Tribunalens dom (andra avdelningen som sammanträder med fem domare) den 4 mars 2026
I mål T‑691/24, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie (Högsta domstolen, Rumänien) genom beslut av den 1 oktober 2024, som inkom till domstolen den 19 december 2024, i målet
TRIBUNALEN (andra avdelningen som sammanträder med fem domare) sammansatt av ordföranden N. Półtorak samt domarna G. Hesse, G. Steinfatt, D. Petrlík och I. Dimitrakopoulos (referent), generaladvokat: M. Brkan, justitiesekreterare: V. Di Bucci,
med beaktande av att domstolen översände begäran om förhandsavgörande till tribunalen den 17 januari 2025 i enlighet med artikel 50b tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol,
med beaktande av det sakområde som avses i artikel 50b första stycket d i stadgan för Europeiska unionens domstol och av att det inte föreligger någon självständig tolkningsfråga i den mening som avses i artikel 50b andra stycket i stadgan,
efter den skriftliga delen av förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Heineken România, genom V. Bogrea, A.-M. Iordache och V. Peligrad, avocaţi, Rumäniens regering, genom R. Antonie M. Chicu och E. Gane, samtliga i egenskap av ombud, Irland, genom M. Browne, Chief State Solicitor, T. Breen, T. Donnelly och A. Joyce, samtliga i egenskap av ombud, Spaniens regering, genom A. Pérez-Zurita Gutiérrez, i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom M. Björkland, A. Demeneix och T. Isacu de Groot, samtliga i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
Rättslig ram
HS
KN
Rumänsk rätt
Målen vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
Prövning av tolkningsfrågan
Rättegångskostnader
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av undernumren 22060031, 22060051, 22060081, 22060039 och 22060059 i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014 (EUT L 312, 2014, s. 1) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1754 av den 6 oktober 2015 (EUT L 285, 2015, s.1, och rättelse i EUT L 288, 2015, s.16).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan, å ena sidan, Heineken România SA och, å andra sidan, Agenția Națională de Administrare Fiscală (ANAF) (nationella skattemyndigheten, Rumänien) och Direcția Generală de Administrare a Marilor Contribuabili (generaldirektoratet för större skattebetalare, Rumänien). Målet rör tullklassificeringen av alkoholhaltiga drycker av varumärket Strongbow som detta bolag importerar till Rumänien.
3 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen (WCO), som inrättades genom konventionen om inrättandet av ett Tullsamarbetsråd, som ingicks i Bryssel den 15 december 1950. HS inrättades genom internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som antogs i Bryssel den 14 juni 1983 (United Nations Treaty Series, vol. 1503, s. 4, nr 25910 (1988)), och godkändes, tillsammans med sitt ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).
4 Enligt artikel 3.1 a led 2 i konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av avdelningar, kapitel, nummer eller undernummer.
5 De förklarande anmärkningarna till HS har utarbetats av WCO i enlighet med bestämmelserna i den konventionen.
6 I 2012 års version av HS som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet har nr 2206 rubriken Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin, mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans.
7 De förklarande anmärkningarna till nr 2206 i HS, som motsvarar nr 2206 i KN, definierar äppelvin (cider) som en alkoholhaltig dryck som erhålls genom jäsning av äppelsaft.
8 I dessa anmärkningar anges även följande:
9 Nr 2208 i HS, som motsvarar nr 2208 i KN, har rubriken Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker.
10 I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 2208 anges följande:
11 I de förklarande anmärkningarna till nr 2208 i HS anges även att jästa drycker som omfattas av nr 2203–2206 inte omfattas av detta nummer.
12 I punkt VIII i den förklarande anmärkningen till HS avseende den allmänna regeln nr 3 b i HS, som motsvarar den allmänna bestämmelsen nr 3 b i KN, anges att den faktor som bestämmer den huvudsakliga karaktären varierar alltefter varuslaget. Denna kan t.ex. bestämmas av materialets eller beståndsdelens beskaffenhet, volym, kvantitet, vikt eller värde eller av betydelsen av ett material som ingår i en vara i förhållande till varans användning.
13 Såsom framgår av artikel 1.1 i förordning nr 2658/87 reglerar KN, som fastställs av Europeiska kommissionen, tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen. Enligt artikel 3.1 i denna förordning återger KN de nummer och de sexsiffriga undernummer som finns i HS, medan det genom den sjunde och åttonde siffran skapas ytterligare undernummer som är specifika för KN.
14 Den version av KN som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet är den som följer av genomförandeförordning nr 1101/2014 och genomförandeförordning 2015/1754.
15 Nr 2206 och nr 2208 i KN återger lydelsen i nr 2206 och nr 2208 i HS.
16 Nummer 2206 i KN omfattar bland annat undernumren 22060031 (cider och päronvin, mousserande), 22060051 (cider och päronvin, andra slag, på kärl rymmande högst 2 liter) och 22060081 (cider och päronvin, icke-mousserande, på kärl rymmande mer än 2 liter), som alla är tillämpliga på cider och päronvin, samt undernumren 22060039 (mjöd och andra jästa drycker, mousserande; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, mousserande (utom öl, vin av färska druvor, druvmust, piquettevin och äppel- och päronvin)) och 22060059 (mjöd och andra jästa drycker, icke-mousserande, på kärl rymmande högst 2 liter; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, icke-mousserande, på kärl rymmande högst 2 liter (utom vin av färska druvor, druvmust, vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen, piquettevin och äppel- och päronvin)), som är tillämpliga på andra jästa alkoholhaltiga drycker än cider och päronvin.
17 Klassificeringen av varorna i KN grundar sig på de allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen som anges i avsnitt I A i del 1, med rubriken Inledande bestämmelser, i KN.
18 I den allmänna bestämmelsen nr 1 i KN föreskrivs följande:
19 I den allmänna bestämmelsen nr 2 b i KN föreskrivs följande:
20 I den allmänna bestämmelsen nr 3 i KN föreskrivs följande:
21 I den allmänna bestämmelsen nr 6 i KN föreskrivs följande:
22 Vad gäller punktskatter är artikel 20612 i Legea nr. 571/2003 privind Codul fiscal (lag nr 571/2003 om skatter) av den 22 december 2003 (Monitorul Oficial al României, del I, nr 927 av den 23 december 2003) (nedan kallad lag nr 571/2003) tillämplig för år 2015 och artikel 351 b i Legea nr. 227/2015 privind Codul fiscal (lag nr 227/2015 om skatter) av den 8 september 2015 (Monitorul Oficial al României, del I, nr 688 av den 10 september 2015) (nedan kallad lag nr 227/2015) är tillämplig för år 2016. Enligt dessa bestämmelser i lag nr 571/2003 och lag nr 227/2015 är samtliga andra jästa drycker än öl och vin varor som omfattas av KN-nummer 2206, med undantag av andra mousserande jästa drycker med en alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent, men som inte överstiger 13 volymprocent (för år 2016) eller 10 volymprocent (för år 2015), samt mousserande jästa drycker som omfattas av KN-nummer 22060039 med en alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent, men som inte överstiger 13 volymprocent (för år 2016) eller 10 volymprocent (för år 2015).
23 I punkt 3.1 i bilaga nr 1 till avdelning VII, med rubriken Punktskatter, i lag nr 571/2003 föreskrivs att punktskatten för köp av varor som omfattas av KN-nummer 22060039 är 213,21 rumänska lei per hektoliter (RON/hl) (cirka 41,88 euro/hl) per vara och att punktskatten för köp av varor som omfattas av KN-nummer 22060059 är 47,38 RON/hl (cirka 9,31 euro/hl) per vara.
24 I punkt 3.1 i bilaga nr 1 till avdelning VII, med rubriken Punktskatter och andra särskilda avgifter, i lag nr 227/2015 föreskrivs att punktskatten för köp av varor som omfattas av KN-nummer 22060039 är 47,38 RON/hl per vara och att punktskatten för köp av varor som omfattas av KN-nummer 22060059 är 396,84 RON/hl (cirka 77,97 euro/hl) per vara.
25 Vad gäller KN-nummer 22060051, som omfattar cider och päronvin, är punktskattesatsen i Rumänien noll enligt punkt 3.1.1 i bilaga nr 1 till avdelning VII i lag nr 571/2003, som var i kraft till och med den 31 december 2015, och enligt punkt 3.1.1 i bilaga nr 1 till avdelning VIII i lag nr 227/2015, som är i kraft från och med den 1 januari 2016.
26 Mellan åren 2015 och 2016 gjorde Heineken România ett gemenskapsinternt förvärv på totalt 155486,48 hl alkoholhaltiga drycker av varumärket Strongbow, vilka var förpackade i burkar och flaskor, och vilka detta bolag därefter saluförde på den inre marknaden till olika kunder.
27 Vid tidpunkten för importen av dessa alkoholhaltiga drycker till Rumänien klassificerade Heineken România dessa varor enligt undernummer 22060051 i KN, vilket motsvarar varuslaget Cider och päronvin, mot bakgrund av både den tullklassificering som erhållits av den bulgariska producenten från vilken dessa varor hade köpts som den tullklassificering som erhållits av den slovakiska producenten Heineken Slovensko. Följaktligen betalades ingen punktskatt, eftersom punktskattesatsen i Rumänien för undernummer 22060051 var noll.
28 Efter en kontroll av Direcția Regională Vamală Craiova – Biroul Vamal Dolj (regionala tulldirektoraret i Craiova, tullkontoret i Dolj, Rumänien), som genomfördes den 29 september 2015 genom provtagning av varor, det vill säga drycker av varumärket Strongbow, som var förpackade i burkar och flaskor, och som var punktskattepliktiga och hade skickats från ett godkänt upplag i Bulgarien, samt ett trepartssamtal mellan Heineken România, skatteinspektionen och företrädarna för Direcția Generală a Vămilor (generaldirektoratet för tullfrågor, Rumänien), angav generaldirektoratet för tullfrågor i en skrivelse av den 8 mars 2018 att förslaget till tullklassificering av de undersökta varorna motsvarade KN-nummer 22060039 eller 22060059, beroende på det uppmätta övertrycket. Den föreslagna tullklassificeringen grundade sig på konstaterandet att dessa varor var blandningar som innehöll cider och andra ämnen, medan cider är en vara som framställs av en blandning av råvaror som genomgår jäsning, nämligen 25 procent äppelsaft och glukos. Av analysintygen framgick dessutom att en betydande andel alkohol kom från andra växter än äpplen. Enligt detta förslag kunde dessa varor således inte klassificeras som drycker som erhålls genom jäsning av äppelsaft.
29 Det rumänska generaldirektoratet för tullfrågor konsulterade dessutom den bulgariska tullmyndigheten angående tullklassificeringen av Strongbow cider. Den bulgariska tullmyndigheten instämde i förslaget om omklassificering enligt ett av undernumren 22060039 eller 22060059.
30 Till följd av omklassificeringen påförde skattekontrollorganen Heineken România skattetillägg genom beskattningsbeslut av den 23 november 2018. Bolaget ålades närmare bestämt att betala punktskatt på 22473840 RON (cirka 4422591 euro) och mervärdesskatt på 5213296 RON (cirka 1025916 euro). Genom ett senare beskattningsbeslut av den 27 november 2018 påförde skattemyndigheten Heineken România även straffavgifter och dröjsmålsränta utöver det skattetillägg som påförts.
31 Heineken România begärde omprövning av beskattningsbesluten av den 23 respektive den 27 november samt skattekontrollrapporten av den 23 november 2018, vilken låg till grund för beskattningsbesluten, vid den behöriga rumänska skattemyndigheten. Genom beslut av den 25 juli 2019 fastställde denna myndighet nämnda beslut och rapport och fann att skattetillägget för Strongbow cider som förvärvats från ett godkänt upplag i Bulgarien hade påförts på ett korrekt sätt.
32 Heineken România överklagade de beskattningsbeslut, den rapport och det beslut som nämns i punkterna 30 och 31 ovan till Curtea de Apel București (Appellationsdomstolen i Bukarest, Rumänien) och yrkade att besluten och rapporten skulle upphävas.
33 Under förfarandet vid Curtea de Apel București (Appellationsdomstolen i Bukarest) inhämtades ett sakkunnigutlåtande. I det expertutlåtande som följde därpå fastställdes att det prov som undersökts hade de organoleptiska egenskaperna för cider, att äpplens smak och lukt kunde förstärkas genom att en naturlig arom tillsattes och att etylalkoholens art, det vill säga arten av de sockerarter som den framställs av under alkoholjäsningen, inte påverkade de organoleptiska egenskaperna för den alkoholhaltiga drycken cider. Det fastställdes vidare däri vad gäller de fysiska och kemiska egenskaperna i provet att alkoholhalten, total sockerhalt (invertsocker), och total halt av svaveldioxid låg inom gränserna enligt det kvalitetsintyg som utfärdats av det godkända upplaget i Bulgarien för Gold Apple Cider alc, 4,5% vol.
34 Genom dom av den 2 november 2021 biföll Curtea de Apel București (Appellationsdomstolen i Bukarest) Heineken Românias överklagande och upphävde således delvis skattekontrollrapporten och beskattningsbeslutet av den 23 november 2018 samt beslutet av den 25 juli 2019 varigenom bolaget påfördes ett skattetillägg avseende punktskatt och mervärdesskatt. Genom samma dom upphävde nämnda domstol beskattningsbeslutet av den 27 november 2018, i vilket det fastställdes ytterligare skatteförpliktelser utöver de som fastställts i beskattningsbeslutet av den 23 november 2018.
35 Generaldirektoratet för större skattebetalare och ANAF överklagade domen från Curtea de Apel București (Appellationsdomstolen i Bukarest) till Înalta Curte de Casație și Justiție (Högsta domstolen, Rumänien), som är den hänskjutande domstolen. De gjorde gällande att Curtea de Apel București (Appellationsdomstolen i Bukarest) felaktigt hade upphävt de skyldigheter som ålagts med avseende på punktskatt, mervärdesskatt och de ytterligare skatteförpliktelserna, med motiveringen att den aktuella varan, med hänsyn till alkoholens art och den faktiska sammansättningen av nämnda vara, såsom den framgick av uppgifterna på själva etiketten på varan, inte kunde klassificeras enligt de särskilda undernumren för cider, utan borde klassificeras enligt undernumren andra som omfattas av samma nr 2206, för vilka punktskatt skulle betalas i Rumänien.
36 Mot denna bakgrund beslutade Înalta Curte de Casație și Justiție (Högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:
37 Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att drycker som består av jäst äppelsaft av koncentrat till 25 procent, vatten, glukos-fruktossirap, äppelsyra, koldioxid, kaliummetabisulfit och olika aromer och vars andel av alkohol från andra växter än äpplen motsvarar mellan 48 och 53 procent, men som har de organoleptiska egenskaperna för cider, omfattas dels av undernummer 22060031, 22060051 eller 22060081 i KN, dels av undernummer 22060039 eller 22060059 i KN.
38 För att kunna besvara tolkningsfrågan ska det inledningsvis erinras om att unionsdomstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen. Denna klassificering följer av en bedömning som enbart avser de faktiska omständigheterna, vilken det inte ankommer på tribunalen att göra inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande (dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 21 och där angiven rättspraxis).
39 Det följer av rättspraxis att enligt den allmänna bestämmelsen nr 1 för tolkning av KN ska tullklassificeringen av varor bestämmas med ledning av lydelsen av numren och anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen i KN. Det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningarna till motsvarande avdelningar och kapitel. Den aktuella varans avsedda användning kan utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, under förutsättning att den följer naturligt av varan och detta kan konstateras med ledning av varans objektiva kännetecken och egenskaper (se dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 22 och där angiven rättspraxis).
40 Domstolen har dessutom vid upprepade tillfällen slagit fast att de förklarande anmärkningarna till HS och KN, även om de inte är bindande, utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och att de som sådana ger användbara tolkningsdata för densamma (se dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 23 och där angiven rättspraxis).
41 Det framgår av beslutet om hänskjutande och av handlingarna i målet vid tribunalen att de aktuella varorna består av en blandning av en ingrediens kallad cider som består av alkohol som erhålls från jäsning av äppelsaft och andra jästa växter samt andra ämnen (vatten, sirap, konserveringsmedel, aromer och koldioxid).
42 Tribunalen erinrar inledningsvis om att det framgår av lydelsen av nr 2206 i KN att det avser [a]ndra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans.
43 Det framgår av de förklarande anmärkningarna till nr 2206 i HS, som motsvarar nr 2206 i KN, dels att cider är en alkoholhaltig dryck som erhålls genom jäsning av äppelsaft, dels att tillsatsen av alkohol till drycker som omfattas av detta nummer inte utgör hinder för att dessa drycker behåller denna klassificering förutsatt att de behåller kännetecknen för de varor som klassificeras enligt detta nummer, det vill säga jästa drycker.
44 Det framgår dessutom av beslutet om hänskjutande att de aktuella varorna – mot bakgrund av den allmänna bestämmelsen nr 1 – inte har egenskaperna hos destillerad alkohol eller destillation som omfattas av nr 2208 i KN, utan egenskaperna hos jästa drycker som omfattas av nr 2206 i KN.
45 För att avgöra enligt vilket undernummer till nr 2206 sådana varor som de aktuella ska klassificeras, ska det inledningsvis påpekas att det framgår av lydelsen av undernumren 22060031, 22060051 och 22060081 att dessa undernummer endast avser cider och päronvin, utan att det anges några ytterligare uppgifter. Det framgår däremot av lydelsen av undernumren 22060039 och 22060059 att dessa undernummer avser andra jästa drycker, utan att det anges några ytterligare uppgifter. I de förklarande anmärkningarna till HS preciseras att nr 2206 omfattar alla andra jästa drycker än de som avses i numren 2203–2205.
46 Det ska vidare erinras om att enligt den allmänna bestämmelsen nr 6 i KN ska klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer bestämmas med ledning av undernumrens lydelse och anmärkningarna till dessa samt, i tillämpliga delar, av de allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, som avser klassificering av varor enligt tulltaxenummer, särskilt de allmänna bestämmelserna nr 2 b, 3 a och 3 b (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juni 1997, Eru Portuguesa, C‑164/95, EU:C:1997:302, punkt 14, och dom av den 27 juni 2024, Prysmian Cabluri şi Sisteme, C‑168/23, EU:C:2024:557, punkt 29).
47 I den allmänna bestämmelsen nr 2 b i KN föreskrivs att om ett visst material eller ämne anges i ett HS-nummer, och således i analogi härmed i ett undernummer, ska materialet eller ämnet klassificeras enligt detta HS-nummer även i blandning eller förening med andra material eller ämnen. Enligt den bestämmelsen ska klassificeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne, såsom de aktuella varorna (se punkt 41 ovan), regleras närmare av den allmänna bestämmelsen nr 3 i KN.
48 I den allmänna bestämmelsen nr 3 a i KN föreskrivs att när, vid tillämpning av den allmänna bestämmelsen nr 2 b i KN, två eller flera HS-nummer, och således i analogi härmed två eller flera undernummer, kan komma i fråga för en vara gäller att det HS-nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen ska tillämpas framför ett HS-nummer som har en mer allmän varubeskrivning. I analogi härmed ska således det undernummer som har den mest specificerade varubeskrivningen tillämpas framför ett undernummer som har en mer allmän varubeskrivning. När det i var och en av två eller flera HS-nummer, och i analogi härmed två eller flera undernummer, anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning, ska dock dessa HS-nummer, och i analogi härmed dessa undernummer, anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av HS-numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra.
49 Slutligen framgår det av den allmänna bestämmelsen nr 3 b i KN att blandningar, vilka inte kan klassificeras med ledning av den allmänna bestämmelsen nr 3 a i KN, ska såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär.
50 Såsom framgår av beslutet om hänskjutande och av de handlingar som ingetts till tribunalen består sådana produkter som de aktuella av en blandning av alkohol som framställs genom jäsning av äppelsaft, och således av cider, som är en alkohol som omfattas av undernumren 22060031, 22060051 och 22060081 (som avser cider), av alkohol som erhålls från jäsning av andra växter, vilken omfattas av undernumren 22060039 och 22060059 (som avser andra jästa drycker) samt andra ämnen. Sådana varor som de aktuella kan således klassificeras enligt olika undernummer.
51 Sådana varor som de aktuella ska således, enligt den allmänna bestämmelsen nr 2 b i KN, klassificeras enligt den metod som föreskrivs i den allmänna bestämmelsen nr 3 i KN.
52 Det ska i detta avseende påpekas att den första meningen i den allmänna bestämmelsen nr 3 a i KN inte tillåter att sådana varor som de aktuella klassificeras. Dessa varor innehåller nämligen, med hänsyn till deras sammansättning, dels cider, dels alkohol som framställs genom jäsning av andra växter än äpplen. Med hänsyn till den andra meningen i denna allmänna bestämmelse – i vilken det, såsom anges i punkt 48 ovan, preciseras att när det i var och en av två eller flera HS-nummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara, ska dock dessa HS-nummer anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av HS-numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra – kan varken undernumren avseende cider eller undernumren avseende andra jästa drycker anses vara de undernummer som har den mest specificerade varubeskrivningen i den mening som avses i denna allmänna bestämmelse (se, analogt, dom av den 3 juni 2021, BalevBio, C‑76/20, EU:C:2021:441, punkt 63).
53 Under dessa omständigheter ska den allmänna bestämmelsen nr 3 b i KN tillämpas vid tullklassificeringen av sådana varor som de aktuella (se, analogt, dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 30).
54 För att kunna tullklassificera en vara är det, enligt denna allmänna bestämmelse, nödvändigt att fastställa vilken av varans beståndsdelar som ger den dess huvudsakliga karaktär (se dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 31 och där angiven rättspraxis).
55 Det följer av punkt VIII i den förklarande anmärkningen till HS avseende den allmänna regeln nr 3 b i HS, som motsvarar den allmänna bestämmelsen nr 3 b i KN, att den faktor som bestämmer den huvudsakliga karaktären varierar alltefter det aktuella varuslaget. Denna kan exempelvis bestämmas av materialets eller beståndsdelens beskaffenhet, volym, kvantitet, vikt eller värde eller av betydelsen av ett material som ingår i en vara i förhållande till varans användning (dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 34).
56 Det framgår av punkterna 35–38 i domen av den 7 maj 2009, Siebrand ( C‑150/08, EU:C:2009:294), att flera objektiva kännetecken och egenskaper får beaktas vid fastställandet av den huvudsakliga karaktären, i den mening som avses i den allmänna bestämmelsen nr 3 b i KN, hos drycker baserade på jäst alkohol, till vilka andra ämnen har tillsatts. Bland dessa ingår för det första de alkoholsorter som de aktuella varorna innehåller och i vilken utsträckning var och en av dessa olika alkoholsorter bidrar till volymen alkohol och alkoholhalten i dessa varor, för det andra varornas organoleptiska egenskaper, och för det tredje varornas avsedda användning, under förutsättning att den följer naturligt av varan och detta kan konstateras med ledning av varornas objektiva kännetecken och egenskaper. Slutligen, ska en helhetsbedömning göras av dessa tre kriterier (se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 39, och dom av den 12 maj 2016, Toorank Productions, C‑532/14 och C‑533/14, EU:C:2016:337, punkt 55).
57 Vad gäller det första kriteriet som nämns i punkt 56 ovan ska det inledningsvis erinras om att den alkohol som sådana drycker som de aktuella innehåller erhålls från jäsning av äpplen och andra växter än äpplen, varvid var och en av dessa alkoholsorter på ett betydande sätt bidrar till volymen alkohol och alkoholhalten i dessa drycker.
58 Andelen av alkohol från andra växter än äpplen i sådana drycker som de aktuella motsvarar minst 48, 50, 51, 52 eller 53 procent, beroende på typen av dryck. Den andel av alkohol som erhålls från jäsning av äppelsaft och andelen av alkohol som erhålls från andra växter än äpplen är således nästan lika stora.
59 Det bör dock påpekas att varken KN eller de förklarande anmärkningarna till HS, som avser undernumren för cider, fastställer en viss lägsta nivå för den procentandel av alkohol som erhålls genom jäsning av äppelsaft, vilken är en ingrediens som är nödvändig för framställning av cider, som denna dryck måste innehålla. Underpositionerna 22060031, 22060051 och 22060081 avser visserligen specifikt cider, det vill säga en alkoholhaltig dryck som erhålls genom jäsning av äppelsaft, vilket förutsätter att en dryck som omfattas av dessa underpositioner innehåller en viss procentandel jäst äppelsaft. Det kan emellertid inte enbart av ordet cider i lydelsen av dessa undernummer utläsas att det krävs att procentandelen fermenterad äppelsaft i en dryck uppgår till en viss lägsta nivå för att drycken ska kunna klassificeras enligt dessa undernummer (se, analogt, dom av den 13 mars 2019, B.S (Malt beer), C‑195/18, EU:C:2019:197, punkt 34).
60 Det ska även erinras om att det i den förklarande anmärkningen till HS avseende nr 2206 uttryckligen ges en möjlighet att tillsätta alkohol till drycker som omfattas av detta nummer, förutsatt att de behåller sin karaktär av varor enligt det numret. Detsamma gäller i analogi härmed för undernumren 22060031, 22060051 och 22060081.
61 Det förhållandet att en viss sorts alkohol utgör en större andel än en annan utgör endast ett av de kriterier som får beaktas vid fastställandet av det ämne som ger den aktuella varan dess huvudsakliga karaktär (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 2016, Toorank Productions, C‑532/14 och C‑533/14, EU:C:2016:337, punkt 57).
62 Härav följer att den omständigheten att sådana varor som de aktuella inte bara innehåller en betydande andel av den alkohol som erhålls genom jäsning av äppelsaft, vilken är en ingrediens som är nödvändig för framställning av cider, utan även alkohol som erhålls genom jäsning av andra växter än äpplen, inte i sig räcker för att utesluta sådana varor från undernumren för cider i KN (se, analogt, dom av den 13 mars 2019, B.S (Malt beer), C‑195/18, EU:C:2019:197, punkt 38).
63 Vad därefter gäller det andra kriteriet som avses i punkt 56 ovan, ska det kontrolleras huruvida de organoleptiska egenskaperna hos sådana varor som de aktuella motsvarar de organoleptiska egenskaperna hos de varor som klassificeras enligt undernumren 22060031, 22060051 och 22060081, vilka avser cider, eller de organoleptiska egenskaperna hos varor som klassificeras enligt undernumren 22060039 och 22060059, vilka avser andra jästa drycker. Smak och lukt kan i detta avseende utgöra objektiva kännetecken och egenskaper hos en vara (se, analogt, dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 36).
64 Det framgår av uppgifterna i beslutet om hänskjutande att sådana produkter som de aktuella har de organoleptiska egenskaperna för cider, särskilt vad gäller smak och doft, då tillsatsen av en naturlig arom eller socker inte har någon påverkan i detta avseende eller förstärker dessa organoleptiska egenskaper.
65 Trots den betydande andel alkohol som erhålls från jäsning av andra växter än äpplen och tillsatsen av andra ämnen, har de aktuella varorna, med hänsyn till de beståndsdelar som är utmärkande för dessa varor, således inte förlorat de särskilda organoleptiska egenskaperna för cider, vilka bestämmer dess huvudsakliga karaktär och vilka motsvarar de organoleptiska egenskaperna hos de varor som klassificeras enligt undernumren för cider (se, analogt, dom av den 7 maj 2009, Siebrand, C‑150/08, EU:C:2009:294, punkt 37).
66 Vad slutligen gäller det tredje kriteriet som avses i punkt 56 ovan, verkar det framgå av handlingarna i målet att de objektiva kännetecknen och egenskaperna hos de aktuella dryckerna, däribland färgen och handelsnamnet, vilket associerar varumärket Strongbow med uttrycket äppelcider, motsvarar de objektiva kännetecknen och egenskaperna hos drycker som är avsedda att konsumeras som cider, vilket det emellertid ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.
67 Med förbehåll för den hänskjutande domstolens kontroll ska de aktuella varorna anses ha samma huvudsakliga karaktär som varor som klassificeras enligt undernummer 22060031, 22060051 eller 22060081 i KN, vilka avser cider.
68 Mot denna bakgrund ska frågan besvaras enligt följande. KN ska tolkas så, att drycker som består av jäst äppelsaft av koncentrat till 25 procent, vatten, glukos-fruktossirap, äppelsyra, koldioxid, kaliummetabisulfit och olika aromer och vars andel av alkohol från andra växter än äpplen motsvarar mellan 48 och 53 procent, men som har de organoleptiska egenskaperna för cider och som är avsedda att användas som cider, omfattas av undernummer 22060031, 22060051 eller 22060081 i KN.
69 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till tribunalen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
1 Rättegångsspråk: rumänska.