Advokaten och godmanskapet

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen avslår överklagandet.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

E.H. har yrkat att Högsta domstolen ska upphäva Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning och i stället tilldela henne en varning.

Disciplinnämnden har motsatt sig att beslutet ändras. Om Högsta domstolen skulle finna att omständigheterna är sådana att de ska leda till annan påföljd än uteslutning, har nämnden yrkat att E.H. ska tilldelas en varning förenad med högsta möjliga straffavgift, i detta fall 50 000 kr.

SKÄL

Det överklagade beslutet

1Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd har den 10 januari 2025 beslutat att omedelbart utesluta E.H. ur samfundet.

2Av utredningen i disciplinärendet framgår bland annat följande. E.H. blev advokat 2018. Strax därefter förordnades hon som god man för R.Ö., som hon hade lämnat juridisk rådgivning till sedan 2010. Förordnandet gällde till dess att R.Ö. avled 2020. I samband med boutredningen uppmärksammades att R.Ö. 2013 hade gett E.H.s tre barn – varav ett var underårigt – 500 000 kr var i gåva samt att R.Ö. samma år hade upprättat ett testamente enligt vilket hennes andel av lösöret i bostaden skulle tillfalla E.H. och resterande andel av kvarlåtenskapen E.H.s barn. E.H. har uppgett att hon någon gång under 2014 fick vetskap om gåvorna men att innehållet i testamentet blev känt för henne först efter det att R.Ö. avlidit.

3Disciplinnämnden har funnit att E.H. allvarligt åsidosatt god advokatsed genom att åta sig uppdraget som god man trots att hon kände till att huvudmannen dessförinnan skänkt betydande penninggåvor till hennes

barn och att det därför förelåg en uppenbar risk för intressekonflikt. Enligt nämnden har E.H. därigenom brustit i integritet och oberoende.

4Vidare har disciplinnämnden ansett att E.H. försvårat och fördröjt handläggningen av disciplinärendet. Nämnden har uttalat att E.H. i delar lämnat konkreta uppgifter först när nämnden ställt direkta frågor till henne och att vissa av hennes svar varit oförenliga med de uppgifter som hon tidigare lämnat, exempelvis beträffande när och hur hon fick kännedom om gåvorna. I den delen måste E.H.s svar, enligt nämnden, närmast ses som en efterhandskonstruktion. Nämnden har ansett att hon genom detta allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat.

5Disciplinnämnden har vid en samlad bedömning funnit att omständigheterna är synnerligen försvårande.

Disciplinpåföljder

6En advokat som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt ska uteslutas ur Advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande får advokaten i stället tilldelas en varning. Om en advokat annars åsidosätter sina plikter som advokat, får varning eller erinran meddelas. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten uteslutas ur samfundet. En advokat som tilldelas en varning får, om det finns särskilda skäl, även åläggas en straffavgift till samfundet. (Se 8 kap. 7 § första–tredje styckena rättegångsbalken.)

God advokatsed

7En advokat ska i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom eller henne och iaktta god advokatsed (se 8 kap. 4 § första stycket). Advokatens plikter avser såväl huvudmannens som det allmännas intressen.

8Vad som är god advokatsed utvecklas i första hand genom Advokatsamfundets regler och disciplinnämndens praxis. Innebörden av begreppet styrs alltså endast i begränsad utsträckning av lag.

9Advokatsamfundet har tagit fram vissa regler och riktlinjer avseende advokaters utövning av sina yrkesplikter som dels tagits in i samfundets stadgar, dels framgår av Vägledande regler om god advokatsed. Till reglerna finns kommentarer av samfundets styrelse.

10Bakom advokatreglerna kan urskiljas några särskilt viktiga principer av grundläggande art, s.k. kärnvärden. Dessa är oberoende, lojalitet mot klienten, konfidentialitet och undvikande av intressekonflikter. En advokats främsta skyldighet är att tillvarata klientens intressen på bästa sätt och efter bästa förmåga. Det innebär att klienten ska visas trohet och lojalitet; advokaten ska som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen. Advokaten får dock inte handla i strid med gällande rätt eller vad som följer av god advokatsed.

11En advokat måste alltid stå fri och oberoende. Detta gäller gentemot staten och klienten. Advokaten måste också vara fri och obunden i förhållande till andra intressen, för att advokaten ska kunna fullgöra sin plikt mot klienten.

12Om det finns en intressekonflikt eller en beaktansvärd risk för en sådan får en advokat inte anta uppdraget. Intressekonflikt föreligger bland annat om advokaten själv eller någon närstående till advokaten har ett intresse med anknytning till saken som strider mot klientens eller det annars föreligger någon omständighet som utgör hinder för advokaten att fullt ut tillvarata klientens intressen avseende uppdraget. Ekonomiska transaktioner mellan en advokat och dennes klient får i princip inte förekomma, om sådana inte följer av uppdraget. (Se avsnitt 2.7.1 och 3.2.1 i de vägledande reglerna.)

13En advokat har en lagstadgad skyldighet att lämna Advokatsamfundet de uppgifter som behövs för samfundets tillsyn. Om det framställs anmärkningar mot advokaten, är han eller hon skyldig att efter anmaning avge skriftligt yttrande över anmärkningarna. De uppgifter som advokaten lämnar ska vara sanningsenliga. Att en advokat medverkar på detta sätt i ett disciplinärende är en självklar och nödvändig förutsättning för att den disciplinära verksamheten ska fungera på ett tillfredsställande sätt. (Se 8 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken, jfr samfundets stadgar 43 § andra stycket och avsnitt 8 i de vägledande reglerna.)

Prövningen i Högsta domstolen

14En utgångspunkt för Högsta domstolens prövning är att ansvaret för inträdesfrågor och för frågor om uteslutning i första hand vilar på Advokatsamfundets olika organ.

15När det gäller prövningen av inträdesärenden bör samfundets beslut frångås endast om utredningen visar att det som samfundet har grundat sitt beslut på inte har den omfattning eller den styrka som samfundet har utgått ifrån, om det annars står klart att det som lagts sökanden till last inte ska tillmätas den betydelse som har skett vid samfundets prövning eller om något annat särskilt förhållande föranleder det (se ”Inträdesärendet” NJA 1991 s. 232).

16Högsta domstolen har haft samma synsätt i ärenden om uteslutning men har samtidigt framhållit att det måste beaktas att det finns vissa skillnader i förhållande till inträdesärenden och att detta gäller såväl de advokatetiska bedömningarna som bedömningen av vad som är utrett i ärendet hos disciplinnämnden. (Se ”Advokaten och de omfattande kontakterna” NJA 2024 s. 666 p. 50–54 och ”Advokaten och brottmålsdomarna”, Högsta domstolens beslut den 21 november 2025 i mål Ö 438-25 p. 11–13.)

Bedömningen i detta fall

17Vad som framkommit i Högsta domstolen ger inte anledning att frångå disciplinnämndens bedömning att E.H. har brutit mot god advokatsed genom att åta sig ett uppdrag som god man trots risken för intressekonflikt. Med hänsyn till den utsatta ställning som godmanskapet innebar för huvudmannen, det betydande ekonomiska värdet på de gåvor som E.H.s barn hade mottagit och att risken för intressekonflikt därmed var uppenbar finns det skäl att se allvarligt på överträdelsen.

18E.H. har sålunda brustit i integritet och oberoende, det vill säga helt centrala förpliktelser för en advokat. Som disciplinnämnden har anfört riskerar överträdelser av det slaget ytterst att skada förtroendet för advokatkåren. De måste därför som utgångspunkt bedömas strängt.

19Till detta kommer att E.H. inte har medverkat till prövningen av disciplinärendet på det sätt som krävs. Under handläggningen i disciplinnämnden har hon inledningsvis underlåtit att lämna upplysningar som hon måste ha förstått var av central betydelse i ärendet, till exempel om gåvorna till hennes barn. De svar som hon sedan har lämnat på frågor från nämnden har delvis varit motsägelsefulla i förhållande till uppgifter som hon tidigare lämnat. Genom sitt agerande har hon, såsom disciplinnämnden har funnit, försvårat för nämnden att utöva sin lagstadgade tillsyn över hennes advokatverksamhet.

20Att en advokat lojalt uppfyller sin skyldighet att lämna uppgifter till Advokatsamfundet är av största vikt för att disciplinnämnden ska kunna utöva sin övervakning av att advokater iakttar god advokatsed. Det finns mot den bakgrunden anledning att se allvarligt även på E.H.s agerande i denna del.

21Sammantaget är omständigheterna, såsom disciplinnämnden har funnit, synnerligen försvårande. Det bör som regel leda till uteslutning ur Advokatsamfundet. I detta fall har det inte framkommit något skäl för att välja en annan disciplinär åtgärd.

22Nämndens beslut att utesluta E.H. ur Advokatsamfundet ska alltså stå fast.

I avgörandet har deltagit justitieråden Petter Asp, Stefan Reimer, Johan Danelius (referent), Margareta Brattström och Katrin Hollunger Wågnert. Föredragande har varit justitiesekreteraren Christoffer Stanek.