sitt svaromål och sin duplik i första instans. Dessa punkter syftar dock inte till att fastställa ett samband mellan de olika kriterierna och dessa ämnen under urvalsförfarandet. Det finns ett argument i dupliken som kan vara relevant, där parlamentet har angett att yrkeserfarenheten kan vara knuten till olika saker som anges i punkterna 4 och 5 i meddelandet om rekrytering. Ändå har parlamentet inte utvecklat detta argument i sina inlagor och har inte hävdat att de ämnen som diskuterades under intervjun har samband med de kriterier som fastställdes i början av rekryteringsförfarandet.

24 Dom av den 6 februari 1986, 143/84, EU:C:1986:55.

25 Dom av den 13 juli 1989, 361/87 och 362/87, EU:C:1989:317.

26 Dom av den 6 februari 1986, Vlachou/revisionsrätten ( 143/84, EU:C:1986:55, punkterna 17 och 19).

27 Dom av den 5 december 2017, T‑250/16 P, ej publicerad, EU:T:2017:866, punkt 110.

28 Ibidem.

29 Dom av den 10 februari 2021, RFA International/kommissionen ( C‑56/19 P, EU:C:2021:102, punkt 61).