Förslag till avgörande av generaladvokat Laila Medina föredraget den 28 september 2023

1 Originalspråk: engelska.

2 Kommissionens förordning av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa endokrinstörande egenskaper (EUT L 101, 2018, s. 33).

3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009. s. 1).

4 EEA:s briefingdokument, How pesticides impact human health and ecosystems in Europe, den 26 april 2023.

5 Europaparlamentets betänkande om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (2018/2153 (INI)), s. 14 (den 18 december 2018).

6 Europaparlamentet (Dinu, A.), Endocrine Disruptors: An Overview of Latest Developments at European Level in the Context of Plant Protection Products, Bryssel, Europaparlamentet, 2019, s. 5 och 42. Se även Kalofiri, P., Balias, G., Tekos, F., The EU endocrine disruptors’ regulation and the glyphosate controversy, Toxicology Reports, vol. 8, 2021, s. 1193–1199.

7 EEA har definierat det på följande sätt: Kemikalier som används för att döda eller stoppa framväxten av svampar som orsakar växtsjukdomar, till exempel lagringsröta, sticklingssjukdomar, rotröta, vissnesjuka, lövskador, rost, sot och bladmögel, och virussjukdomar. Dessa kan kontrolleras genom tidig och kontinuerlig applicering av utvalda fungicider som antingen dödar patogenerna eller begränsar deras framväxt.

8 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1449 av den 3 september 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena 2-fenylfenol (inkl. dess salter, t.ex. natriumsalt), 8-hydroxikinolin, amidosulfuron, bifenox, klormekvat, klorotoluron, klofentezin, klomazon, cypermetrin, daminozid, deltametrin, dikamba, difenokonazol, diflufenikan, dimetaklor, etofenprox, fenoxaprop-P, fenpropidin, fludioxonil, flufenacet, fostiazat, indoxakarb, lenacil, MCPA, MCPB, nikosulfuron, paraffinoljor, paraffinolja, penkonazol, pikloram, propakizafop, prosulfokarb, kizalofop-P-etyl, kizalofop-P-tefuryl, svavel, tetrakonazol, triallat, triflusulfuron och tritosulfuron (EUT L 313, 2021, s. 20).

9 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/745 av den 6 maj 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena aluminiumammoniumsulfat, aluminiumsilikat, beflubutamid, bentiavalikarb, bifenazat, boskalid, kalciumkarbonat, kaptan, koldioxid, cymoxanil, dimetomorf, etefon, extrakt av teträd, famoxadon, restprodukter från destillering av fett, fettsyror C7–C20, flumioxazin, fluoxastrobin, flurokloridon, folpet, formetanat, gibberellinsyra, gibberelliner, heptamaloxiloglukan, hydrolyserade proteiner, järnsulfat, metazaklor, metribuzin, milbemektin, Paecilomyces lilacinus stam 251, fenmedifam, fosmet, pirimifosmetyl, växtoljor/raps- och rybsfröolja, kaliumkvävekarbonat, propamokarb, protiokonazol, kvartssand, fiskolja, repellenter (doftämnen) av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung/fårtalg, S-metolaklor, fjärilsferomoner med raka kolkedjor, tebukonazol och urea (EUT L 160, 2021, s. 89).

10 Se artikel 29.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009.

11 Rådets direktiv av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 1991, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236).

12 Kommissionens direktiv av den 1 juli 2008 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa klofentezin, dikamba, difenokonazol, diflubenzuron, imazakvin, lenacil, oxadiazon, pikloram och pyriproxifen som verksamma ämnen (EUT L 172, 2008, s. 9).

13 Kommissionens genomförandeförordning av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 2011, s. 1).

14 Kommissionens genomförandeförordning av den 11 mars 2015 om genomförande av artikel 80.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upprättande av en förteckning över kandidatämnen för substitution (EUT L 67, 2015, s. 18).

15 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 589/2012 av den 4 juli 2012 om godkännande av det verksamma ämnet fluxapyroxad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 175, 2012, s. 7).

16 Se, emellertid, mina anmärkningar vad förordning 2018/605 beträffar i punkt 86 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

17 Såsom fastställs i domen av den 4 juli 1973, Westzucker ( 1/73, EU:C:1973:78, punkt 5). Denna rättsprincip innebar, i det målet, att de ändrade bestämmelserna i den aktuella förordningen skulle tillämpas inte bara på förutfastställelselicenser för export av socker som hade utfärdats efter att de bestämmelserna hade trätt i kraft, utan även på sådana licenser som hade utfärdats före det datumet i den mån som den avsedda exporten ännu inte hade ägt rum och någon justering inte hade gjorts av interventionspriset.

18 Dom av den 19 januari 2023, Pesticide Action Network Europe ( C‑162/21, EU:C:2023:30, punkt 35 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Pesticide Action Network Europe).

19 Dom av den 1 oktober 2019, Blaise m.fl. ( C‑616/17, EU:C:2019:800, punkt 71) (nedan kallad domen Blaise).

20 Artikel 1.4 i förordning nr 1107/2009. Se De Grove-Valdeyron, N., Le principe de précaution, nouvel instrument du droit communautaire de la santé, Revue des Affaires Européennes, nr 2, 2003, s. 265.

21 Se domen Pesticide Action Network Europe (punkt 46). Se, för en kritisk bedömning, Robinson, C., Portier, C. J., Cavoski, A., Mesnage, R., Roger, A., Clausing, P., Whaley, P., Muilerman, H. och Lyssimachou, A., Achieving a High Level of Protection from Pesticides in Europe: Problems with the Current Risk Assessment Procedure and Solutions, European Journal of Risk Regulation (EJRR), vol. 11, nr 3, 2020, s. 450. Se även Villaverde, J. J., Sevilla-Morán, B., Sandín-España, P., López-Goti, C. och Alonso-Prados, J. L., Challenges of Biopesticides Under […] Regulation (EC) No 1107/2009: An Overview of New Trends in Residue Analysis, Studies in Natural Products Chemistry, vol. 43, 2014, s. 437.

22 Se domen Pesticide Action Network Europe (punkt 47).

23 Min kursivering. Se domen Blaise (punkt 46 och där angiven rättspraxis).

24 I enlighet med vad som erinras om i punkt 56 i förevarande förslag till avgörande och med rättspraxis, där det anges att enligt försiktighetsprincipen kan skyddsåtgärder vidtas då det råder osäkerhet om förekomsten eller omfattningen av de risker människors hälsa utsätts för, utan att man behöver vänta på att det fullt ut visas att riskerna verkligen föreligger och hur allvarliga de är. Om resultaten av genomförda undersökningar inte är så övertygande att det är möjligt att med säkerhet fastställa förekomsten eller omfattningen av den påstådda risken, men det likväl är sannolikt att det skulle uppstå en verklig skada för folkhälsan om risken förverkligades, är det med beaktande av försiktighetsprincipen motiverat att vidta restriktiva åtgärder (domen Blaise, punkt 43).

25 Se domen Blaise (punkt 47).

26 Se domen Pesticide Action Network Europe (punkt 48).

27 Se domen Pesticide Action Network Europe (punkt 49).

28 Dom av den 6 maj 2021, Bayer CropScience och Bayer/kommissionen ( C‑499/18 P, EU:C:2021:367, punkt 79 och där angiven rättspraxis).

29 Se hans förslag till avgörande i målet kommissionen/Danmark ( C‑192/01, EU:C:2002:760, punkt 103). Försiktighetsprincipen är per definition (som en princip) inte någon hård rättsregel utan en flexibel sådan. Den måste följaktligen tillämpas strikt från fall till fall (De Sadeleer, N., Grandeur et servitudes du principe de précaution en matière de sécurité alimentaire et de santé publique, i Nihoul, P., Mahieu, S. (utg.), La Sécurité alimentaire et la réglementation des OGM, Bryssel, Larcier, 2005, s. 344. Se även De Sadeleer, N., The Precautionary Principle in EC Health and Environmental Law, European Law Journal, vol. 12, nr 2, 2006, s. 139).

30 Se https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/start/screen/active-substances/details/37 (godkännandet löper ut den 31 oktober 2023).

31 Se https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/start/screen/active-substances/details/742 (godkännandet löper ut den 15 februari 2025).

32 Se https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/start/screen/active-substances/details/631 (godkännandet löper ut den 31 december 2023).

33 Se https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/start/screen/active-substances/details/989 (godkännandet löper ut den 31 maj 2025).

34 Se domen Blaise (punkt 64) och dom av den 28 oktober 2020, Associazione GranoSalus/kommissionen ( C‑313/19 P, EU:C:2020:869, punkt 35) (nedan kallad domen GranoSalus).

35 Se domen GranoSalus (punkt 53) och domen Blaise (punkterna 66 och 94). Om denna rättspraxis och om försiktighetsprincipen, se Leonelli, G. C., Judicial review of compliance with the precautionary principle from Paraquat to Blaise: Quantitative thresholds, risk assessment, and the gap between regulation and regulatory implementation, German Law Journal, 2021, nr 22, s. 184. Författaren konstaterar att EU:s reglering av bekämpningsmedel lever inte alltid upp till försiktighetsprincipens övergripande inslag. Införandet av föreskrifter för riskbedömning av förordningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är inte alltid förenligt med försiktighetsprincipen … och genomförandet av detta system leder inte nödvändigtvis till någon uttömmande bedömning av de relevanta riskerna, vilken möjliggör en riskhantering som bygger på en förebyggande riskhantering. Detta belyser till viss del samspelet mellan komplexa regelverk och genomförandet av dem på olika territoriella nivåer; … och det framgår av analysen av förordningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden att det finns en klyfta mellan ett regelverks bestämmelser och genomförandet av dem (s. 213).

36 Se domen GranoSalus (punkt 54).

37 Se domen GranoSalus (punkt 55).

38 Bestämmelserna i denna förordning baserar sig på försiktighetsprincipen i syfte att säkerställa att verksamma ämnen eller produkter som släpps ut på marknaden inte har någon negativ inverkan på människors eller djurs hälsa eller på miljön. Medlemsstaterna ska i synnerhet inte hindras från att tillämpa försiktighetsprincipen om det råder vetenskaplig osäkerhet kring de risker för människors eller djurs hälsa eller miljön som det växtskyddsmedel som ska produktgodkännas på deras territorium medför.

39 Se även domen GranoSalus (punkt 58).

40 Se, särskilt, punkt 3.6.5 i bilaga II.

41 Eller, på sin höjd, endast om den risken är försumbar (punkt 3.6.5 i bilaga II).

42 Vetenskapliga kriterier för att fastställa endokrinstörande egenskaper (även kallade hormonstörande egenskaper) hos verksamma ämnen … bör utvecklas med beaktande av syftet med förordning … nr 1107/2009, dvs. att säkerställa en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön, i synnerhet genom att se till att ämnen och produkter som släpps ut på marknaden inte har några skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller några oacceptabla effekter på miljön.

43 Kriterierna för att fastställa endokrinstörande egenskaper återspeglar aktuella vetenskapliga och tekniska rön och gör det möjligt att mer exakt identifiera verksamma ämnen med [sådana] egenskaper. De nya kriterierna bör därför börja gälla så snart som möjligt, samtidigt som det tas hänsyn till den tid medlemsstaterna och [Efsa] behöver för att förbereda tillämpningen av kriterierna.

44 Se även doktrinen där kritik riktas mot kommissionens hållning i tidigare mål, eftersom den tillämpade ett snävt, evidensbaserat synsätt och bortsåg från den allmänt spridda uppfattningen att de ovissa riskerna med exempelvis glyfosat är socialt oacceptabla, och inte beaktade argumentet att de befintliga riskhanteringsåtgärderna är otillräckliga för att uppnå den avsedda EU-nivån vad gäller skyddet för människors hälsa och för miljön (Leonelli, G. C., The glyphosate saga and the fading democratic legitimacy of European Union risk regulation, Maastricht Journal of European and Comparative Law, vol. 25, nr 5, s. 582–606).

45 Se rättspraxis i fotnot 28 i förevarande förslag till avgörande.