Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 10 juli 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Det hänvisas ofta till den australiensiska News Media Bargaining Code (lagen om förhandling med nyhetsmedier) som en referens.

3 Se, bland annat, Rosati, E., Neighbouring Rights for Publishers: are National and (possible) EU Initiatives Lawful?, International review of intellectual property and competition law, 2016, volym 47(5), s. 569. De tyska lagbestämmelserna har för övrigt varit föremål för ett rättsligt förfarande på grund av underlåtenhet att anmäla dem som föreskrifter för tjänster (se dom av den 12 september 2019, VG Media, C‑299/17, EU:C:2019:716). De spanska utgivarna däremot har utsatts för utpressning från operatören av den största sökmotorn på internet, som har upphört med att inkludera deras publikationer i sin tjänst för nyhetsaggregering.

4 Se, bland annat, IVIR Institute for Information Law, Academics Against Press Publishers’ Right, öppet brev av den 24 april 2018 (https://www.ivir.nl/academics-against-press-publishers-right), Geiger, Ch., Bulayenko, O., Frosio, G.F., The Introduction of a Neighbouring Right for Press Publishers at EU Level: the Unneeded (and Unwanted) Reform, European Intellectual Property Review, 2017, volym 39(4), s. 202, Colangelo, G., Torti, V., Copyright, Online News Publishing and Aggregators: a Law and Economics Analysis of the EU Reform, International Journal of Law and Information Technology, 2019, volym 27(1), s. 75, Sganga, C., Contardi, M., When Harmonisation Leads to Fragmentation (and Potential Invalidity Claims): Snapshots from the Implementation of the New Press Publishers’ Right, European Intellectual Property Review, 2022, volym 44(8), s. 472, och, nyligen, Balasingham, B., Kozak, M., Ruiz Palacios, T. A., Fair P(l)ay in the Digital Arena – In Search of a Balanced Relationship Between Press Publishers and Digital News Aggregators, International Review of Intellectual Property and Competition Law, 6 maj 2025.

5 Furgał, U., The Emperor Has No Clothes: How the Press Publishers’ Right Implementation Exposes Its Shortcomings, GRUR International, 2023, volym 72(7), s. 650.

6 EUT L 130, 2019, s. 92.

7 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

8 GURI nr 166, 16 juli 1941.

9 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 372, 2006, s. 12).

10 Utan att det preciseras om det också gäller hyperlänkar som enligt domen av den 8 september 2016, GS Media ( C‑160/15, EU:C:2016:644), utgör en form av överföring till allmänheten, i den mening som avses i artikel 3 i direktiv 2001/29.

11 Se dom av den 29 juli 2019, Pelham m.fl. ( C‑476/17, EU:C:2019:624, punkt 1 i domslutet).

12 Artikel 3 i direktiv 2006/116.

13 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 45).

14 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 2015, s. 1).

15 Se, analogt, dom av den 16 november 2016, Soulier och Doke ( C‑301/15, EU:C:2016:878, punkt 35 och följande punkter).

16 Enligt vissa författare i doktrinen förklaras denna glidning i terminologin av den associering som görs till kompensationen i samband med undantaget för privatkopiering. Se Sganga, C., Contardi, M., The new Italian Press Publishers’ Right: Creative, Fairness-oriented … and Invalid?, Journal of Intellectual Property Law & Practice, 2022, nr 5, s. 421–428. En rimlig kompensation nämns nämligen i artikel 16 i direktiv 2019/790, där det föreskrivs att när en pressutgivare har förvärvat rätten att använda ett verk, har utgivaren rätt till en andel av kompensationen för användningen av verket.

17 Se, senast, dom av den 6 mars 2025, ONB m.fl. ( C‑575/23, EU:C:2025:141, punkterna 105 och 106 och där angiven rättspraxis).

18 Se dom av den 14 november 2019, Spedidam ( C‑484/18, EU:C:2019:970, punkterna 42 och 43).

19 Se, analogt, dom av den 29 juli 2019, Pelham m.fl. ( C‑476/17, EU:C:2019:624, punkt 5 i domslutet).

20 Dom av den 29 juli 2019, Pelham m.fl. ( C‑476/17, EU:C:2019:624, punkt 5 i domslutet).

21 Se punkt 25 ovan.

22 Se punkterna 47 och 48 ovan.

23 Det ska erinras om att denna bestämmelse har följande lydelse: Om parterna inte kan enas om att ingå ett avtal efter det att [Agcom] har fastställt den rimliga kompensationen, kan vardera parten väcka talan vid allmän domstol, särskild avdelning för affärsrätt …, inbegripet i syfte att väcka talan enligt artikel 9 i lag nr 192 av den 18 juni 1998.

24 Samt, i mindre utsträckning, skyddet av dem och den kollektiva förvaltningen av dem.

25 Åtgärder i denna riktning har bland annat vidtagits i Belgien, Frankrike och Spanien (se Furgał, U., a.a.).

26 Min kursivering.

27 Dom av den 22 januari 2013, Sky Österreich ( C‑283/11, EU:C:2013:28, punkterna 45–47).

28 Se, bland annat, dom av den 15 september 2016, Mc Fadden ( C‑484/14, EU:C:2016:689, punkterna 81–83).

29 Dom av den 2 juni 2022, Skeyes ( C‑353/20, EU:C:2022:423, punkt 48).

30 Se för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkterna 82–88).