lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 12 december 2024

CELEX
62023CC0414
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 2003, s. 32), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 (EUT 2009, L 140, s. 63).

3 Med utsläppsrätt avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period.

4 Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 181, 2012, s. 30).

5 Företaget heter Metsä Fibre Oy och dess anläggning Metsä Fibre Äänekoski (nedan kallad anläggningen Äänekoski).

6 Dom av den 19 januari 2017, Schaefer Kalk ( C‑460/15, EU:C:2017:29) (nedan kallad domen Schaefer Kalk).

7 Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 (EUT L 122, 2013, s. 1).

8 Lagen om utsläppshandel nr 311 av den 8 april 2011.

9 Enligt myndigheten uppgick antalet övertaliga utsläppsrätter som Metsä Fibre hade överlämnat till unionsregistret till sammanlagt 115312.

10 Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 49, 2004, s. 1).

11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 2009, s. 136).

12 Punkt 7 i beslutet att begära förhandsavgörande. Metsä Fibre anger i sitt skriftliga yttrande (punkt 8) att om företaget fritt hade fått förfoga över dessa utsläppsrätter skulle det ha kunnat sälja dem som överskott i enlighet med systemet och logiken för handel med utsläppsrätter. Metsä Fibre tillägger att en sådan möjlighet är utesluten eftersom utsläppsrätter som godkänts inom ramen för justeringen [som gjorts av myndigheten] i själva verket inte existerar om de inte registreras i [unionens] centrala register.

13 Enligt punkt 20 i beslutet att begära förhandsavgörande hade myndigheten kontakt med kommissionen som ansåg att villkoren för ett återkallande av överlämnandet av utsläppsrätterna inte var uppfyllda, eftersom de tidsfrister som föreskrivs i artikel 70 i förordning nr 389/2013 hade överskridits. Att denna lösning var omöjlig att genomföra bekräftades således av kommissionen själv, som myndigheten vid flera tillfällen kontaktade för att få reda på hur den ansåg att de tillämpliga bestämmelserna skulle tolkas.

14 Enligt punkt 1 i bilaga I till direktiv 2003/87, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 (EUT 2023, L 130, s. 134), kommer dessutom anläggningen Äänekoski att undantas från tillämpningsområdet för systemet för handel med utsläppsrätter från och med den 1 januari 2026.

15 Enligt artikel 16.2 i förordning nr 389/2013 ska ett depåkonto finnas för varje enskild anläggning. Övertaliga utsläppsrätter som överlämnats från kontot för anläggningen Äänekoski kunde hypotetiskt sett ha återlämnats till samma konto, men inte till kontot för en annan anläggning som drivs av Metsä Fibre.

16 Vid förhandlingen framkom att kommissionen har inlett ett lagstiftningsförfarande för att göra det möjligt att i framtiden kunna åtgärda situationer som den som drabbat Metsä Fibre. En sådan åtgärd, om den så småningom skulle komma till stånd, skulle inte vara tillämplig på detta mål, såvida den inte uttryckligen skulle ha retroaktiv verkan.

17 Punkt 20 i den finländska regeringens skriftliga yttrande.

18 Utsläppsrätter, som är fungibla till sin natur, existerar endast i elektronisk form, som bokföringsposter.

19 Dom av den 17 oktober 2013, Billerud Karlsborg och Billerud Skärblacka ( C‑203/12, EU:C:2013:664, punkt 27). I punkt 65 i mitt förslag till avgörande i målet ArcelorMittal ( C‑321/15, EU:C:2016:516), hävdade jag att den omständigheten att unionslagstiftaren har vinnlagt sig om att utsläppsrätternas volym och omständigheterna kring den ska redovisas korrekt beror på att unionen har velat få marknaden att fungera bättre, genom att undvika att störningar uppstår på grund av osäkerhet rörande utsläppsrätternas giltighet, med tanke på deras funktion som enhet för utbyte på själva marknaden ….

20 Punkterna 29 och 30 i kommissionens skriftliga yttrande.

21 Punkt 33 i kommissionens skriftliga yttrande.

22 Jag hänvisar till punkterna 2, 5, 80, 85 och 94–98 i mitt förslag till avgörande i målet ArcelorMittal ( C‑321/15, EU:C:2016:516). Jag undersökte där huruvida utsläppsrätter, ur ett unionsrättsligt perspektiv, kunde betraktas som egendom eller snarare som myndighetstillstånd. I fotnot 11 i samma förslag till avgörande påpekade jag att mångfalden av olika nationella lösningar när det gäller utsläppsrätternas rättsliga beskaffenhet, motsvaras av en mångfald av benämningar på dessa i de olika språkversionerna av direktiv 2003/87. I den spanska och den nederländska versionen används uttrycken derechos de emisión respektive emissierecht, medan den italienska och den franska använder quota di emissioni och quota, det engelska uttrycket allowance, den tyska Zertifikat och den portugisiska avslutningsvis licença de emissão. I det målet ställde den hänskjutande domstolen en fråga om den rättsliga kvalificeringen av utsläppsrätter som egendom, vilken eventuellt kan bli föremål för expropriation.

23 När kommissionen tillfrågades om detta vid förhandlingen uppgav den att den inte kände till några fall av återkallande av transaktioner till följd av domen Schaefer Kalk.

24 I Finland har, enligt kommissionen (dess skriftliga yttrande, fotnot 12), upphävandet av de bestämmelser som ogiltigförklarades genom domen Schaefer Kalk lett till återgång till förmån för sju anläggningar. Kommissionen tillägger att myndigheten … har justerat utsläppsnivåerna för sex anläggningar; för fem är utsläppsnivåerna helt återvinningsbara inom ramen för återgången av anläggningens utsläppsrätter, medan för en anläggning har ungefär en femtedel av de utsläppsnivåer som har justerats ännu inte återvunnits. Metsä Fibre hänvisar också till dessa anläggningar för att belysa den skillnad i behandling som företaget har utsatts för.

25 Se punkt 28 och fotnoterna 13–15 i detta förslag till avgörande. Den hänskjutande domstolen har i sin första fråga framhållit att Metsä Fibre inte kan utnyttja den positiva fullgörandestatusen på fullgörandekontot, eftersom anläggningen Äänekoski numera har så låga utsläpp.

26 Punkt 25 i kommissionens skriftliga yttrande.

27 Se punkt 48 i detta förslag till avgörande.

28 Metsä Fibre gör vidare gällande att likabehandlingsprincipen har åsidosatts (i förhållande till de verksamhetsutövare till vilka de felaktigt överlämnade utsläppsrätterna har återlämnats) och att målen för bestämmelserna om handel med utsläppsrätter har åsidosatts.

29 Punkt 33 i myndighetens skriftliga yttrande.