Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 30 maj 2024

1 Originalspråk: engelska.

2 Huston, J., Riddarfalken från Malta, Warner Bros, 1941. Såvitt avser den historiska bakgrunden till den filmen, se Falzon, M‑A., Birds of Passage, Hunting and Conservation in Malta, New York, Oxford: Berghahn Books, 2020, s. 26.

3 Som jag förstår saken, har man i Malta brukat fånga finkar i syfte att använda dem som levande lockbete vid jakt eller ytterligare fångst. Dessutom hölls fåglarna i burar och användes för uppfödning eller hölls som husdjur, eller för möjligheten att njuta av deras sång. Se Falzon, M‑A., Birds of Passage, Hunting and Conservation in Malta, a.a., s. 14–15, 51 och 55–56.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 2010, s. 7) (nedan kallat fågeldirektivet), som upphävde rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161).

5 I anslutningsfördraget föreskrevs en övergångsperiod under vilken Malta successivt skulle avskaffa sådan fågelfångstverksamhet som var förbjuden enligt fågeldirektivet. Se Fördrag mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 236, 2003, s. 17, särskilt s. 870).

6 De berörda vilt förekommande finkarterna är följande: bofink Fringilla coelebs, hämpling Carduelis cannabina, steglits Carduelis carduelis, grönfink Carduelis chloris, stenknäck Coccothraustes coccothraustes, gulhämpling Serinus serinus och grönsiska Carduelis spinus.

7 Dom av den 21 juni 2018, kommissionen/Malta ( C‑557/15, EU:C:2018:477) (nedan kallad domen kommissionen/Malta).

8 Se domen kommissionen/Malta, punkterna 62–76. Sin bedömning att Maltas undantag avseende fritidssysselsättning inte uppfyllde villkoren enligt artikel 9.1 c i fågeldirektivet grundade EU-domstolen även på att fångst med dragnät (clap-nets) inte är någon selektiv fångstmetod, att fångsterna var mycket omfattande och att undantaget inte tillämpades under strängt kontrollerade förhållanden (se domen kommissionen/Malta, punkterna 71, 79, 81, 84 och 97).

9 Finches Project, vilket grundar sig på den lagstiftning som beskrivs i avsnitt II i detta förslag till avgörande.

10 Vid förhandlingen förklarade kommissionen att den hade beslutat att väcka förevarande talan med stöd av artikel 258 FEUF och inte med stöd av artikel 260.2 FEUF av det skälet att den angivna grunden för lagstiftningen om införande av finkprojektet är en annan bestämmelse i fågeldirektivet. Kommissionen fann alltså att det behövde inledas ett nytt fördragsbrottsförfarande därför att den nya lagstiftningen grundade sig på ett annat undantagsskäl, varvid det saknade betydelse att den lagstiftningen enligt kommissionen gjorde det möjligt att fortsätta med den tidigare ordningen.

11 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114), senast ändrat genom rådets direktiv 2013/17/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv på miljöområdet med anledning av Republiken Kroatiens anslutning (EUT L 158, 2013, s. 193) (nedan kallat habitatdirektivet).

12 Såvitt avser betydelsen av biologisk mångfald, se de inledande anmärkningarna i mitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Irland (Utseende och skydd av särskilda bevarandeområden) ( C‑444/21, EU:C:2023:90) (punkterna 1–3 i förslaget).

13 Min kursivering. I korthet innehåller bilaga I till fågeldirektivet en förteckning över de fågelarter som i enlighet med artikel 4 i direktivet omfattas av särskilda bevarandeåtgärder som ska säkerställa deras överlevnad. I bilaga II förtecknas de arter som får jagas i enlighet med nationell lagstiftning, och i bilaga III förtecknas de arter som på vissa villkor får bli föremål för handel. De finkar som omfattas av finkprojektet räknas inte upp i någon av bilagorna till fågeldirektivet. Trots detta omfattas de emellertid av särskilda bevarandeåtgärder i kraft av artikel 4.2 i det direktivet, där det ställs krav på sådana åtgärder för regelbundet förekommande flyttfåglar som inte anges i bilaga I.

14 Se, för ett liknande resonemang, punkterna 79, 81 och 84 i den domen.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 mars 2021, One Voice och Ligue pour la protection des oiseaux ( C‑900/19, EU:C:2021:211, punkt 33 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen One Voice).

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 1987, kommissionen/Belgien ( 247/85, EU:C:1987:339, punkt 8), dom av den 28 februari 1991, kommissionen/Tyskland ( C‑57/89, EU:C:1991:89, punkt 22), och dom av den 23 april 2020, kommissionen/Finland (Vårjakt av ejderhanar) ( C‑217/19, EU:C:2020:291, punkt 85), samt domen One Voice, punkt 35.

17 Rättsligt meddelande 79 av den 29 mars 2006, som innehåller reglerna om bevarande av vilda fåglar (bilaga A.1 till ansökan).

18 Rättsligt meddelande 399 av den 27 oktober 2020.

19 Rättsligt meddelande 400 av år 2020 om en förklaring avseende ett undantag som medger en forskningsperiod under år 2020.

20 Rättsligt meddelande 394 av år 2021.

21 Rättsligt meddelande 395 av år 2021 om en förklaring avseende ett undantag som medger vetenskaplig forskning under år 2021.

22 Rättsligt meddelande 257 av år 2022 om en förklaring avseende ett undantag som medger vetenskaplig forskning under år 2022.

23 Detta föreskrivs i regel 1.2 i både 2020 års rambestämmelser och 2021 års rambestämmelser, men uttrycket under strängt kontrollerade förhållanden och på ett selektivt sätt infördes genom 2021 års rambestämmelser.

24 Se regel 2 c i 2021 års förklaring, där det förklaras att ringmärkare från det nationella ringmärkningsprogrammet inte får använda levande lockbeten i ringmärknings- och kontrollsyfte och att de av etiska skäl motsätter sig sådana metoder.

25 Genom 2021 års förklaring, vilken antogs samma dag som 2021 års rambestämmelser, inledde Malta en ny forskningsperiod från den 20 oktober 2021 till den 20 december 2021. En motsvarande forskningsperiod från den 20 oktober 2022 till den 20 december 2022 inleddes genom 2022 års förklaring.

26 Dom av den 22 mars 1983, kommissionen/Frankrike ( 42/82, EU:C:1983:88, punkt 20).

27 Se regel 1.2 i 2020 års rambestämmelser och i 2021 års rambestämmelser.

28 Se definitionen av relevanta arter i regel 2.2 i 2020 års rambestämmelser och 2021 års rambestämmelser.

29 Se reglerna 5–7 i 2020 års rambestämmelser och reglerna 10–12 i 2021 års rambestämmelser.

30 Se regel 4 i 2020 års rambestämmelser och regel 8 i 2021 års rambestämmelser.

31 Se regel 3 i 2021 års rambestämmelser.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 november 1992, kommissionen/Grekland ( C‑105/91, EU:C:1992:441, punkt 12 och där angiven rättspraxis), och dom av den 4 september 2014, kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 november 1992, kommissionen/Grekland ( C‑105/91, EU:C:1992:441, punkt 13 och där angiven rättspraxis), dom av den 9 september 2004, kommissionen/Grekland ( C‑417/02, EU:C:2004:503, punkt 17), och dom av den 4 september 2014, kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

34 Se punkt 40 i detta förslag till avgörande.

35 Se, för ett liknande resonemang, domen One Voice, punkt 29 och där angiven rättspraxis.

36 Se artikel 16 d i habitatdirektivet. Mellan de engelska språkversionerna av direktiven finns en liten skillnad, nämligen att ordet purpose (ändamål) står i singular i habitatdirektivet men i plural i fågeldirektivet. Jag tror inte att detta är en väsentlig eller avsiktlig skillnad. De franska språkversionerna av båda direktiven har motsvarande term i plural, och som jag förstår saken är pluralformen även på engelska mer lämplig med tanke på att vad som åsyftas är både forskning och utbildning.

37 Generaladvokaten Kokott har funnit att artikel 9 i fågeldirektivet genomför artikel 9 i konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, undertecknad i Bern den 19 september 1979 (EGT L 38, 1982, s. 3; svensk specialutgåva, område 11, volym 10, s. 89) (nedan kallad Bernkonventionen), i vilken Europeiska unionen är part (rådets beslut 82/72/EEG av den 3 december 1981 om ingående av Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (EGT L 38, 1982, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 10, s. 87)), och att den konventionen därför måste beaktas vid tolkningen av fågeldirektivet. Se hennes förslag till avgörande i de förenade målen Föreningen Skydda Skogen m.fl. ( C‑473/19 och C‑474/19, EU:C:2020:699, punkt 73).

38 Standing Committee, Provisions on exceptions in accordance with Article 9 of the Bern Convention, T‑PVS/Inf (2011) 23, punkt 3.5.5, s. 19, tillgänglig (på engelska) på adressen https://rm.coe.int/0900001680746b62 (senast besökt den 29 februari 2024).

39 Med hänvisning till Day, R., & Gastel, B., How to Write and Publish a Scientific Paper, nionde upplagan, Cambridge University Press, 2022, har Malta anfört följande som nödvändiga kännetecken för ett vetenskapligt forskningsprojekt: inom ett sådant projekt måste det ställas en forskningsfråga, väljas ett forskningsupplägg, föreskrivas metoder för insamling och analys av data samt slutligen tolkas och redovisas resultat. Enligt Malta uppvisar finkprojektet alla dessa kännetecken. Kommissionen har inte ifrågasatt Maltas definition av vetenskaplig forskning men har däremot bestritt att finkprojektet motsvarar den definitionen.

40 Internationella domstolens dom av den 31 mars 2014, Valfångst i Antarktis (Whaling in the Antarctic) (Australien/Japan; intervenient: Nya Zeeland), ICJ Reports 2014, s. 226.

41 Ibid., punkt 97 i domen.

42 Den frågan anges som den underliggande frågan till finkprojektet på sidan 4 i en rapport från WBRU med titeln Malta’s finches research project: scope and methodology (Forskningsprojektet Maltas finkar: omfattning och metod). Den rapporten förefaller vara det sakkunnigutlåtande som upprättades innan finkprojektet infördes. I den handling som har lämnats in till EU-domstolen (som bilaga B.2 till svaromålet i förevarande mål) anges att den antogs i maj 2020 men att den inte publicerades, i en uppdaterad version, förrän i mars 2023. I sina yttranden har Malta bekräftat att detta verkligen är en forskningsfråga för finkprojektet.

43 I regel 2.1 i 2020 års rambestämmelser nämns datainsamling inför ett framtida införande av ett undantag för fågelfångst som fritidssysselsättning uttryckligen som ett av finkprojektets syften. I regel 2.1 i 2021 års rambestämmelser anges inte längre uttryckligen något sådant syfte.

44 Se punkterna 60 och 61 i detta förslag till avgörande.

45 Såvitt avser det proportionalitetskrav som gäller för varje åtgärd som grundar sig på artikel 9 i fågeldirektivet, se dom av den 10 september 2009, kommissionen/Malta ( C‑76/08, EU:C:2009:535, punkt 57), och domen One Voice, punkt 61 och där angiven rättspraxis.

46 Se, i detta hänseende, de etiska överväganden och förfaranden som måste ingå i föreslagna projekt inom ramen för programmet Horizon 2020: https://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/ethics_en.htm.

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 december 2020, Centraal Israëlitisch Consistorie van België m.fl. ( C‑336/19, EU:C:2020:1031, punkt 63), och dom av den 29 februari 2024, cdVet Naturprodukte ( C‑13/23, EU:C:2024:175, punkt 49). EU har i detta sammanhang antagit Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 2010, s. 33).

48 Domen One Voice, punkterna 39 och 65.

49 EURING, Advice to the European Commission on collection of data to inform the conservation and management of Maltese finch populations (Råd till Europeiska kommissionen om insamling av data till stöd för bevarandet och förvaltningen av maltesiska finkpopulationer) (bilaga A.21 till ansökan), s. 12.

50 Se protokollet från den maltesiska Ornis-kommitténs möte onsdagen den 26 augusti 2020 (bilaga A.20 till ansökan), punkt 5.29, s. 13.

51 Enligt uppgifter som EU-domstolen har tillgång till, insamlades endast 10 ringar år 2020 (WBRU, Report on the outcome of the Autumn 2020 Research Derogation to determine Malta’s reference population of the seven finch species (Rapport om utfallet av forskningsundantaget för hösten 2020 i syfte att fastställa Maltas referenspopulation av de sju finkarterna), mars 2021 (bilaga A.11 till ansökan), punkt 5.2) och 22 ringar år 2021 (WBRU, Report on the outcome of the Autumn 2021 Research Derogation to determine Malta’s reference population of the seven finch species (Rapport om utfallet av forskningsundantaget för hösten 2021 i syfte att fastställa Maltas referenspopulation av de sju finkarterna), mars 2022 (bilaga B.27 till svaromålet), punkt 5.2).

52 Den maltesiska Ornis-kommittén röstade i själva verket vid sitt möte för att de som fångade fåglar skulle få använda fågelpipor som komplement till levande lockbeten. En företrädare för BirdLife Malta röstade emot med hänvisning till att levande lockbeten fortsatt skulle få användas. Se protokollet för den maltesiska Ornis-kommitténs möte onsdagen den 26 augusti 2020 (fotnot 50 i detta förslag till avgörande), punkterna 5.14, 5.26 och 5.30. Vid förhandlingen förklarade Malta inte varför det inte hade beslutats att ändra på detta, utan Malta upprepade enbart att användning av fågelpipor hade införts som komplement till användning av levande lockbete.

53 Se protokollet för den maltesiska Ornis-kommitténs möte onsdagen den 26 augusti 2020 (fotnot 50 i detta förslag till avgörande) punkt 5.14.

54 I detta hänseende har Malta nämnt 2013 års grönbok om medborgarforskning, som finns (på engelska) på adressen http://socientize.eu/sites/default/files/Green%20Paper%20on%20Citizen%20Science%202013.pdf, och kommissionens rekommendation (EU) 2024/736 av den 1 mars 2024 om en uppförandekod för medborgardeltagande i kunskapsutnyttjande (EUT L 736, 2024, s. 1).

55 Europeiska kommissionen finansierar ett EU-initiativ för medborgarforskning inom ramen för sitt projekt Horizon 2020, enligt vad som förklaras på adressen https://eu-citizen.science/. På den webbplatsen räknas det upp 328 projekt där allmänheten medverkar i forskning via medborgarforskningsverksamheter.

56 Regel 5.3 a i 2020 års rambestämmelser och regel 10.5 a i 2021 års rambestämmelser. Se även WBRU, Report on the outcome of the Autumn 2020 Research Derogation to determine Malta’s reference population of the seven finch species (Rapport om utfallet av forskningsundantaget för hösten 2020 i syfte att fastställa Maltas referenspopulation av de sju finkarterna), mars 2021 (bilaga A.11 till ansökan i förevarande mål), punkt 4.1, och WBRU, Report on the outcome of the Autumn 2021 Research Derogation to determine Malta’s reference population of the seven finch species (Rapport om utfallet av forskningsundantaget för hösten 2021 i syfte att fastställa Maltas referenspopulation av de sju finkarterna), mars 2022 (bilaga B.27 till svaromålet i förevarande mål), punkt 4.1.

57 I avsaknad av ytterligare utförlig information om utbildningen kan denna slutsats dras med ledning av det exempel på ett prov som en licenssökande måste klara som ingår i de till EU-domstolen ingivna handlingarna såsom bilaga B.3 till svaromålet.

58 Malta har hänvisat till projekten eBird, Christmas Bird Count och Breeding Bird Survey, vilka – som Malta också har vitsordat i sina inlagor – fokuserar på icke-invasiv observation och övervakning.

59 Se, exempelvis, British Trust for Ornithology i Förenade kungariket och Bird Banding Laboratory i Förenta staterna.

60 Dessa uppgifter har bekräftats i en skrivelse från Maltas rikspolischef. Se bilaga B.28 till svaromålet i förevarande mål.

61 Se även, för ett liknande resonemang, Internationella domstolens dom av den 31 mars 2014, Valfångst i Antarktis (Whaling in the Antarctic) (Australien/Japan; intervenient: Nya Zeeland), ICJ Reports 2014, punkterna 220–222.

62 Bernkommitténs ständiga kommitté har förklarat att forskning, oavsett om den anordnas av offentliga eller privata inrättningar, måste genomföras av forskare med en god grund i motsvarande utbildning och måste inriktas mot en offentlig inverkan. Standing Committee, Provisions on exceptions in accordance with Article 9 of the Bern Convention, T‑PVS/Inf (2011) 23, s. 20, tillgänglig (på engelska) på adressen https://rm.coe.int/0900001680746b62 (senast besökt den 29 februari 2024).

63 Dom av den 8 juni 2006, WWF Italia m.fl. ( C‑60/05, EU:C:2006:378, punkt 34 och där angiven rättspraxis), domen kommissionen/Malta, punkt 47, och domen One Voice, punkt 28.

64 Se, exempelvis, dom av den 11 november 2010, kommissionen/Italien ( C‑164/09, ej publicerad, EU:C:2010:672, punkt 26), domen kommissionen/Malta, punkt 50, och domen One Voice, punkt 31.