Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 16 mars 2023

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 2001, s. 67).

3 EUT L 299, 2012, s. 1.

4 För att undanröja alla oklarheter som kan påverka tolkningen av den ställda frågan vill jag understryka att enligt avdelning VII i direktiv 2001/83 ska begreppet krav användas endast när det är fråga om de villkor som ska uppfyllas av den som ansöker om tillstånd att bedriva partihandel med läkemedel i enlighet med artikel 79 i direktivet och de villkor som innehavaren av detta tillstånd ska uppfylla i enlighet med artikel 80 i direktivet. Av detta skäl anser jag att det, för att undvika förvirring, är bättre att använda begreppet krav endast när det är fråga om de villkor som fastställs i nämnda artiklar.

5 Enligt artikel 77.3 i direktiv 2001/83 medför innehav av ett tillstånd till tillverkning av läkemedel automatiskt tillstånd att bedriva partihandel med läkemedel.

6 Dom av den 28 juni 2012, Caronna ( C‑7/11, EU:C:2012:396, punkt 46).

7 Dom av den 28 juni 2012, Caronna ( C‑7/11, EU:C:2012:396, punkt 48).

8 Se, för ett liknande resonemang, skäl 35 i direktiv 2001/83, där det anges att det [är] nödvändigt att kontrollera hela distributionskedjan, från det att läkemedlen tillverkas eller importeras till gemenskapen till dess att de når den enskilde konsumenten.

9 Jag hänvisar till punkt 36 i kommissionens skriftliga yttrande.

10 Enligt denna text får straffets stränghet inte vara oproportionerlig i förhållande till lagöverträdelsen.

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 oktober 2018, Link Logistik N&N ( C‑384/17, EU:C:2018:810, punkterna 40–45 och där angiven praxis).

12 Enligt domstolens rättspraxis i dom av den 5 juni 2012, Bonda ( C‑489/10, EU:C:2012:319, punkt 37) är tre kriterier relevanta. Det första kriteriet är den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen enligt nationell rätt, det andra kriteriet är överträdelsens art och det tredje kriteriet är hur sträng den påföljd är som den berörda personen kan åläggas. Mot bakgrund av uppgifterna i begäran om förhandsavgörande anser jag emellertid inte att något av dessa kriterier är uppfyllt. För det första noterar jag att det framgår av beslutet om hänskjutande att åtgärderna tillfälligt och slutgiltigt återkallande kvalificeras som administrativa åtgärder enligt nationell rätt. För det andra syftar dessa åtgärder inte till att beivra en överträdelse, utan till att bevara integriteten i distributionskedjan för läkemedel avsedda för allmänheten. För det tredje, såsom framgår av förevarande fall, hindrar inte återkallandeåtgärden utövandet av annan yrkesverksamhet inom samma expertområde, eftersom sökanden kan fortsätta sin apoteksverksamhet.

13 Dom av den 20 oktober 2022, Curtea de Apel Alba Iulia m.fl. ( C‑301/21, EU:C:2022:811, punkterna 72, 74 och 75 och där angiven rättspraxis).

14 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 18 november 2022, mBank (Ogiltighet av oskäliga och otillåtna villkor) ( C‑138/22, ej publicerad, EU:C:2022:915, punkt 27 och där angiven rättspraxis).