Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 11 maj 2023

1 Originalspråk: franska.

2 Se artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 45, och rättelser EUT L 195, 2004, s. 16 och EUT L 204, 2007, s. 27).

4 Beträffande införande av kollektiva avtalslicenser med utsträckt verkan, se Quaedvlieg, A., Les licences collectives étendues. Un oiseau exotique des lacs du Nord fait un atterrissage réussi à Bruxelles, Revue internationale du droit d'auteur, nr 4, 2020, s. 189.

5 För en allmän beskrivning och en detaljerad kartläggning av de lösningar som medlemsstaterna har antagit avseende avtalslicenser med utsträckt verkan på de digitala marknaderna, se studie som genomförts för Europeiska kommissionens räkning, Study on emerging issues on collective licensing practices in the digital environment, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021, sidorna 131–242.

6 Rådets direktiv av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel (EGT L 248, 1993, s. 15; svensk specialutgåva, område 13, volym 25 s. 33).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 2014, s. 72).

8 Dom av den 7 augusti 2018 (C‑521/17, nedan kallad domen SNB-REACT, EU:C:2018:639,).

9 Punkt 39 i domen SNB-REACT. Min kursivering.

10 Se den finska regeringens skriftliga yttrande, punkterna 12 och 14.

11 Det följer av skäl 14 i direktiv 2014/26 att detta inte medför någon skyldighet för upphovsrättsorganisationerna att anta någon specifik juridisk form. I praktiken verkar dessa organisationer som bolag, föreningar, fackföreningar eller stiftelser.

12 Beträffande de kontroverser som uppkommit i detta hänseende i fransk rätt, se Vivant, M., Bruguière, J.-M., Droit d'auteur et droits voisins, fjärde upplagan., Dalloz, Paris, 2019, punkt 1348, sidorna 1288–1289.

13 Den hänskjutande domstolen har nämnt dessa svårigheter inom ramen för den tredje tolkningsfrågan.

14 I synnerhet har det inte i Finland antagits någon sådan bestämmelse (se punkt 16 och följande punkter i begäran om förhandsavgörande).

15 Såsom tycks ha varit fallet i Frankrike, där Cour de cassation satte stopp för (tidigare) skillnader i befintlig rättspraxis genom att inte erkänna upphovsrättsorganisationernas talerätt i mål som avsåg tillvaratagande av rättigheter för upphovsmän som inte var anslutna till organisationerna (dom av den 11 september 2013, nr 12–17.795, FR:CCASS:2013:C100905).

16 Som en illustration kan detta vara fallet i Polen, där de utökade avdelningarna vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) har behörighet att anta resolutioner med kraft av rättsliga principer, i enlighet med artikel 87.1 i ustawa o Sądzie Najwyższym (lagen om Högsta domstolen).

17 Denna rättspraxis kan endast tillämpas analogt i det aktuella nationella målet och inte direkt, eftersom ett erkännande av upphovsrättsorganisationernas talerätt i nationella rätt enligt min uppfattning inte följer av de krav som föreskrivs i direktiv 2004/48. De skäl som leder mig till denna slutsats kommer att framställas i min bedömning av den andra tolkningsfrågan.

18 Se dom av den 13 februari 2014, kommission/Förenade kungariket ( C‑530/11, EU:C:2014:67, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

19 Se dom av den 13 februari 2014, kommission/Förenade kungariket ( C‑530/11, EU:C:2014:67, punkterna 34–36 och där angiven rättspraxis).

20 Domen SNB-REACT (punkt 38).

21 Domen SNB-REACT (punkt 33).

22 Domen SNB-REACT (punkt 34).

23 Se, särskilt, punkt 38 i domen SNB-REACT.

24 Punkt 28 i domen SNB-REACT.

25 Punkt 31 i domen SNB-REACT.

26 I artikel 5 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förslag om åtgärder och förfaranden för skydd [av] immaterialrätter (KOM(2003)46 slutlig), med rubriken Personer som har rätt att begära tillämpning av åtgärderna och förfarandena, föreskrevs i punkt 2 att [s]ammanslutningar som förvaltar rättigheter eller tar tillvara branschintressen skall, när de företräder rättsinnehavare eller andra personer som enligt gällande lag får utnyttja dessa rättigheter, av medlemsstaterna tillerkännas rätten att ansöka om tillämpning av de åtgärder och förfaranden som avses i detta kapitel och att väcka talan för att försvara de rättigheter eller kollektiva och enskilda intressen som de ansvarar för. (min kursivering).

27 Mot bakgrund av skälen 8 och 9 i direktiv 2014/26, har detta till syfte att uppnå samordning av de nationella bestämmelserna om hur kollektiva förvaltningsorganisationer får inleda sin verksamhet för att förvalta upphovsrätt och närstående rättigheter, om styrelseformerna för dessa organisationer och om ramen för kontroll av deras verksamhet, samt att säkerställa stränga normer när det gäller organisationernas styrelseformer, ekonomisk förvaltning, öppenhet och rapportering.

28 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 2019, s. 92). Som kommissionen har påpekat påverkar inte detta direktiv svaret på den andra tolkningsfrågan, eftersom det inte är tillämpligt i tiden (rationae temporis) på tvisten vid den nationella domstolen. Jag anser emellertid att det är lämpligt att ta upp den tolkning av artikel 12.1 b i detta direktiv som kommissionen har gjort i sitt skriftliga yttrande.

29 Artikel 12.1 i direktiv 2019/790, med rubriken Kollektiv licensiering med utsträckt verkan har följande lydelse:Medlemsstaterna får, vad gäller användning inom deras territorium och med förbehåll för skyddsåtgärder som föreskrivs i denna artikel, föreskriva att när en kollektiv förvaltningsorganisation som är föremål för de nationella regler som genomför direktiv 2014/26/EU, i enlighet med dess mandat från rättsinnehavare, ingår ett licensavtal för utnyttjande av verk eller andra alster, a) ett sådant avtal får utsträckas till att gälla för rättigheterna för rättsinnehavare som inte har gett den kollektiva förvaltningsorganisationen i fråga tillstånd att företräda dem genom en överlåtelse, en licens eller andra avtal, eller, b) organisationen, med avseende på ett sådant avtal, har ett rättsligt mandat eller antas representera rättsinnehavare som inte har gett organisationen tillstånd i enlighet därmed.

30 Punkterna 24 och 26 i kommissionens skriftliga yttrande.

31 För en översikt av mekanismer för licens med utsträckt verkan och deras särdrag, se en studie som gjorts för kommissionens räkning, Study on emerging issues on collective licensing practices in the digital environment, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021, s. 132.

32 Av samma skäl anser jag att Kopiostos talerätt i det nationella målet inte kan härledas av bestämmelserna i rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel (EGT L 248, 1993, s. 15; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 33), eftersom artikel 9 i detta direktiv föreskriver en mekanism för obligatorisk kollektiv förvaltning på området vidaresändning via kabel.

33 Detta är exempelvis fallet i Polen, där en talerätt för upphovsrättsorganisationer som åtnjuter rättsliga presumtioner om representation har föreskrivits i artikel 5.1 i ustawa o zbiorowym zarządzaniu prawami autorskimi i prawami pokrewnymi (lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätter och närstående rättigheter) av den 15 juni 2018.

34 Se punkterna 16–19 i begäran om förhandsavgörande.