Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 10 april 2025

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 45, och rättelse i EUT L 195, 2004, s. 16).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 2006, s. 28).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EGT 2006, L 372, s. 12).

6 Loi n.o 92–597 du 1 juillet 1992, relative au code de la propriété intellectuelle (JORF nr 0153 av den 3 juli 1992) (nedan kallad CPI).

7 Décret n.o 75–1123 du 5 décembre 1975 instituant un nouveau code de procédure civile (JORF nr 0285 av den 9 december 1975).

8 Punkterna 1–12 och 42–60 i beslutet att begära förhandsavgörande|.

9 Överlåtelsen av nyttjanderätten omfattade kommersiell och icke-kommersiell kinematografisk framställning, TV-sändningar, videogram som framställts genom någon teknisk process som inte var känd då, samt rätten till remake.

10 Villkoren i dessa avtal förefaller likna dem som Claude Chabrol ingick med bolaget Brinter.

11 I sitt skriftliga yttrande (punkt 1) uppger en av Claude Chabrols arvingar (RB) att det är BS som förvärvat upphovsrätten till de 14 filmerna genom sina bolag Brinter och Artedis. Han tillägger att MW är BS hustru och att hon driver bolagen Artedis, Panoceanic Films och Radio Days.

12 I beslutet att begära förhandsavgörande (punkt 54) anges följande: Med hänsyn till parternas yrkanden framstår talan som en talan om intrång i den ekonomiska och ideella upphovsrätten, som är av utomobligatorisk art, till följd av vilken de huvudsakliga ersättningsanspråken har framställts. Vissa av dessa yrkanden utgör även grund för en talan om avtalsrättsligt ansvar och avtalsbrott, på grund av att avtalet har löpt ut, på grund av verkan av ett uppsägningsvillkor eller på grund av ett rättsligt avgörande med anledning av bristande fullgörelse av avtalsförpliktelser.

13 Punkt 57 i beslutet att begära förhandsavgörande.

14 Punkt 57 i beslutet att begära förhandsavgörande. De dödsbon som stämdes var: Charlotte Armstrongs dödsbo, Daniel Boulangers dödsbo, Nicholas Blakes dödsbo, Claude Brulés dödsbo, Edward Atiyahs dödsbo, Ellery Queens dödsbo, Richard Neelys dödsbo och Patricia Highsmiths dödsbo.

15 Société des auteurs et compositeurs dramatiques (SACD). Enligt beslutet att begära förhandsavgörande (punkt 59) ansåg käranden först att den organisationen företrädde dödsbona och därefter att den var skyldig att meddela namnen på de personer som var rättsinnehavare efter medupphovsmännen eller ansågs vara det.

16 Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique (SACEM).

17 Detta är det datum som anges i beslutet om att begära förhandsavgörande, men det verkar vara ett skrivfel. Det bör i själva verket vara den 16 februari 2023. Detta har RB påpekat i sitt skriftliga yttrande.

18 Punkt 55 i beslutet att begära förhandsavgörande.

19 Punkt 116 i beslutet att begära förhandsavgörande.

20 Punkt 120 i beslutet att begära förhandsavgörande.

21 Punkt 132.1 i beslutet att begära förhandsavgörande.

22 Dom av den 10 maj 1995 i mål nr 93–10.945, meddelad av första tvistemålsavdelningen vid Cour de cassation (Högsta domstolen, Frankrike), vilken det hänvisas till i punkt 77.1 i beslutet att begära förhandsavgörande. I punkterna 78 och 79 i beslutet att begära förhandsavgörande hänvisas också till Cour de cassations domar av den 12 maj 2011 i mål nr 10–14.646 (för att en talan om intrång [i upphovsrätten] som väckts av en av medupphovsmännen eller dennes rättsinnehavare ska kunna tas upp till sakprövning … krävs att samtliga [medupphovsmän] omfattas av talan) och av den 21 mars 2018 i mål nr 17–14.728 (medupphovsmannen … får bara göra sina ideella rättigheter gällande enskilt om hans bidrag kan skiljas ut, … i annat fall måste … övriga medupphovsmän omfattas av talan).

23 Den hänskjutande domstolens användning av begreppet konsorter för att beteckna arvingarna efter Claude Chabrol respektive Paul Gégauff kan förstås i processuell mening, det vill säga genom att dessa arvingar är litis consortes. Jag kommer längre fram att hänvisa till litis consortium som ett processrättsligt institut.

24 I punkterna 24, 25 och 27 i beslutet att begära förhandsavgörande återges de yrkanden som framställts av vissa av kärandena, vilka uttryckligen gör gällande att det skett ett intrång i de ideella rättigheterna. I punkt 54 i samma beslut anger den hänskjutande domstolen att talan framstår som en talan om intrång i den ekonomiska och ideella upphovsrätten, som är av utomobligatorisk art, till följd av vilket de huvudsakliga ersättningsanspråken har framställts ….

25 Artikel 2 a i direktiv 2001/29, som en ensamrätt att tillåta eller förbjuda direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, mångfaldigande, oavsett metod och form, helt eller delvis av deras verk. Denna rätt tillkommer upphovsmän.

26 Enligt artikel 4 a i direktiv 2004/48 ska medlemsstaterna tillerkänna a) personer som innehar immateriella rättigheter, i överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig lag, rätten att ansöka om tillämpning av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som avses i detta kapitel. Min kursivering.

27 I artikel 1 i direktiv 2004/48 anges att med begreppet immateriella rättigheter avses i detta direktiv även industriella rättigheter.

28 Min kursivering. Den rätt som tillerkänns innehavarna av dessa rättigheter omfattar naturligtvis även medupphovsmännen till ett gemensamt verk och, som i detta fall, deras arvingar.

29 Dom av den 7 augusti 2018, SNB-REACT ( C‑521/17, EU:C:2018:639, punkt 31).

30 Se, analogt, beträffande det skydd för gemensamma innehavares rättigheter som EU-varumärken ger, dom av den 27 april 2023, Legea ( C‑686/21, EU:C:2023:357, punkt 36): Vad gäller [rådets] förordning nr 40/94 [av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L11, 1994, s.1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) nr 422/2004 av den 19 februari 2004 (EUT L70, 2004, s. 1) … innehåller denna förordning, samtidigt som den erkänner möjligheten att gemensamt inneha ett EU-varumärke, inte någon bestämmelse som reglerar hur de olika gemensamma innehavarna av ett sådant varumärke ska utöva de rättigheter som följer av varumärket, däribland valet att bevilja eller säga upp en licens för användning… I mitt förslag till avgörande i det målet (C‑686/21, EU:C:2022:977), tog jag upp till de allmänna problem som gemensamt innehav av varumärken ger upphov till.

31 I punkt 67 i sitt skriftliga yttrande hävdar kommissionen att den omtvistade bestämmelsen ingår i regelverket för samägd egendom.

32 Dom meddelad den 10 maj 1995 i mål nr 93–10.945 av första tvistemålsavdelningen vid Cour de cassation (Högsta domstolen, Frankrike).

33 Punkt 50 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

34 Ett krav på ett aktivt litis consortium innebär, som en nödvändig förutsättning, att det finns ett flertal kärande vars gemensamma agerande i målet utgör en skyldighet som fastställts antingen i lag eller på grund av det omtvistade förhållandets karaktär.

35 Med begreppet stämmas in avses, i dess processuella betydelse, att en person ges möjlighet att delta i förfarandet.

36 Punkterna 53–56 i den franska regeringens skriftliga yttrande och punkterna 69 och 70 i kommissionens skriftliga yttrande.

37 Punkterna 58–62 i den franska regeringens skriftliga yttrande och punkt 72 i kommissionens skriftliga yttrande.

38 … i avsaknad av unionsbestämmelser på området, ankommer på varje medlemsstat att i sin rättsordning, enligt principen om processuell autonomi, fastställa de processuella regler som gäller för talan som syftar till att säkerställa skyddet av de rättigheter som enskilda har till följd av unionsrätten. Dessa regler får emellertid varken vara mindre förmånliga än dem som gäller för liknande situationer som regleras av nationell rätt (likvärdighetsprincipen) eller medföra att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva de rättigheter som följer av unionsrätten (effektivitetsprincipen). Dom av den 30 april 2024, M.N. (EncroChat) ( C‑670/22, EU:C:2024:372, punkt 129).

39 Punkterna 71–78 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

40 Punkterna 85 och 86 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

41 Även om det i det målet inte var fråga om en invändning om rättegångshinder har domstolen slagit fast att tolkningen av en nationell bestämmelse om framläggande och inhämtande av bevisning som i praktiken innebär att det blir omöjligt att fastställa det påstådda upphovsrättsintrånget och att identifiera intrångsgöraren kan utgöra en klar kränkning av de grundläggande rättigheter som avser rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till skydd för immateriell egendom vilka tillkommer upphovsrättsinnehavaren. Dom av den 18 oktober 2018, Bastei Lübbe ( C‑149/17, EU:C:2018:841, punkt 51).

42 Dom av den 11 juli 2024, Skarb Państwa (Obetydligt betalningsdröjsmål eller ringa belopp) ( C‑279/23, EU:C:2024:605, punkt 29): principen om att nationell rätt ska tolkas i överensstämmelse med unionsrätten kräver att de nationella domstolarna, med iakttagande av bland annat förbudet mot att nationell rätt tolkas contra legem, gör allt som ligger inom deras behörighet. genom att beakta den nationella rätten i sin helhet och genom att tillämpa de tolkningsmetoder som är erkända i nationell rätt, för att säkerställa att det aktuella direktivet ges full verkan och för att uppnå ett resultat som är förenligt med direktivets syfte.

43 Ibidem, punkt 30: Kravet på att tolkning ska ske i överensstämmelse med unionsrätten innefattar även en skyldighet för de nationella domstolarna att, i förekommande fall, ändra fast rättspraxis om denna grundas på en tolkning av nationell rätt som är oförenlig med ett direktivs syfte. En nationell domstol kan därför inte slå fast att den inte kan tolka en nationell bestämmelse i överensstämmelse med unionsrätten enbart av den anledningen att den bestämmelsen i fast rättspraxis har tolkats på ett sätt som inte är förenligt med unionsrätten.

44 RB:s skriftliga yttrande, punkt 17.

45 Skriftligt yttrande från Claude Chabrols och Paul Gégauffs övriga arvingar, punkterna 21 och 22.

46 Punkt 12 och följande punkter i RB:s skriftliga yttrande, i vilket han hävdar att en talan om intrång i upphovsrätten syftar till att bevara dessa rättigheter och att denna talan till sin natur är sådan att den väcks i innehavarnas gemensamma intresse. På samma sätt framgår det av det skriftliga yttrandet (punkterna 27 och 28) från Claude Chabrols och Paul Gégauffs övriga arvingar att kärandenas talan är av defensiv karaktär och syftar till att bevara det gemensamma intresset för samtliga medupphovsmän och deras rättsinnehavare. I beslutet att begära förhandsavgörande (punkt 86) hänvisas i allmänna ordalag till möjligheten att talan begränsas till ett yrkande om en skyddsåtgärd.